Skip to main content

Författare: vaxjo

Om att pröva ny modell för styrning av hemtjänsten i Växjö kommun

Skrivet av vaxjo den . Postad i Motioner.

Vi i Vänsterpartiet har stöd i mycket forskning, när vi är övertygade om att offentlig sektor generellt behöver en styr- och ledningsfilosofi som utmärks av tilltro och tillit mellan chefer, medarbetare och omsorgstagare, sanktionerat av politiken genom bl a tillräckliga resurser. Det handlar om stora delar av kommunsektorns verksamheter, men främst den individnära vård- och utbildningssektorn.

Vi koncentrerar oss nu på hem-tjänsten/-vården. Vi vill att Växjö kommun ska göra en ansträngning, lära av andra kommuner för att komma bort från ”minutstyrningen” (se insändare i Smp 30/12 2019), en undersköterskas djupt upplevda vanmakt och vantrivsel inför att minuträkning spelar större roll än vårdtagarna och deras behov. Vi är säkra på att det går att göra t ex undersköterskornas nödvändiga arbeten mer attraktiva med större tillit till hens kompetens och sunda förnuft i kombination med vårdtagarnas kunskaper och önskemål. Idag är det svårt att rekrytera. Det är svårt att få kontinuitet i vårdtagarnas kontakter med hemtjänsten. Omsorgsnämnden når inte sitt mål. Sjukfrånvaron är hög och bidrar till den dåliga kontinuiteten (för många olika personal per vårdtagare) och underbemanning. Underbemanning som i sin tur skapar stress och ohälsa.

Det finns kommuner som har börjat arbete på ett sätt som främjat arbetsmiljön inom hemtjänsten och låtit vårdtagarnas behov styra. Behoven och vad en människa vill och kan göra växlar ju från dag till dag. Sundsvall var tidigt ute med Skönsmomodellen, numera införd i hela kommunen. I Västervik har sedan 2017 tillämpats att personalen inom hemtjänsten själva bestämmer vilken tid de ska vara hos vårdtagarna. Stressen har minskat och vårdtagarna är delaktiga. Det kallas ”Fri tid”. ”Det är människor vi arbetar med och det går inte att sätta tid på en människa”, säger en personal i Västervik.

I beskrivningarna om hur de nya styrsystemen går till så sägs ofta: Små tvärprofessionella grupper. Arbetslag som har ett begränsat antal vårdtagare och kan skapa relationer. Mål att alla ska vara nöjda med sin hemtjänst.

Vi tror det är bra att inte sluka en modell helt och hållet. Behöver inte ens ett namn. Men Växjö kommuns hemtjänst ska bli mer tillitsstyrd och kan ta de bästa bitarna från de kommuner som gått före.

Vänsterpartiet kommunala grupp

Hemställer

Att Växjö fullmäktige uppdrar till omsorgsnämnden att ta fram en ny styrningsmodell för hemtjänsten, privat och offentlig, där tillit till personal och vårdtagarnas behov och delaktighet är ledorden

Att förarbetet ska involvera de fackliga berörda organisationerna såväl som vårdtagare, att omvärldsbevakning och praktiknära tvärvetenskaplig forskning är viktiga grunder för hur modellen ska utformas

Att det med fördel kan vara bra att testa i några hemtjänstområden för att sedan följa upp och vid behov justera för att sedan införa i hela kommunen

Växjö 20200102

Carin Högstedt, (V)

Elisabet Flennemo, (V)

 

Källor, mer att läsa:

DN Debatt 29/12 -19

Dagens Samhälle, nr 44 2019

Skönsmo finns mycket om via  google

OM KOMMUNALA SOMMARJOBB FÖR SKOLUNGDOMAR

Skrivet av vaxjo den . Postad i Motioner.

Sommarjobb är en fantastisk möjlighet för ungdomar att få en positiv erfarenhet och kunskap om ett kommande arbetsliv. Ett sommarjobb kan ge kunskap om olika yrken inom välfärdssektorn och inspirera till yrkesval.

