Motion

Till kommunfullmäktige i Växjö

Kranvatten 

Växjöborna och besökare borde kunna dricka det fina vattnet från Bergaåsen i centrala Växjö genom att kommunen erbjuder så kallade dricksfontäner på flera platser.

Nu är det många kommuner som erbjuder sina invånare och sina gäster en möjlighet att släcka törsten mitt i den heta staden. Ett exempel är Borås som erbjuder alla fritt dricksvatten i en enkel ”fontän” mitt på Stora torget där en även kan fylla på sin flaska under en kran.

Vi i Växjö som har ett av Sveriges bästa vatten borde kunna erbjuda något liknande.

Beslutet om friskt vatten från Bergaåsen togs ju i nästan total enighet i kommunfullmäktige och nu när vi alla i Växjö stad kan njuta av vattnet hemma i köket borde vi kunna få del av det när vi är på stan och även gäster i centrala Växjö stad ska kunna få del av det fina vattnet.

Tänkbara placeringar är Vattentorget, Stora Torget, Willans Park, Oxtorget och utanför biblioteket.

Miljö- och klimatvinsterna är många med detta förslag på grund av att vatten och andra drycker som säljs i flaska och burk orsakar stor skada på grund av transporter och spridning av plast i naturen.

Därför föreslår vi

att tekniska nämnden får i uppdrag att ordna flera dricksfontäner med kran för att fylla på vattenflaskan i centrala Växjö

Växjö 2018 05 29

Örjan Mossberg                                                            Eva-Britt Svensson

Motion

Till Växjö kommunfullmäktige

OM ATT INFÖRA MEDBORGARBUDGET I VÄXJÖ KOMMUN

Medborgarbudget är ett samlingsbegrepp för metoder som används för att involvera medborgare i beslutsprocesser om hur resurser används inom kommuner och landsting/regioner. Medborgarbudget eller ”participatory budgeting” används i alla världsdelar.

Det startade i Brasilien, i Porto Alegre, på 1980-talet och växte snabbt till att omfatta många kommuner. I Europa var det 2003 endast 20 kommuner som hade medborgarbudget, 2013 var det 1 317 kommuner. I vissa länder är metoden frekvent. Dit hör inte Sverige. SKL har drivit ett projekt med fem kommuner för bortåt 10 år sedan. I vissa svenska kommuner pågår medborgarbudget i någon form. T ex har Uppsala startat medborgarbudget för landsbygden i sin kommun.

Medborgarbudget globalt sett handlar om demokrati, dialog med medborgarna och att våga ge medborgarna beslutsrätt över en del av budgeten, oftast investeringar. Medborgarna får diskutera, prioritera och göra avvägningar inom en viss procent av berörd kommuns budget. I Sevilla i Spanien började det med 1,4% av budgeten och efter några år var det 18%. Det kan vara öronmärkta pengar till något område inom kommunens verksamhet eller ingen begränsning alls. Det är som sagt olika.

En statsvetare  och ledamot i Solna fullmäktige, Faradj Koliev (S), skriver på DN Debatt 24/6 2018, att det viktiga är principerna, inte vilken modell som används. Principerna är 1. Aktivt medborgardeltagande, 2 Medborgarinflytande, 3 Social förändring, livskvalité, 4 Transparens och kontinuitet. Koliev menar att ”ju mer man upprätthåller dessa principer, desto högre chans att lyckas”.

Vi tror att det är dags att utveckla deltagardemokratin i Växjö kommun. För kontinuitetens skull är det måhända en förutsättning att det finns en bred majoritet som vill göra detta för att öka medborgarnas direkta inflytande. Det kommer också att påverka förtroendet mellan medborgare och förtroendevalda positivt liksom utvecklingen i kommunen över huvud taget.

Vi hemställer således att Växjö fullmäktige  beslutar

att medborgarbudget ska introduceras i Växjö kommun

och att om svaret är ja uppdra till fullmäktiges presidium

att överlägga med gruppledarna om vilken form medborgarbudgeten ska utformas i

Växjö 20180712

Vänsterpartiets fullmäktigegrupp

Carin Högstedt

Håkan Frizén

Maria Garmer

Motion

Till Växjö kommunfullmäktige

MER FORSKNING I SKOLAN

Enligt skollagen ska all utbildning vila på vetenskaplig grund. Därför behövs praktiknära forskning, det vill säga samarbete mellan pedagoger och forskare. Målet är naturligtvis att utveckla arbetet i förskolan och skolan, så att lärare blir tryggare i sin undervisning och barns och ungas inlärning förbättras.

Vissa kommuner har antagit ett systematiskt arbetssätt att främja forskningen i  klassrummen. Piteå är en av dem. Där deltar ett 20-tal lärare i magisterutbildning på universitet och genomför praktiknära studier i skolor tillsammans med forskare. Från början var det 40 lärare som deltog men hälften hoppade av. Lärdomen är att det måste finnas tillräcklig tid avsatt för studierna. Villkoren skiljer sig mellan skolorna. Avsikten i Piteå är att få en gemensam modell för hur forskningsintresserade pedagoger ska kunna bidra utan att  knäckas av brist på tid. Andra kommuner som har ett systematiskt utvecklingsarbete för att leva upp till skollagens krav på vetenskaplig grund är Stockholm, Malmö, Kristianstad, Helsingborg och Hässleholm, men någon total kartläggning finns inte. (Samtliga fakta ur artikel i Dagens samhälle nr 25 2018).

