Införande av visselblåsarfunktion
att en modell för en visselblåsarfunktion tas fram och inrättas i Växjö kommun.
Växjö7 mars 2019
För Vänsterpartiets kommunala grupp
Håkan Frizén (V) Carin Högstedt (V)
Motion till Växjö kommunfullmäktige Om att lämna LOV för särskilda boenden
LOV, lagen om valfrihet, infördes för särskilda boenden i Växjö kommun 2014. Det är i
Sverige i dagsläget 21 kommuner av 290 som infört LOV just för särskilda boenden. LOV
för hemtjänst t ex är betydligt vanligare. Antal LOV är rätt stabilt över tid enligt SKL.
Kommuner går ur systemet, andra ansluter sig. Senaste kommunen som lämnade LOV för
särskilt boende är Umeå.
På senare år har det tillkommit flera nya LOV-boenden i Växjö kommun. Det speciella med
dessa är att kommunen inte kan säga nej till ett nytt boende, om de uppställda kriterierna för
innehållet uppfylls. Det finns inget kommunalt veto, inte ens om det är risk för
överetablering av platser. Omsorgsförvaltningen varnade inför beslutet 2014 i en utredning
för den situation som nu är ett faktum: Det finns fler ”vilande platser” än som är befogat och
de kostar, eftersom de är spridda över många boenden. Detta bl a har lett till att
omsorgsnämndens majoritet nu har beslutat lägga ner kommunala platser på särskilda
boenden. Det i sin tur har gett upphov till att människor med rätt till särskilt boende och
besittningsskydd tvingas flytta med allt vad det medför av oro hos alla berörda, boende,
anhöriga och vårdpersonal.
När vi blickar framåt så ser vi i Vänsterpartiet att det finns risk för upprepning; nya LOVboenden
väntar i kulisserna. Intressenter finns enligt uppgift. Kommunen har ingen makt att
stoppa etableringar, även om nya platser inte beräknas behövas. Uppenbar risk för stängning
av fler kommunala platser! Vi vill att kommunen återtar makten över nya etableringar av
särskilda boenden, planeringen av omsorgen och inte sätter sig i ”situation Evelid” igen. Vi
ser fram mot en framtid där innehållet i alla särskilda boenden har hög kvalité beträffande
vård och omsorg, men också erbjuder olika inriktning och specialitéer i det vardagliga
innehållet.
Vänsterpartiets fullmäktigegrupp hemställer
Att Växjö kommunfullmäktige beslutar
Att uppdra åt omsorgsnämnden att sluta tillämpa LOV för nya särskilda boenden i Växjö
kommun
Carin Högstedt, (V)
190211
STRATEGI FÖR ATT KUNNA BEHÅLLA OCH ATTRAHERA FLER UNGA
Vid senaste redovisningen av befolkningsutvecklingen i kommunstyrelsens arbetsutskott fick vi klart för oss att det är en mycket tydlig utflyttning av unga mellan 25 och 29 år under de två första kvartalen. På helårsbasis brukar det jämna ut sig men ett visst tapp i den här åldersgruppen kvarstår. En stor grupp är troligen studenter som är färdiga med studierna och som inte vill/kan bo kvar. Viktiga faktorer i sammanhanget är naturligtvis passande arbete och bostad efter campusboendet. Självfallet påverkas siffrorna av Linnéuniversitetets utbud av utbildningar, konjunkturer med mera. Statistiken är mer positiv i åldersgruppen 20 – 24 år ska sägas.
I samarbete med Studentkåren försöker Växjö kommun få studenter att skriva sig i kommunen och på så sätt bli bofasta och skattebetalare här. Framgången är inte helt lysande, vad vi förstår. Vi tror att Växjö kommun behöver en långsiktig strategi för att bli attraktiv för de som kommit hit för att studera och som gärna stannar om det är möjligt och intressant nog.
