Skip to main content

Barnbokslut i Växjö kommun 

 

 

Barn och unga ska vara prioriterade i Växjö kommun. Barnkonventionen är svensk lag (Lag (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter) sedan den 1 januari 2020. Barnrättslagen ska medföra att barn ses som rättighetsbärare. För att på ett långsiktigt sätt kunna införliva lagen i de kommunala verksamheterna vill Vänsterpartiet att nämnder och styrelser årligen redovisar hur man arbetar med barns rättigheter samt hur barns och ungas delaktighet ser ut i verksamheterna. Redovisningen ska därefter ligga till grund för ett årligt barnboksslut som förslagsvis redovisas i samband med kommunstyrelsen årsredovisning.

Ett barnbokslut är en sammanfattning av en verksamhets resultat som direkt rör barn och unga invånare. Varje nämnd gör en utvärdering av hur de under året fattade besluten har påverkat barn och ungdomar i kommunen. Ett barnbokslut kan kortfattat beskrivas som ett sätt att granska hur kommunen arbetar med barns rättigheter och hur ett barnperspektiv tas i beaktande vid beslut och insatser.

Barnperspektiv kan vara att uppmärksamma vilka konsekvenser olika beslut får för barn samt att aktivt arbeta med kunskapsinhämtande inför förändringar. Det kan också vara att ta ställning för en svag grupp i samhället och konsekvent verka för denna grupps intressen.

Barnperspektivet är inte enbart relevant inom traditionella barn- och ungdomsverksamheter som skola, barnomsorg, fritid och socialtjänst. Barn och unga berörs även av beslut inom tekniska förvaltningar, till exempel i frågor gällande trafik, stadsplanering och miljö. Alla kommunala styrdokument behöver därför ta hänsyn till barnrättslagen.

Med bakgrund av detta föreslår Vänsterpartiet

att Växjö kommun inrättar ett årligt barnbokslut där man utvärderar sin verksamhet från ett barn- och ungdomsperspektiv, i enlighet med barnrättslagen.

Vänsterpartiets kommunala grupp genom

Maria Garmer

Växjö 200527

Om att pröva ny modell för styrning av hemtjänsten i Växjö kommun

Vi i Vänsterpartiet har stöd i mycket forskning, när vi är övertygade om att offentlig sektor generellt behöver en styr- och ledningsfilosofi som utmärks av tilltro och tillit mellan chefer, medarbetare och omsorgstagare, sanktionerat av politiken genom bl a tillräckliga resurser. Det handlar om stora delar av kommunsektorns verksamheter, men främst den individnära vård- och utbildningssektorn.

Vi koncentrerar oss nu på hem-tjänsten/-vården. Vi vill att Växjö kommun ska göra en ansträngning, lära av andra kommuner för att komma bort från ”minutstyrningen” (se insändare i Smp 30/12 2019), en undersköterskas djupt upplevda vanmakt och vantrivsel inför att minuträkning spelar större roll än vårdtagarna och deras behov. Vi är säkra på att det går att göra t ex undersköterskornas nödvändiga arbeten mer attraktiva med större tillit till hens kompetens och sunda förnuft i kombination med vårdtagarnas kunskaper och önskemål. Idag är det svårt att rekrytera. Det är svårt att få kontinuitet i vårdtagarnas kontakter med hemtjänsten. Omsorgsnämnden når inte sitt mål. Sjukfrånvaron är hög och bidrar till den dåliga kontinuiteten (för många olika personal per vårdtagare) och underbemanning. Underbemanning som i sin tur skapar stress och ohälsa.

Det finns kommuner som har börjat arbete på ett sätt som främjat arbetsmiljön inom hemtjänsten och låtit vårdtagarnas behov styra. Behoven och vad en människa vill och kan göra växlar ju från dag till dag. Sundsvall var tidigt ute med Skönsmomodellen, numera införd i hela kommunen. I Västervik har sedan 2017 tillämpats att personalen inom hemtjänsten själva bestämmer vilken tid de ska vara hos vårdtagarna. Stressen har minskat och vårdtagarna är delaktiga. Det kallas ”Fri tid”. ”Det är människor vi arbetar med och det går inte att sätta tid på en människa”, säger en personal i Västervik.

I beskrivningarna om hur de nya styrsystemen går till så sägs ofta: Små tvärprofessionella grupper. Arbetslag som har ett begränsat antal vårdtagare och kan skapa relationer. Mål att alla ska vara nöjda med sin hemtjänst.

Vi tror det är bra att inte sluka en modell helt och hållet. Behöver inte ens ett namn. Men Växjö kommuns hemtjänst ska bli mer tillitsstyrd och kan ta de bästa bitarna från de kommuner som gått före.