Vi i Vänsterpartiet anser att Växjö kommun ska ge alla ungdomar möjlighet till sommarjobb utan att ställa krav på betyg och sommarskola och utan försvårande regler. Det är i sig värdefullt för ungdomarna, deras familjer och för kommunen att alla får möjligheten till några veckors arbete under sommarlovet. Exempelvis kan ungdomar bosatta i områden som förvaltas av Växjöbostäder och Vidingehem få arbeta med skötsel av bostadsområdena. Det har haft framgång i t ex Södertälje.

Vi kan inte se något negativt med att låta alla ungdomar få delta i arbetsliv, lära känna en arbetsplats, se vilken mängd olika yrken som finns och känna lusten i att ha ett jobb att gå till, känna sig behövda.

Sammanfattningsvis – om alla ungdomar får chansen:

  • Integrationen underlättas
  • Buset minskar
  • Inblick i arbetslivet ger positiva följdeffekter för t ex vården, som behöver rekrytera
  • Lite egna pengar till ungdomarna underlättar för föräldrar med svag ekonomi
  • Ligger i linje med polisens önskemål om förebyggande samhällsinsatser

Vi hemställer att Växjö fullmäktige beslutar att uppdra till Nämnden för arbete och välfärd

att ta bort de krav som begränsar andelen unga som sommarjobbar och låta alla ungdomar inom åldersgruppen få samma möjlighet till ett sommararbete

20191216

Anna Bertland (V), [email protected]

Upptages som egen motion

Carin Högstedt (V), [email protected]

 

Replik på ”Besparingar i Växjö – på vems bekostnad?”

Skrivet av vaxjo den . Postad i Insändare.

”Vad är tre miljoner i förhållande till vad de framtida kostnaderna kan bli när barn och familjer mår dåligt?” Denna mycket relevanta fråga ställde Karin Svensson i sin insändare den 3 december.
Liknande frågor har jag som ledamot för Vänsterpartiet i kommunfullmäktige ställt i en interpellation till Oliver Rosengren (M), ordförande i NAV på kommunfullmäktige den 19 november. Som bakgrund till avvecklingen menar förvaltningen och den styrande politiken bland annat att behoven hos målgruppen (barn och familjer) har förändrats sedan psykoterapiteamet startades. Det är inte en helt övertygande beskrivning eftersom man i princip använde samma formulering som skäl till att starta upp verksamheten för tre år sedan. Ett annat argument är att det inte är en lagstyrd verksamhet och det bör tilläggas att inga öppenvårdsinsatser är lagstyrda. Om man drar detta till sin yttersta spets kan det resonemanget leda till att alla förebyggande och tidiga insatser avvecklas och att enbart insatser som styrs av lagstiftningen återstår, det vill säga omhändertagande av barn.
Psykoterapiteamet har bland annat funnits till för just de familjer som riskerat att få ett eller flera barn omhändertagna men där insatsen från teamet har undanröjt en sådan åtgärd. Kostnaden för en insats från psykoterapiteamet för dessa familjer ligger så klart långt under den kostnad det blivit för kommunen att omhänderta familjens barn. Ytterligare ett argument som den blågröna majoriteten använder är att psykoterapi inte är kommunal verksamhet utan hör till hälso- och sjukvården. Det är en ganska tunn förklaring eftersom det var känt redan vid införandet av psykoterapiteamet, men att man ändå valde att starta upp verksamheten. Förmodligen för att man tyckte det var viktigt att kunna erbjuda utsatta familjer just den typen av insatser som teamet har kunnat erbjuda. En verksamhet som Växjö kommun ska vara stolt över!
En kritik jag också vill lyfta är att konsekvensbeskrivningen kopplat till nedläggning av teamet är daterat 2019-11-18 två dagar innan beslutet om nedläggning av psykoterapiteamet togs på nämndsammanträdet 2019-11-20. Ett sådant viktigt dokument måste finnas tillgängligt i god tid innan beslut. Det handlar om transparens.
Vänsterpartiet reserverade sig mot beslutet med ett eget yrkande om att ge förvaltningen i uppdrag att inom ramen för organisationsförändringen på avdelningen Barn och familj tillse att Psykoterapiteamet kan fortsätta sin verksamhet i nuvarande form.