Arbete och bostad är naturligtvis A och O. Här kan ännu mer ansträngningar göras för att bygga hyresrätter till rimliga hyror och ha den här kategorin unga människor i åtanke vid byggandet.
Vidéums uppdrag att verka för forskningsbaserade företag kan utvecklas liksom Science Park och Företagsfabriken, tror vi. Samarbete med Region Kronoberg och Linnéuniversitetet kan utveckla ansträngningar att få fram fler arbetsplatser för unga studenter med hög utbildning inom olika sektorer.
Vad mer spelar roll när unga människor väljer bostadsort? Växjö kommun har ju allt eller? Ja, varför inte fråga de som flyttat eller som snart är klara med sina studier. Vad har gjort att de valde bort Växjö? Vad kan få dem att stanna? Vad saknas?
För att få fram en strategi och högre andel som väljer Växjö kommun föreslår vi alltså
att Växjö kommun låter göra en gedigen enkätundersökning/utredning om orsaker till utflyttning bland unga människor och vad som skulle kunna få dem att välja Växjö istället
samt att genom ovan nämnda medel och samarbeten med bl a studentkåren, Region Kronoberg och Videum AB utveckla möjligheterna att efter avslutade studier kunna få arbete och bostad i kommunen
För Vänsterpartiets kommunala grupp 181010 Carin Högstedt, (V)
Carin Högstedt, (V)
181008
MOTION OM ATT ANVÄNDA RÄTTVIKSMODELLEN
MOTION TILL VÄXJÖ KOMMUNFULLMÄKTIGE
OM ATT ANVÄNDA RÄTTVIKSMODELLEN VID LIVSMEDELSTILLSYN
Det är inte sällan som vi förtroendevalda får höra kritik mot myndighetstillsynen av miljö, livsmedel med mera. Berörda företagare anser att de betalar mycket pengar för en tillsyn och regeltillämpning som kunde vara enklare.
”Enklare regler” har länge varit ett mantra oavsett vilken regering vi haft. Svårigheten verkar vara att få till en dialog om vilka regler som kan förenklas eller tas bort. Men i ett fall har det lyckats; den s k Rättviksmodellen har, efter att den varit ”svarta fåret” i flera år från bl a Livsmedelsverkets sida, blivit en framgångssaga. Nu är modellen på väg att omfattas av många kommuner. Representanter för Rättviks kommun åker runt i landet och berättar om hur de gått från mycket dåligt omdöme av Svenskt näringsliv i bemötande av företagare till bland de 10 bästa.
Vad har då gjorts i Rättviks kommun? Jo, de har byggt upp en rådgivande dialog med företagen och tar betalt efter tillsynsarbetet, inte i förskott. Just detta med rådgivning är ofta en hake i förenklingsarbetet. Det verkar finnas två skolor – en som anser att rådgivning inte kan kombineras med myndighetens granskning, en skola som anser att det är förenligt med varandra. Rättviksmodellen tar fasta på den senare och har alltså med tiden vunnit stort i anseende i Sverige. Vi tycker att Växjö kommun ska göra ett seriöst arbete för att söka förenkling och förståelse hos berörda företagare genom att tillämpa väsentliga delar av modellen från Rättvik.
Vänsterpartiets fullmäktigegrupp hemställer
att Växjö fullmäktige beslutar att uppdra åt kommunstyrelsen att i samråd med miljö- och hälsoskyddsnämnden införa den s k Rättviksmodellen i tillsynen och därvid bygga upp rådgivande dialog mellan företagare och myndigheten samt fakturera efter att tillsynen har skett.
Carin Högstedt, (V)
Kranvatten till folket på stan
– Ge alla möjlighet att släcka törsten på stan genom tillgängligt dricksvatten, säger Eva-Britt Svensson och Örjan Mossberg om motionen som passar extra bra i majvärmen i Växjö.