Vänsterpartiet kommunala grupp

Hemställer

Att Växjö fullmäktige uppdrar till omsorgsnämnden att ta fram en ny styrningsmodell för hemtjänsten, privat och offentlig, där tillit till personal och vårdtagarnas behov och delaktighet är ledorden

Att förarbetet ska involvera de fackliga berörda organisationerna såväl som vårdtagare, att omvärldsbevakning och praktiknära tvärvetenskaplig forskning är viktiga grunder för hur modellen ska utformas

Att det med fördel kan vara bra att testa i några hemtjänstområden för att sedan följa upp och vid behov justera för att sedan införa i hela kommunen

Växjö 20200102

Carin Högstedt, (V)

Elisabet Flennemo, (V)

 

Källor, mer att läsa:

DN Debatt 29/12 -19

Dagens Samhälle, nr 44 2019

Skönsmo finns mycket om via  google

OM KOMMUNALA SOMMARJOBB FÖR SKOLUNGDOMAR

Sommarjobb är en fantastisk möjlighet för ungdomar att få en positiv erfarenhet och kunskap om ett kommande arbetsliv. Ett sommarjobb kan ge kunskap om olika yrken inom välfärdssektorn och inspirera till yrkesval.

Vi i Vänsterpartiet anser att Växjö kommun ska ge alla ungdomar möjlighet till sommarjobb utan att ställa krav på betyg och sommarskola och utan försvårande regler. Det är i sig värdefullt för ungdomarna, deras familjer och för kommunen att alla får möjligheten till några veckors arbete under sommarlovet. Exempelvis kan ungdomar bosatta i områden som förvaltas av Växjöbostäder och Vidingehem få arbeta med skötsel av bostadsområdena. Det har haft framgång i t ex Södertälje.

Vi kan inte se något negativt med att låta alla ungdomar få delta i arbetsliv, lära känna en arbetsplats, se vilken mängd olika yrken som finns och känna lusten i att ha ett jobb att gå till, känna sig behövda.

Sammanfattningsvis – om alla ungdomar får chansen:

  • Integrationen underlättas
  • Buset minskar
  • Inblick i arbetslivet ger positiva följdeffekter för t ex vården, som behöver rekrytera
  • Lite egna pengar till ungdomarna underlättar för föräldrar med svag ekonomi
  • Ligger i linje med polisens önskemål om förebyggande samhällsinsatser

Vi hemställer att Växjö fullmäktige beslutar att uppdra till Nämnden för arbete och välfärd

att ta bort de krav som begränsar andelen unga som sommarjobbar och låta alla ungdomar inom åldersgruppen få samma möjlighet till ett sommararbete

20191216

Anna Bertland (V), [email protected]

Upptages som egen motion

Carin Högstedt (V), [email protected]

 

OM ATT SÖKA MEDLEMSKAP I NÄTVERKET AGE-FRIENDLY CITIES AND COMMUNITIES/ ÅLDERSVÄNLIGA STÄDER

Till Växjö fullmäktige

Nätverket Åldersvänliga städer grundades 2010 av Världshälsoorganisationen WHO för att främja utbyte av erfarenheter och kunskaper mellan städer och orter i hela världen. I dialog med äldre invånare har åtta områden identifierats. En åldersvänlig stad ska lägga vikt vid

  • Utomhusmiljöer och bebyggelse
  • Bostäder
  • Transporter
  • Respekt och social inkludering
  • Delaktighet i samhället och arbetsliv
  • Frivilligarbete
  • Kommunikation och information
  • Samhällsstöd och hälsovård

I Sverige är det hittills Stockholm, Göteborg, Uppsala, Gävle och Hallstahammar som är med i nätverket. I Världen i övrigt kan nämnas Akita i Japan, Trondheim i Norge, Dijon i Frankrike, Melville i Australien, Oslo i Norge…

En enkel beskrivning av åldersvänlig stad är en plats där det vardagliga livets behov är lätt tillgängliga och där äldre blir tagna på allvar och känner makt över sitt dagliga liv istället för begränsningar.

Det kan invändas att ovanstående områden på ett eller annat sätt innefattas i Växjö kommuns mål och program. Vår tanke med att gå med i nätverket är att få stimulans utifrån att förverkliga tillgängligheten, få nya idéer och lära av andras erfarenheter. Omvärldsbevakning är alltid nyttig. Dessutom är en åldersvänlig kommun en kommun som är bra för alla andra, barnfamiljer inte minst. Det finns inga motsättningar mellan äldres och yngres behov i detta fall.

