Skip to main content

Författare: vaxjo

(V): C vill göra det lättare att få dig avskedad

Per Schöldberg (C) menar i sin insändare från den 5/6 att förslaget om försämrad anställningstrygghet är ett steg framåt. Sanningen är att Centerpartiet, Liberalerna och regeringens LAS-utredning är det största angreppet på Sveriges löntagare på årtionden. Om förslagen genomförs får Sveriges arbetstagare i praktiken livslång provanställning. Vilket snarare skulle vara en återgång till hur det var i Sverige för 50 år sen. Det kommer Vänsterpartiet aldrig att acceptera.

Det finns flera delar i Schöldbergs argumentation som inte håller vid närmare granskning. Han menar att en kommande massarbetslöshet betyder att det måste bli ännu enklare att bli avskedad. Men är inte en massarbetslöshet det allra största beviset på att företagen inte har några problem att avskeda om de behöver? Han menar dessutom att förslaget innehåller stärkta möjligheter till kompetensutbildning, men hur många arbetsgivare skulle erbjuda kompetensutveckling till en gammal trotjänare om det vore billigare att anställa en nyutbildad?

Det Schöldberg (C) inte nämner är att förslagen skulle göra oss som jobbar nästintill rättslösa, framförallt i mindre företag. Vi skulle inte längre ha möjlighet att överklaga om vi blir avskedade på orättvisa grunder, arbetsgivarna skulle inte behöva bry sig om hur länge man har varit trogen arbetsplatsen och lagen skulle försämras så mycket att det inte skulle finnas mycket kvar för facken att förhandla om.

Vad händer då med facket ute på arbetsplatserna? Vem vågar då höja rösten mot missförhållanden? Vad händer med oss som inte kan jobba lika snabbt på äldre dar? Det är förstås vi som står upp för våra kamrater eller som tjänat in pengar i årtionden åt arbetsgivaren som blir de första att ryka. Detta vet Schöldberg (C) och det är därför han är så mån att förslagen blir verklighet.

Att vi behöver reformera arbetsmarknaden stämmer men det vi behöver är fler trygga jobb, inte färre. Vi behöver rejäla satsningar på förbättrad arbetsmiljö och vi behöver utbildningar som får människor i arbete. Vi behöver en arbetsmarknad och lagar som gynnar vanligt folk, därför föreslår vi:

Lagstifta om rätt till heltid
Ersätt allmän visstid med trygga anställningar
Förbjud hyvlingar
Förbjud bemanningsföretag
Utöka strejkrätten
Påbörja en generell arbetstidsförkortning och inga höjningar av pensionsåldern
Mota arbetslösheten med att massutbilda personal till den eftersatta välfärden

På så sätt kan vi skapa en moderniserad arbetsmarknad för vanligt folk där man orkar jobba ända till pensionen, vågar höja rösten mot missförhållanden och kan lita på att man fortfarande är anställd imorgon.

Vänsterpartiet Kronobergs fackliga nätverk
Robert Armblad (V), medlem Lärarförbundet
Ulrika Schön (V), medlem Kommunal
Jonas Wanér (V), medlem IF Metall
Pernilla Ramström (V), medlem Vision

Till omsorgsnämnden, Växjö kommun

Om att tillsätta en parlamentarisk kommission för att ta fram mål för en långsiktigt hållbar äldreomsorg

Det finns mycket att lära av den pandemi vi är mitt uppe i. En fullständig utvärdering kan göras först efter pandemins slut, men det är fullt möjligt att starta ett nödvändigt arbete i nuläget. För att skapa en förutsättningslös situation från början ser vi att en parlamentariskt sammansatt grupp (en ledamot från varje parti t ex) ska utgöra kommissionen. Dess uppgift ska vara att samla in erfarenheter från krisen, analysera och föreslå mål och åtgärder för att uppnå en äldre – och funktionsvariationsomsorg med en kvalité som håller för framtiden, med eller utan pandemier.

Generellt i Sverige har det blivit uppenbart att det finns brister i äldrevården sedan decennier tillbaka. Det finns uppgifter om att äldreomsorgen fick 20 miljarder kr mindre 2018 än 20 år tillbaka (tankesmedjan Balans). Det verkar råda enighet bland forskare om att det saknas personal med rätt utbildning, att anställningsformen timvikarie inte är optimal för verksamheten och att kontinuiteten (antal personal per vård-/omsorgstagare) har blivit sämre på senare år. Sammantaget är arbete inom äldreomsorg tungt och krävande, ofta stressigt och sjukskrivningstalen är höga.