Motion
Till kommunfullmäktige i Växjö
Kranvatten
Växjöborna och besökare borde kunna dricka det fina vattnet från Bergaåsen i centrala Växjö genom att kommunen erbjuder så kallade dricksfontäner på flera platser.
Nu är det många kommuner som erbjuder sina invånare och sina gäster en möjlighet att släcka törsten mitt i den heta staden. Ett exempel är Borås som erbjuder alla fritt dricksvatten i en enkel ”fontän” mitt på Stora torget där en även kan fylla på sin flaska under en kran.
Vi i Växjö som har ett av Sveriges bästa vatten borde kunna erbjuda något liknande.
Beslutet om friskt vatten från Bergaåsen togs ju i nästan total enighet i kommunfullmäktige och nu när vi alla i Växjö stad kan njuta av vattnet hemma i köket borde vi kunna få del av det när vi är på stan och även gäster i centrala Växjö stad ska kunna få del av det fina vattnet.
Tänkbara placeringar är Vattentorget, Stora Torget, Willans Park, Oxtorget och utanför biblioteket.
Miljö- och klimatvinsterna är många med detta förslag på grund av att vatten och andra drycker som säljs i flaska och burk orsakar stor skada på grund av transporter och spridning av plast i naturen.
Därför föreslår vi
att tekniska nämnden får i uppdrag att ordna flera dricksfontäner med kran för att fylla på vattenflaskan i centrala Växjö
Växjö 2018 05 29
Örjan Mossberg Eva-Britt Svensson
Medborgarbudget – en demokratireform
Medborgarförslag, allmänhetens frågestund, direktmöten, offentliga nämndsammanträden, TV-sända fullmäktige – alla sådana reformer i Växjö kommun har kommit till tack vare Vänsterpartiets förslag och inte utan motstånd. Alla vill inte ge medborgarna mer inflytande utan tycker det ska vara förbehållet de valda politikerna. (V) vill ha mer av deltagardemokrati. Vi tror det är bra att överbrygga glappet av misstroende mellan förtroendevalda och folk i allmänhet. Vi tror reformer för att utveckla demokratin alltid kan försvaras. Därför nedanstående motion om medborgarbudget.
Motion
Till Växjö kommunfullmäktige
OM ATT INFÖRA MEDBORGARBUDGET I VÄXJÖ KOMMUN
Medborgarbudget är ett samlingsbegrepp för metoder som används för att involvera medborgare i beslutsprocesser om hur resurser används inom kommuner och landsting/regioner. Medborgarbudget eller ”participatory budgeting” används i alla världsdelar.
Det startade i Brasilien, i Porto Alegre, på 1980-talet och växte snabbt till att omfatta många kommuner. I Europa var det 2003 endast 20 kommuner som hade medborgarbudget, 2013 var det 1 317 kommuner. I vissa länder är metoden frekvent. Dit hör inte Sverige. SKL har drivit ett projekt med fem kommuner för bortåt 10 år sedan. I vissa svenska kommuner pågår medborgarbudget i någon form. T ex har Uppsala startat medborgarbudget för landsbygden i sin kommun.
Medborgarbudget globalt sett handlar om demokrati, dialog med medborgarna och att våga ge medborgarna beslutsrätt över en del av budgeten, oftast investeringar. Medborgarna får diskutera, prioritera och göra avvägningar inom en viss procent av berörd kommuns budget. I Sevilla i Spanien började det med 1,4% av budgeten och efter några år var det 18%. Det kan vara öronmärkta pengar till något område inom kommunens verksamhet eller ingen begränsning alls. Det är som sagt olika.
En statsvetare och ledamot i Solna fullmäktige, Faradj Koliev (S), skriver på DN Debatt 24/6 2018, att det viktiga är principerna, inte vilken modell som används. Principerna är 1. Aktivt medborgardeltagande, 2 Medborgarinflytande, 3 Social förändring, livskvalité, 4 Transparens och kontinuitet. Koliev menar att ”ju mer man upprätthåller dessa principer, desto högre chans att lyckas”.