Elisabet Flennemo (V)
Ledamot i Kommunfullmäktige och i Nämnden för arbete och välfärd

Ärende Internbudget m m Omsorgsnämndens dagordning 20191126 

Skrivet av vaxjo den . Postad i Reservationer.

 Tilldelad budget för Omsorgsnämnden är såväl innevarande år 2019 som kommande 2020 underfinansierad enligt Vänsterpartiets mening. Den budget (V) lade fram för 2019 innehöll 50 milj kr mer än majoritetens. Dessa pengar hade sannerligen behövts. Trots en räcka besparingar av olika sorter, så är prognosen ett rejält underskott och 2020 lider av detta underskott och för små nya pengar. 

Bakgrunden är fler invånare i Växjö kommun, fler äldre, indragna statsbidrag och för låg prioritering av kommunens resurser till just vård och omsorg av äldre och personer med funktionsnedsättning. Konsekvenserna är t ex hårdare krav för att få särskilt boende (Vägledning SoL). I kulissen väntar – ej beslutat ännu – hårdare krav för personer som behöver gruppboende/ledsagare/kontaktperson/personlig assistans (Revidering av Vägledning LSS).  

 S+V har samarbetat kring internbudgeten och tagit fram ett antal uppdrag som kan verkställas utan att de ekonomiska ramarna påverkas.  

  • Vi vill att Omsorgsnämnden tillsammans med bostadsbolagen inventerar alla möjligheter att få fram trygghetsbostäder i hela kommunen. Det är en hämsko på utvecklingen att Växjö kommun saknar sådana alternativ inom bostadsutbudet.  
  • Vi vill att nuvarande tomma eller ”vilande” platser på särskilda boenden utanför Växjö tätort om möjligt ska omvandlas till avlastningsplatser eller palliativa platser.  
  • Vi vill att nämnden tillsammans med Nämnden för arbete och välfärd tar fram förslag på språkstöd för anställda som har bristande kunskap i svenska. 
  • Personer som fått plats på särskilt boende men avstått att välja ska i första hand bli erbjuden plats på kommunalt boende enligt närhetsprincipen 

Det är fyra av fler uppdrag vi har föreslagit. 

Därtill: 

Vi avstyrker att Dagrehab (träning i grupp) avvecklas. 

Vi avstyrker att sälja platser på särskilda boenden till grannkommuner. 

Vi förutsätter att terapihundarnas verksamhet fortsätter enligt vad vi erfarit att de blå-gröna föreslagit kommunstyrelsen och att då Omsorgsnämndens beslut om uppsägning av avtalet är överspelat. 

 

Vi reserverar oss till förmån för egna yrkanden. Carin Högstedt (V), Mikael Vester (V) 

 

 

Om att få en plats i särskilt boende – eller inte

Skrivet av vaxjo den . Postad i Skrivelser.

Till omsorgsnämnden i Växjö kommun 

I dagens smp.se finns en inträngande berättelse om en sjuk kvinnas kamp för en plats på ett särskilt boende. Jag vill inte diskutera den enskilda personens svårigheter, men utgår från den och ställer frågan: Är det en normal handläggning som skett från myndigheten? Tidsmässig? Informationsmässigt? Etiskt? Mänskligt? Värdigt? Normal eller onormal?