Så vad ska Växjö kommuns omsorgsnämnd göra? Enkelt uttryckt behöver arbete inom hemvård/hemtjänst och olika former av boenden göras attraktivt. Det är en förutsättning för att lyckas. Vi föreslår (som exempel) följande:

  1. Analys av nuläget och mål för personalens sammansättning. Hur stor andel ska vara sjuksköterskor respektive undersköterskor? Hur stor andel ska vara fastanställda? Hur ska läkarkompetens tillgodoses? Hur ska rekryteringen löpa utifrån behoven? Vilket mål ska ställas på kontinuitet och hur nås det? Mer teamarbete?
  2. Analys av beredskapen mot smittspridning och virus typ covid-19 och mål för framtiden. Hur stora lager ska finnas och av vad? Vilka samarbeten behövs och vilka instanser ska ansvara för att det finns beredskap för åtgärder direkt? Hur ska de mest sköra inom vård och omsorg (t ex de med demenssjukdomar) få bästa vården och omhändertagandet?
  3. Analys av behov av resurser för att åstadkomma en hållbar vård och omsorg enligt ovanstående samt tidsatta mål för att successivt nå dit.

Således yrkar undertecknade att omsorgsnämnden beslutar att en kommission för analyser av behov för långsiktigt hållbar vård och omsorg enligt ovan ska tillsättas

20200604

Carin Högstedt, (V), ledamot omsorgsnämnden

Tomas B. Lindahl, (V), ersättare omsorgsnämnden

Bostad som integrationsfrämjande insats

Förbättra integrationen och minska segregationen genom att tillhandahålla etableringslägenheter i alla kommundelar och låt nyanlända bo kvar även efter etableringstiden.

Nyanlända flyktingar, som kommer till Växjö med uppehållstillstånd och rätt till etableringsersättning, får hjälp till boende under sina första två år i kommunen. Bosättningslagen tolkas som att efter två år kvarstår inget ansvar för kommunen och då är det upp till varje individ att själv ordna sitt boende. Enligt Länsstyrelsen i Stockholms rapport Bostad sist 1 väljer 70% av Sveriges kommuner en annan lösning och erbjuder i hög grad anvisade nyanlända permanenta bostäder under eller efter etableringstiden.

En egen bostad är av stor betydelse för etableringsprocessen. Ett tryggt boende med möjlighet att stanna kvar till den dag man kan och vill flytta, stärker den enskildes möjligheter till en bättre integration. Som det är idag skapas mycket oro och stress för boendesituationen, ofta flera månader innan de
två etableringsåren har förflutit. Denna oro medför att man tappar fart i sitt integrationsarbete och att huvudfokus läggs på att finna en ny bostad. Barnen drabbas negativt då de tvingas byta skola och kamrater. Här saknas en barnkonsekvensanalys och stöd i barnrättslagen i varje enskilt fall. Rapporten Bostad

sist drar liknande slutsatser.

Bostadssituationen för nyanlända är ansträngd. Det är en sårbar grupp som ofta har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden. Det kan leda till att man flyttar in hos släktingar och vänner, att man får betala oskäliga hyror eller tvingas till trångboddhet.

Vi tror heller inte att den nuvarande modellen med två års boendegaranti är fördelaktig för Växjö kommun. Kommunens medarbetare på framför allt på medborgarkontoret och ekonomiskt bistånd får lägga mycket tid på dessa ärenden. Utbildningsförvaltningen får även de extraarbete då flyttar medför skol- och förskolebyte för barnen.

Vidare tror vi att segregationen motverkas genom att etableringslägenheterna sprids ut i alla kommundelar och inte som nu koncentreras till ett fåtal områden så som Araby, Lammhult och Braås. Etableringslägenheterna måste vara belägna där det finns goda möjligheter att nyttja kollektivtrafik, i annat fall riskeras integrationsprocessen.

Vänsterpartiet i Växjö yrkar
att de lägenheter som erbjuds nyanlända ska finnas i hela Växjö kommun.

att nyanlända erbjuds egna tillsvidarekontrakt, alternativt att etableringslägenheterna ska överlåtas med eget kontrakt för de nyanlända efter två års etablering.