Vi tror att det är dags att utveckla deltagardemokratin i Växjö kommun. För kontinuitetens skull är det måhända en förutsättning att det finns en bred majoritet som vill göra detta för att öka medborgarnas direkta inflytande. Det kommer också att påverka förtroendet mellan medborgare och förtroendevalda positivt liksom utvecklingen i kommunen över huvud taget.
Vi hemställer således att Växjö fullmäktige beslutar
att medborgarbudget ska introduceras i Växjö kommun
och att om svaret är ja uppdra till fullmäktiges presidium
att överlägga med gruppledarna om vilken form medborgarbudgeten ska utformas i
Växjö 20180712
Vänsterpartiets fullmäktigegrupp
Carin Högstedt
Håkan Frizén
Maria Garmer
Forskning för förskola/skola på vetenskaplig grund
Det finns kommuner som arbetar systematiskt med forskning och praktik/samarbete forskare och pedagoger, för att förbättra undervisningen, skapa tryggare lärare, fortbildning och bättre inlärningsmiljö för barn och unga.
Det ska Växjö kommun också göra, anser Vänsterpartiets fullmäktigegrupp
Det ska Växjö kommun också göra, anser Vänsterpartiets fullmäktigegrupp
Motion
Till Växjö kommunfullmäktige
MER FORSKNING I SKOLAN
Enligt skollagen ska all utbildning vila på vetenskaplig grund. Därför behövs praktiknära forskning, det vill säga samarbete mellan pedagoger och forskare. Målet är naturligtvis att utveckla arbetet i förskolan och skolan, så att lärare blir tryggare i sin undervisning och barns och ungas inlärning förbättras.
Vissa kommuner har antagit ett systematiskt arbetssätt att främja forskningen i klassrummen. Piteå är en av dem. Där deltar ett 20-tal lärare i magisterutbildning på universitet och genomför praktiknära studier i skolor tillsammans med forskare. Från början var det 40 lärare som deltog men hälften hoppade av. Lärdomen är att det måste finnas tillräcklig tid avsatt för studierna. Villkoren skiljer sig mellan skolorna. Avsikten i Piteå är att få en gemensam modell för hur forskningsintresserade pedagoger ska kunna bidra utan att knäckas av brist på tid. Andra kommuner som har ett systematiskt utvecklingsarbete för att leva upp till skollagens krav på vetenskaplig grund är Stockholm, Malmö, Kristianstad, Helsingborg och Hässleholm, men någon total kartläggning finns inte. (Samtliga fakta ur artikel i Dagens samhälle nr 25 2018).
Växjö är en växande kommun med höga mål för utbildningen, men en bra bit från att nå dem. Vi tror att satsning på kompetensutveckling genom forskning och samarbete med Linnéuniversitetet är en viktig del i att komma framåt. Vi tror också det är ett sätt att rekrytera och behålla personal som vill utveckling. Det som krävs är systematiskt arbete och bra villkor för den som har ett forskningsuppdrag på deltid och samtidigt har ett arbete att sköta.
Härmed hemställer vi att Växjö fullmäktige beslutar att uppdra åt kommunstyrelsen och utbildningsnämnden
att ta fram en plan för hur samverkan mellan forskare och pedagoger ska ske och kunna stimulera utbildningen i Växjö kommun
att ta fram en policy för vilka villkor som ska gälla för lärare som deltar i forskningsprojekt
och att därmed säkerställa att utbildningen lever upp till kraven på vetenskaplig grund
Växjö 180710
Vänsterpartiets fullmäktigegrupp
Carin Högstedt
Ann-Christin Eriksson
Växjö kommun saknar handlingsplan för full deaktighet för personer med funktionsnedsättningar
|
Men nu – tredje gången gillt! – ska det bli! Eller? Den totala oförståelsen har två gånger tidigare visats våra motioner i detta ämne i fullmäktige. Andra kommuner har handlingsplaner, mål, ansvariga, uppföljningar. För att nämna några – Ljungby, Borås, Uppsala, Eskilstuna… En plan är ett redskap för att komma framåt med tillgängligheten, få systematik i arbetet. Nu är det ad hoc i Växjö kommun vad som kommer upp till ytan. Se nedan vår motion!