Jag vill att vi gör en utredning och genomgång av den nyligen reviderade Vägledning SOL och vad som där står om kraven för att få plats på särskilt boende. Det kan finnas skäl till revidering igen. Ja, det verkar så utifrån vad en sökande till plats kan få uppleva.

Jag hemställer att ovan beskriva kommer upp som ärende på omsorgsnämndens dagordning.

Carin Högstedt (V)

20191107

Hur dåligt får det bli och hur länge?

Skrivet av vaxjo den . Postad i Insändare.

Vid senaste sammanträdet med Omsorgsnämnden i Växjö kommun fick vi en genomgång av Socialstyrelsens senaste Äldreguiden. Den bygger på intervjuer med vård- och omsorgstagare på äldreboenden, i gruppboenden och i hemtjänst/hemvård i hela landet, privat och offentlig. Det är många parametrar som frågas om: Måltidsmiljön, personalens tillgänglighet, aktiviteter, utevistelser med fler plus ett betyg på helheten. Oavsett vad man tycker om dessa mätningar så finns de, publiceras och görs varje år. Finns alla skäl att titta på resultaten. Hur är nöjdheten på Toftagården, Sjöliden, Bågen, Åbovägen?

När jag första gången (jag är ny i nämnden) tog del av Äldreguiden blev jag alldeles förskräckt. Vilka skillnader! Har mest tittat på de särskilda boendenas resultat. Där finns ju de svagaste människorna, de som bedömts av myndighet kvalificera sig för ett äldreboende, vilket inte är lätt numera. Även om jag besökt boenden, talat med handläggare, haft yrkanden i nämnden, förstått att förvaltningen arbetar med besök på boenden, så när nu en ny mätning presenteras och resultaten är fortsatt dåliga på t ex Attendos äldreboenden Åbyvägen och Vikaholmsallén, så frågar jag mig och på sammanträdet:

  • Hur dåligt får det bli och hur länge? Bakom siffrorna finns ju människorna, de som sägs att vi är till för, de som struntar i vilket ägarnamn som står vid entrén, men faktiskt vill ha en värdig vård och omsorg med varierade aktiviteter och personal som har tid att hjälpa och samtala, trösta, lugna. Självfallet är det skillnad på kvalité om nöjdheten är 100 % eller 33 %, bara som exempel.

När jag nu måndag 28/10 läser Smp och ser att den negativa kritiken mot gruppboendet Snälltåget fortsätter, att svidande kritik mot hemvård och hanteringen av Abdel Hassan framförs och inte första gången, så vad göra?

Har sedan tidigare lämnat in en skrivelse till nämnden om att tala om för människor som får beslut om boende eller hemtjänst att det finns en Äldreguide som kan ge ledning för vårdtagare och anhöriga i valet av utförare. Informationen om både kommunal och privat vård kan bli mycket bättre. Viss konsumentmakt kan och ska upprätthållas genom objektiv information.

På sammanträdet senast fick jag inte svar på frågan om hur dåligt det får bli och hur länge. Men majoriteten sa att nästa möte ska ta upp om kommunens avtalskrav är relevanta och om viten vid avtalsskrivningar med privata ska föras in vid misskötsel. Javisst. OK. Men frågan kvarstår! Hur dåligt, hur länge? Skulle nämnden kunna göra en djupandning och tillsammans kunna diskutera vilka åtgärder som kan skapa tryggheten att all verksamhet håller hög kvalité? Misstag görs ibland, det är mänskligt. Men grunden ska vara god. Det finns personal i verksamheten som sliter och kämpar med kroppen som insats för att göra det så bra som möjligt. De ska ha resurser, stöd och inflytande. Vad kostar egentligen nerskärningar långsiktigt? Vad kostar privatiseringen i form av kontroll, juridik och bristande transparens?

Det skulle vara en enorm tillgång för Växjö kommun om ryktet sa att det är en plats att åldras värdigt på. Kanske kan vi enas i nämnden om det åtminstone? Bra början.