Växjö är en växande kommun med höga mål för utbildningen, men en bra bit från att nå dem. Vi tror att satsning på kompetensutveckling genom forskning och samarbete med Linnéuniversitetet är en viktig del i att komma framåt. Vi tror också det är ett sätt att rekrytera och behålla personal som vill utveckling. Det som krävs är systematiskt arbete och bra villkor för den som har ett forskningsuppdrag på deltid och samtidigt har ett arbete att sköta.

Härmed hemställer vi att Växjö fullmäktige beslutar att uppdra åt kommunstyrelsen och utbildningsnämnden

att ta fram en plan för hur samverkan mellan forskare och pedagoger ska ske och kunna stimulera utbildningen i Växjö kommun

att ta fram en policy för vilka villkor som ska gälla för lärare som deltar i forskningsprojekt

och att därmed säkerställa att utbildningen lever upp till kraven på vetenskaplig grund

Växjö 180710

Vänsterpartiets fullmäktigegrupp

Carin Högstedt

Ann-Christin Eriksson

Motion

Till kommunfullmäktige i Växjö

 Rätt till arbetskläder för personal inom förskole- och fritidshemsverksamhet i Växjö kommun

 Merparten av de anställda inom mansdominerade arbetsplatser i Växjö kommun har sedan lång tid tillbaka tillgång till kläder anpassade efter årstiderna. Detta gäller inte för de flesta kvinnor, som arbetar inom förskole- och fritidshemsverksamheten och i ur och skur utför ett fantastiskt pedagogiskt arbete.

Som ett led i att uppnå jämställdhet måste de kvinnodominerade yrkesgrupperna inom förskole- och fritidshemsverksamheten få samma rättigheter till kläder anpassade för utomhusaktiviteter. Det kan inte vara värdigt Växjö kommun 2018 att låta detta vara en könsfråga!

Chefer på vissa förskolor och fritidshem prioriterar redan idag inom sin budget inköp av kläder till sin personal. Detta får då bli på bekostnad av något annat. Så ska det inte behöva vara.

Idag måste alltså de allra flesta, som arbetar inom förskole- och fritidshemsverksamheten använda sina privata kläder vid olika utomhusaktiviteter.  Kläderna måste tvättas ofta och slitaget är stort. Detta är en orimlig kostnad för personalen. De ska inte behöva ta pengar ur ”egen ficka” för att kunna bedriva en bra pedagogisk utomverksamhet i alla väder!

Arbetskläder för förskole- och fritidshemspersonal är:

·         Jämställdhetsfråga i praktiken

·         En arbetsmiljöfråga

·         Signaler om professionalitet – höjd yrkesstatus

·         Bra ur rekryteringssynpunkt

Med anledning av ovanstående föreslår Vänsterpartiet i Växjö kommun kommunfullmäktige besluta

·         Att uppdra åt utbildningsnämnden att tillhandahålla personalen inom förskole- och fritidshemsverksamheten i Växjö kommun ändamålsenliga arbetskläder för utomhusbruk.

Växjö 21 mars 2018

Ann-Christin Eriksson (V)

Motion till Växjö kommunfullmäktige

AVGIFTSFRI KOLLEKTIVTRAFIK FÖR SKOLUNGDOMAR BÖR GÄLLA ÄVEN FÖR SKOLUNGDOMAR MED FUNKTIONSVARIATIONER SOM MÅSTE ANVÄNDA FÄRDTJÄNST________________________________________________________

Från och med 2018 införs ett statligt bidrag för avgiftsfri kollektivtrafik för skolungdomar under skolloven. Skolungdomar som är folkbokförda i kommunen och som ska börja högstadiet eller gymnasiet upp till andra ring, kommer att beröras. Pengarna kommer kommunerna till del genom ett statligt bidrag som kommunerna sedan ansöker om.

Beslutet omfattar inte en stor grupp ungdomar som är helt beroende av färdtjänst för sina förflyttningar. Egenavgiften är generellt mycket högre för den som åker färdtjänst än för den som åker annan kollektivtrafik. Många unga med funktionsvariationer kan av olika skäl inte använda sig av kollektivtrafiken utan måste använda sig av färdtjänst. Även dessa ungdomar bör ha rätt att kunna vara delaktiga i samhällslivet under de perioder som beslutet om avgiftsbefrielse medger. I konsekvens med detta menar vi i Vänsterpartiets fullmäktigegrupp att ungdomar som är beroende av att använda färdtjänst bör omfattas av samma avgiftsbefrielse och tillgång till resande under dessa perioder. Rätten till ett självständigt liv ska ske under så lika villkor som möjligt.

Vänsterpartiets fullmäktigegrupp föreslår Växjö kommunfullmäktige besluta

Att skolungdomar med funktionsvariationer, och som p g a funktionsnedsättningen måste använda färdtjänst för förflyttning, istället för kollektivtrafik, beviljas avgiftsfri resa på samma sätt som övriga berörda skolungdomar.

Växjö den 13 mars 2918

Eva-Britt Svensson (V)                                              Carin Högstedt (V)