MOTION Till Växjö kommunfullmäktige Om en handlingsplan för full delaktighet för personer med funktionsnedsättningar
Tredje gången gillt! sägs det. Detta är Vänsterpartiets fullmäktigegrupps tredje försök att få fram en handlingsplan för full delaktighet för personer med funktionsnedsättningar i Växjö kommun. Växjö kommun saknar en sådan plan. Det begränsar ambitionerna och gör arbetet i samverkansråden famlande. Vad vill Växjö kommun? Vilka är målen? Vems är ansvaret? Får det kosta något? Den rapport om 2017 års tillgänglighetssatsningar som nämnder och styrelser skickat till Kommunstyrelsens samverkansråd visar att flertalet tolkar tillgänglighet som fysisk tillgänglighet för rörelsehindrade i lokaler och utemiljö. Det är förvisso viktigt. Men tillgänglighet för personer med funktionsvariationer handlar om så mycket mer; arbete/sysselsättning, möjlighet att ta del av och utöva idrott och kultur, kollektivtrafik/färdtjänst, information och möjlighet att delta i samhällsdebatt, motion, utbildning, fritidsgårdar, lekplatser, bostäder… Vi ser att många kommuner har handlingsplan för tillgänglighet. Vi ser att t ex Uppsala kommun har ”ett aktiverande dokument” sedan 2016. Planen utgår från FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (som Sverige skrivit under) och bryter ner de övergripande målen i en handlingsplan med delmål/åtgärd, huvudansvarig och andra berörda aktörer. Ett enkelt upplägg – värt att ta efter. Borås kommun har sedan 2017 en handlingsplan. Den svarar på frågorna: Vad ska göras? Varför ska just det göras? När ska det vara klart? Vem har ansvaret? När och hur ska uppföljning ske? Också tydligt och värt att begrundas som efterföljansvärt. Det viktiga är att vi kan starta ett systematiskt tillgänglighetsarbete i Växjö kommun och inkludera alla personer med funktionsvariationer. Vi vill inte ha en handlingsplan för planens skull utan för att underlätta och stimulera till åtgärder. Vi ser den som ett redskap, ett verktyg, för att komma framåt. I diskussionen kring handlingsplan bör vi också komma överens om vad som innefattas i begreppet tillgänglighet förutom den rent fysiska möjligheten att ta sig fram med rullstol t ex. Vi hemställer Att Växjö fullmäktige beslutar att uppdra åt kommunstyrelsen att ta fram en handlingsplan för full delaktighet för personer med funktionsnedsättningar och att den ska vara klar vid årsskiftet 2018-19 Växjö 180504 Carin Högstedt Eva-Britt Svensson |
Fria arbetskläder inom yrken som behöver
I Växjö kommun är det inte självklart att personal med ibland risk för smuts och gegga har fria arbetskläder. Inte om personal är inom kvinnodominerade yrken. Vissa enheter har infört det, men tar de pengarna från sin egen verksamhet. Rätten till arbetskläder ska finnas för alla inom fritids- och förskola, anser Vänsterpartiet.
Motion
Till kommunfullmäktige i Växjö
Rätt till arbetskläder för personal inom förskole- och fritidshemsverksamhet i Växjö kommun
Merparten av de anställda inom mansdominerade arbetsplatser i Växjö kommun har sedan lång tid tillbaka tillgång till kläder anpassade efter årstiderna. Detta gäller inte för de flesta kvinnor, som arbetar inom förskole- och fritidshemsverksamheten och i ur och skur utför ett fantastiskt pedagogiskt arbete.