Växjö 2020-06-04

Anna Bertland (V)

Upptages som egen motion

Maria Garmer (V)

www.lansstyrelsen.se/stockholm/tjanster/publikationer/2020/bostad-sist-om-bosattningslagen-och- nyanlandas-boendesituation–i-stockholms-lan.html

Barnbokslut i Växjö kommun 

 

 

Barn och unga ska vara prioriterade i Växjö kommun. Barnkonventionen är svensk lag (Lag (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter) sedan den 1 januari 2020. Barnrättslagen ska medföra att barn ses som rättighetsbärare. För att på ett långsiktigt sätt kunna införliva lagen i de kommunala verksamheterna vill Vänsterpartiet att nämnder och styrelser årligen redovisar hur man arbetar med barns rättigheter samt hur barns och ungas delaktighet ser ut i verksamheterna. Redovisningen ska därefter ligga till grund för ett årligt barnboksslut som förslagsvis redovisas i samband med kommunstyrelsen årsredovisning.

Ett barnbokslut är en sammanfattning av en verksamhets resultat som direkt rör barn och unga invånare. Varje nämnd gör en utvärdering av hur de under året fattade besluten har påverkat barn och ungdomar i kommunen. Ett barnbokslut kan kortfattat beskrivas som ett sätt att granska hur kommunen arbetar med barns rättigheter och hur ett barnperspektiv tas i beaktande vid beslut och insatser.

Barnperspektiv kan vara att uppmärksamma vilka konsekvenser olika beslut får för barn samt att aktivt arbeta med kunskapsinhämtande inför förändringar. Det kan också vara att ta ställning för en svag grupp i samhället och konsekvent verka för denna grupps intressen.

Barnperspektivet är inte enbart relevant inom traditionella barn- och ungdomsverksamheter som skola, barnomsorg, fritid och socialtjänst. Barn och unga berörs även av beslut inom tekniska förvaltningar, till exempel i frågor gällande trafik, stadsplanering och miljö. Alla kommunala styrdokument behöver därför ta hänsyn till barnrättslagen.

Med bakgrund av detta föreslår Vänsterpartiet

att Växjö kommun inrättar ett årligt barnbokslut där man utvärderar sin verksamhet från ett barn- och ungdomsperspektiv, i enlighet med barnrättslagen.

Vänsterpartiets kommunala grupp genom

Maria Garmer

Växjö 200527

Till Omsorgsnämnden i Växjö kommun Om att utreda och lägga grund för bättre arbetsvillkor inom äldre- och tillgänglighetsförvaltningen och därmed mer robust vård och omsorg

Bakgrund

I denna hemska tid i pandemi har vi kunnat läsa spaltkilometrar om tillståndet i svensk äldreomsorg; brist på personal, brist på utbildad personal, brist på kontinuitet i framför allt hemtjänst/hemvård, många sjukskrivna inom personalen.  Vi har också kunnat läsa om hängivenhet inom vårdpersonalen, hur de gör allt för att äldre och svaga ska få skydd mot smitta, att sjuka ska få bästa möjliga vård. Detta i en organisation som ofta beskrivs som ”anorektisk” efter åratals sparande.

Enligt Socialstyrelsens lägesrapport (mars 2020) var undersköterskor och annan personal i hemtjänst/hemvård och äldreboenden sjukskrivna i mycket hög utsträckning redan för Corona-krisen. 2007 var antal personal i snitt 12 på varje omsorgstagare i hemtjänsten (rikssiffror). Nu är snittet 16. Växjö kommun är inget undantag från att ha problem med att rekrytera och behålla personal samt ha en hög kontinuitet.

Oavsett hur och när pandemin får ett stopp och det blir dags för utvärderingar i stor skala, så anser jag att det redan nu går att dra vissa konklusioner av pandemins konsekvenser i Växjö kommun. Därför följande

Förslag

Att låta utreda (gärna utomstående utredare) hur ökad anställningstrygghet genom fasta anställningar och heltider istället för timvikariat och andra otrygga former kan utveckla verksamheten och öka kontinuiteten (färre olika personal i vården av omsorgstagare)

Att ovanstående förslag ska inkludera de privata företagen, som driver boenden och hemtjänst. De ska ha samma krav på sig som de kommunala

Att målet för utredning och förslag ska vara att skapa en vård och omsorg som är robust, attraktiv för vårdarbetare, ger hållbar arbetsmiljö och därmed trygg och säker omsorg för äldre och personer med olika funktionsvariationer

 

Carin Högstedt (V)

Ledamot i omsorgsnämnden

20200426