Carin Högstedt, (V)

Ledamot i Omsorgsnämnden

 

 

 

Fel beslut att inskränka enprocentsmålet

Skrivet av vaxjo den . Postad i Växjövänstern bloggar.

Ikväll har vi varit på samtal om konstens och kulturens hälsotillstånd i Växjö kommun, ett fint och välbesökt arrangemang på Hofs Lifs. Arkitekter, konstnärer och kulturintresserade i publiken. Fokus för samtalet var nyheten om att enprocentsmålet för konstnärlig gestaltning omtolkas till att även inbegripa arkitektonisk utsmyckning. Ett beslut som redan fått konsekvenser i form av minskad budget för konstnärlig gestaltning på Ulriksbergsskolan. Det drabbar barn, pedagoger och yrkesverksamma konstnärer.

I Växjö är det kärvt ekonomiskt. Oavsett var man befinner sig på den politiska skalan har man behövt ta ställning till besparingar som är nödvändiga inför nästa år. Oppositionen (S+V) prioriterade i sitt budgetförslag i våras en höjning av skatten med 38 öre för att slippa göra för drastiska nedskärningar i välfärden. En återställning till nivån innan alliansens sänkning. De borgliga partierna tillsammans med Miljöpartiet valde att behålla samma skattesats och vi har redan börjat se hur de skär både här och där. Allra mest tydligt är det kanske på konstens och kulturens område.

Flytt av konsthall utan konsekvensundersökningar, minskade medel till kulturskolan, nedläggning av Vårstad och nu senast en inskränkning av enprocentsmålet. Att majoriteten letat med ljus och lykta efter besparingar märks väl, tyvärr har ljuskäglan alltför ofta stannat just på kulturen. Det talas om kärnverksamhet, det är den som skall värnas. Här går nämligen den ideologiska skiljelinjen. Vi i Vänsterpartiet menar att kulturen i allra högsta grad tillhör kommunens kärnverksamhet och den gemsamma välfärd vi alla tar del av och bidrar till. Det är den vi kämpar för.

I det samhälle vi vill bygga är konsten och kulturen en självklar del. Inom skolan som ett sätt att testa nya tankegångar, reflektera över samtid, dåtid och framtid. I det offentliga rummet som estetiska vattenhål, reflexiva rum och identitetsskapande landmärken. En konsthall i en stad av Växjös storlek borde ha en framskjuten position, både som besöksmål och som en plats för samtal och demokratiska processer.

En stad som satsar på konst och kultur är en vidsynt stad, det handlar om såväl den breda utövande kulturen som den knivskarpa och undersökande. Att den styrande majoriteten inte tycker så är beklagligt. Men vi kämpar vidare, vi driver på, vi opinionsbildar. Att skära i kulturen skapar inte ett öppet och jämlikt samhälle.

Björn Kleinhenz
Samuel Schelin

Förbättra säkerheten vid Strandbjörkets lekplats

Skrivet av vaxjo den . Postad i Skrivelser.

Skrivelse till Tekniska nämnden 

Lekplatsen i Strandbjörket är en mycket populär och välbesökt plats för barnfamiljer under sommarhalvåret. 

 Lekplatsen angränsar till Värendsgatan och den enda avgränsning mot biltrafiken som finns är en trottoar. Avståndet från lekplatsen till biltrafiken är endast ett par meter och under dagtid är sikten alltid skymd av parkerade bilar längs Värendsgatan. 

Även om hastigheten är relativt låg och trafiken inte är så intensiv längs Värendsgatan så kan konsekvenserna bli stora om ett barn springer ut obemärkt på gatan. 

Med anledning av ovanstående yrkar jag att: 

Tekniska nämnden ger förvaltningschefen i uppdrag att vidta de åtgärder som krävs för att förbättra säkerheten vid den aktuella platsen.  

Uppdraget återrapporteras till nämnden innan sommaren 2020. 

Johnny Werlöv (V)