Som ett led i att uppnå jämställdhet måste de kvinnodominerade yrkesgrupperna inom förskole- och fritidshemsverksamheten få samma rättigheter till kläder anpassade för utomhusaktiviteter. Det kan inte vara värdigt Växjö kommun 2018 att låta detta vara en könsfråga!
Chefer på vissa förskolor och fritidshem prioriterar redan idag inom sin budget inköp av kläder till sin personal. Detta får då bli på bekostnad av något annat. Så ska det inte behöva vara.
Idag måste alltså de allra flesta, som arbetar inom förskole- och fritidshemsverksamheten använda sina privata kläder vid olika utomhusaktiviteter. Kläderna måste tvättas ofta och slitaget är stort. Detta är en orimlig kostnad för personalen. De ska inte behöva ta pengar ur ”egen ficka” för att kunna bedriva en bra pedagogisk utomverksamhet i alla väder!
Arbetskläder för förskole- och fritidshemspersonal är:
· Jämställdhetsfråga i praktiken
· En arbetsmiljöfråga
· Signaler om professionalitet – höjd yrkesstatus
· Bra ur rekryteringssynpunkt
Med anledning av ovanstående föreslår Vänsterpartiet i Växjö kommun kommunfullmäktige besluta
· Att uppdra åt utbildningsnämnden att tillhandahålla personalen inom förskole- och fritidshemsverksamheten i Växjö kommun ändamålsenliga arbetskläder för utomhusbruk.
Växjö 21 mars 2018
Ann-Christin Eriksson (V)
Gratis kollektivtrafik på skolloven – för alla
Ett statligt bidrag för att skolungdomar ska kunna åka kollektivt på skolloven införs. Det är bra. Men det ska omfatta ALLA i gruppen, även de som måste använda färdtjänst för att ta sig fram. Det motionerar Eva-Britt Svensson och Carin Högstedt om.
Motion till Växjö kommunfullmäktige
AVGIFTSFRI KOLLEKTIVTRAFIK FÖR SKOLUNGDOMAR BÖR GÄLLA ÄVEN FÖR SKOLUNGDOMAR MED FUNKTIONSVARIATIONER SOM MÅSTE ANVÄNDA FÄRDTJÄNST________________________________________________________
Från och med 2018 införs ett statligt bidrag för avgiftsfri kollektivtrafik för skolungdomar under skolloven. Skolungdomar som är folkbokförda i kommunen och som ska börja högstadiet eller gymnasiet upp till andra ring, kommer att beröras. Pengarna kommer kommunerna till del genom ett statligt bidrag som kommunerna sedan ansöker om.
Beslutet omfattar inte en stor grupp ungdomar som är helt beroende av färdtjänst för sina förflyttningar. Egenavgiften är generellt mycket högre för den som åker färdtjänst än för den som åker annan kollektivtrafik. Många unga med funktionsvariationer kan av olika skäl inte använda sig av kollektivtrafiken utan måste använda sig av färdtjänst. Även dessa ungdomar bör ha rätt att kunna vara delaktiga i samhällslivet under de perioder som beslutet om avgiftsbefrielse medger. I konsekvens med detta menar vi i Vänsterpartiets fullmäktigegrupp att ungdomar som är beroende av att använda färdtjänst bör omfattas av samma avgiftsbefrielse och tillgång till resande under dessa perioder. Rätten till ett självständigt liv ska ske under så lika villkor som möjligt.
Vänsterpartiets fullmäktigegrupp föreslår Växjö kommunfullmäktige besluta
Att skolungdomar med funktionsvariationer, och som p g a funktionsnedsättningen måste använda färdtjänst för förflyttning, istället för kollektivtrafik, beviljas avgiftsfri resa på samma sätt som övriga berörda skolungdomar.
Växjö den 13 mars 2918
Eva-Britt Svensson (V) Carin Högstedt (V)