Vi hemställer

Att Växjö fullmäktige uppdrar till kommunstyrelsen och omsorgsnämnden att närmare utreda hur ett medlemskap i WHOs nätverk Åldersvänliga städer kan bidra till Växjö kommuns utveckling inom ovan nämnda politikområden och om positivt ansöka om medlemskap

20190930

 

Carin Högstedt (V)

Vegetariskt som norm för politiker och tjänstepersoner

Motion till Växjö kommunfullmäktige

Vegetariskt som norm för politiker och tjänstepersoner

Animaliekonsumtionen har stor påverkan på klimat, miljö, djur och folkhälsa. Vänsterpartiet anser att det finns stora samhällsvinster med att verka för en minskad köttkonsumtion men det krävs politiska beslut för att understödja en mer växtbaserad kost och minskad köttkonsumtion.

Enligt Mat-klimat-listan från Sveriges lantbruksuniversitet orsakar nötkött ungefär 26 kilo växthusgaser per kilo konsumerat kött i form av koldioxid från nedhuggen skog, metangas från kornas magar och dikväveoxid från gödsel. Väljer konsumenten i stället att äta proteinrika bönor blir utsläppen endast 0,7 kilo. Det är alltså nästan 40 gånger bättre för klimatet att äta vegetabiliska proteiner istället för animaliska.

Ett sätt att på kommunal nivå minska köttätandet är att göra det till ett val, så att det inte sker slentrianmässigt. När kommunen bjuder in till möten, konferenser samt utbildningar där mat ingår, är det alltid maträtter innehållande animalier som är norm. Den kost som är sämst ur miljö- och hälsosynpunkt sanktioneras således av kommunen. De deltagare som väljer bort kött från sin kost är därför i nuläget tvungna att i förväg beställa specialkost.

Alla som vill äta kött i den kommunala verksamheten kommer även i fortsättningen att kunna göra så. Förhoppningen är att kommunalt anställda samt ledamöter i fullmäktige, nämnder och styrelsen reflekterar mer över sina matvanor och avstår från kött vid fler tillfällen än i dagsläget. På detta sätt kan Växjö kommun visa vägen och göra ett klimatpolitiskt ställningstagande.

Vänsterpartiets fullmäktigegrupp yrkar

att Växjö kommun inför vegetarisk mat som norm vid de tillfällen då kommunalt anställda samt ledamöter av kommunens nämnder, styrelser och kommunfullmäktige serveras mat. Kött eller fisk skall enligt förslaget kunna beställas som alternativ.

Maria Garmer (V)
Björn Kleinhenz (V)
Johnny Werlöv (V)

Om att fasa ut användningen av de högfluorerade ämnena, PFAS-familjen

Motion till Växjö kommunfullmäktige

Om att fasa ut användningen av de högfluorerade ämnena, PFAS-familjen 

Människan borde ha lärt sig av skandalerna kring PCB och DDT. Men så är det inte. Gruppen PFAS (högfluorerade ämnen) innehåller över 4 700 kemikalier, som används till ytbehandling i kläder, skor, stekpannor. Ämnena finns i livsmedelsförpackningar, i brandskum, i kosmetika, i allt från pizzakartonger till hamburgerpapper.

PFAS-kemikalierna är effektiva och används allt mer över hela jorden. Problemet är att ämnena är mycket svårnedbrytbara och ansamlas i natur, djur och människor. Larmrapporterna om skador för hälsan blir fler och fler. Epidemiologiska studier visar koppling mellan PFAS-exponering och levercancer, lägre födelsevikt och påverkan på immunsystemet. Djurförsök visar påverkan på reproduktionsförmågan.

PFAS är inte förbjudna och inga gränsvärden är satta. Forskningen släpar efter. Det pågår en översyn inom EU. I Danmark har danska COOP fasat ut PFAS i livsmedelsförpackningar. På nationell nivå verkar Danmark för ett förbud mot PFAS i produkter som kommer i kontakt med livsmedel. Enligt verksamhetschef på Chemsec (Internationella Kemikaliesekretariatet) och generalsekreteraren i Naturskyddsföreningen finns det alternativ till PFAS, så det går bra för företag att frivilligt sluta använda dem. Speciellt angeläget att använda försiktighetsprincipen anser vi det vara när det gäller livsmedelsförpackningar och, om möjligt, brandskum, allt i avvaktan på mer definitiva kunskaper om giftighet, hälsoeffekter, gränsvärden och eventuella (troligen) förbud.

Vänsterpartiets fullmäktigegrupp hemställer

Att Växjö kommunfullmäktige beslutar att uppdra åt kommunstyrelsen att utreda hur Växjö kommun kan verka för att PFAS fasas ut från de produkter som används i den kommunala verksamheten

Att uppdra åt berörda nämnder och styrelser att noggrant följa forskningen

Att agera enligt försiktighetsprincipen

Carin Högstedt, (V)