Skip to main content

Samtyckesavtal för inhämtning av statistik från friskolor

Motion till Växjö kommunfullmäktige

Samtyckesavtal för inhämtning av statistik från friskolor

Sedan september 2020 är det ej längre möjligt att få ut ny statistik från SCB för de friskolor vi har i kommunen, något som gör att vi fr.o.m. 2022 inte kommer få tillgång till någon aktuell statistik för fristående enheter. Vänsterpartiet har i riksdagens utbildningsutskott drivit att offentlighetsprincipen ska gälla även friskolor men ännu inte lyckats få gehör i frågan.

Med det aktiva skolval vi nu har i Växjö kommun vill Vänsterpartiet att så mycket information som möjligt finns tillgänglig till de vårdnadshavare som tillsammans med sina barn ska välja skola. Bristen på information gör det även svårt för forskare, skolhuvudmän och beslutsfattare att utvärdera hur skolval utvecklas över tid och hur detta i sin tur påverkar undervisningens kvalitet.

Arbete kring vilka författningsförändringar och beslut som behövs för att uppgifterna skall bli tillgängliga igen är på gång, men till det arbetet är klart och nya beslut har tagits råder de nya tolkningarna av sekretess.

För utbildningsförvaltningen innebär det att tilldelningen av resurser till skolor med enskild huvudman försvåras, det finns en risk att den socioekonomiska resursfördelningen inte kommer att fungera som den ska. Statistik är färskvara och brist på aktuell sådan skulle kunna innebära att utbildningsförvaltningen fördelar resurser baserat på gammal statistik eller antaganden, utan den blir det också omöjligt att följa hur skolsegregationen utvecklas i Växjö kommun över tid.

Därför är det bättre att utbildningsförvaltningen får tillgång till aktuell statistik från SCB genom att be fristående skolor om samtycke att efterge sekretess. Detta möjliggör att Växjö kommun kan ha en fortsatt jämlik socioekonomisk resursfördelning. Förslagsvis efterfrågas den statistik som fram till i september 2020 var tillgänglig för utbildningsförvaltningen.

Mot bakgrund av detta yrkar vi

att utbildningsförvaltningen får i uppdrag att upprätta och begära in samtyckesavtal gällande inhämtning av statistik från samtliga friskolor i Växjö kommun.

att utbildningsförvaltningen får i uppdrag att utreda och huruvida det är möjligt att de friskolor som undertecknar samtyckesavtal får ta del av socioekonomisk resursfördelning och att de som ej samtycker får tilläggsbelopp i nivå med den skola i kommunen som har lägst socioekonomiskt index.

Björn Kleinhenz (V)

Maria Garmer (V)

Vi har möjligheten att bygga ett hållbart samhälle för alla

Såväl Växjö som resten av världen befinner sig i klimatnödläge. För oss i Vänsterpartiet är det självklart att våra lokala naturskyddsområden ska bevaras och att kommunala skattepengar inte ska gå till miljöskadlig verksamhet. Vi behöver också laga välfärdens stora sprickor inför kommande kriser. Nu har vi möjlighet på nationell nivå att genomföra massiva satsningar som påbörjar den nödvändiga klimatomställningen men som också skapar nya jobb och lagar sprickorna i välfärden. Vi i Vänsterpartiet anser att vi borde ta möjligheten att skapa ett socialt och ekologiskt hållbart samhälle som funkar för oss alla, oavsett var vi bor.

Växjö kallar sig gärna Europa grönaste stad men även vi har en del kvar att göra. I en tidigare debattartikel av Fridays for future Växjö så pekar de på Växjö kommuns delägarskap i Småland Airport och det gigantiska rondellbygget vid Fagrabäck som två områden där Växjö helt bortser från sin gröna profil. En kritik som även den internationella miljöorganisationen Jordens Vänner har lyft. Vi i Vänsterpartiet kan stolt säga att vi står helt på miljörörelsens sida i dessa frågor. Vi anser att våra gemensamma skattepengar ska gå till att rädda naturen och klimatet, inte öka utsläppen. Vi i Vänsterpartiet anser att:

• Trafiksituationen vid Fagrabäck bör lösas med en småskalig lösning som tar hänsyn till Fylleryds naturreservat.

• Våra kommunala skattepengar ska inte användas till driva på för ökat flygande.

• Växjö kommun bör utlysa klimatnödläge.

För att kunna nå Parisavtalets mål så måste vi erkänna att det råder ett klimatnödläge som kräver enorma gröna satsningar över lång tid. Vi behöver också se laga de sprickor i välfärden som pandemin så tydligt har visat. Både det ekologiska och det sociala måste prioriteras för att skapa ett på riktigt hållbart samhälle. Vi i Vänsterpartiet föreslår därför följande:

• Utbyggd kollektivtrafik, järnväg och en stor satsning på bredband för hela landet.

• Statligt ansvar för byggandet av klimatsmarta bostäder som vanligt folk har råd med. Klimatanpassning av våra städer – utbyggnad av gång och cykeltrafik, bygga om tomma lokaler till bostäder och andra sorters allmännyttiga lokaler.

• Återuppbyggd samhällsservice ute på glesbygden med såväl fast verksamhet som rullande bygdegårdar och servicebussar för sjuk- och tandvård. Avskrivning av studielån för den som tar den som tar ett bristyrke på gles- och landsbygd.

• Solcell- och vindkraftsstöd för att använda våra offentliga byggnader och mark till grön energi.

• Byggstöd för att bygga nya förskolor, skolor, sjukhus och äldreboenden i landets alla kommuner. Barn och äldre ska inte behöva sitta i gamla lokaler och även våra små landsbygdskommuner i Kronoberg ska ha råd att bygga nytt.

• Utöka självförsörjningsgraden och stödet till våra lokala jordbrukare med fokus på hållbara livsmedel.

• Inrättande av en statlig grön investeringsbank där stora och små företag kan låna till låg ränta för gröna investeringar.

Med denna blandning av lokala gröna beslut och statliga prioriteringar så kan vi ta Sverige ur den rådande ekonomiska krisen med nya gröna jobb i stad och på landsbygd samtidigt som vi når Parisavtalets mål. På så sätt skapar vi ett starkt och hållbart samhälle för hela Sverige.

Robert Armblad (V)
Maria Garmer (V)
Mikael Karlsson (V)

Höj rösten om Latinamerikas kamp för demokrati och jämlikhet

 

Över hela Latinamerika så för högern och den ekonomiska eliten ett krig mot kontinentens fattiga. Ett krig där man gång på gång tvingar den stora arbetande massan betala för de rikas lyx genom korruption, privatiseringar och ständigt ökande vardagsutgifter. I de länder där politikerna inte kan bli köpta så tvekar de inte att använda sig av rasism och våld för att få sin väg. Det är dags att vi höjer rösten och visar att vi står på de latinamerikanska folkens sida i kampen för demokrati och jämlikhet.

 

I Chile har det länge kokat under ytan och det är inte konstigt. Chile är det mest ojämlika landet i hela OECD-området och samhället styrs fortfarande av en grundlag från Pinochetdiktaturen. Ett efter ett har olika välfärdsområden privatiserats och överfört makt och resurser från folket till den ekonomiska eliten. Samma elit som stödde Pinochets fascistiska statskupp 1973. Den politiska diktaturen må ha fallit men den ekonomiska lever vidare.

 

När Chiles ungdomar nu protesterar mot höjda priser i kollektivtrafiken, pensionärer mot sänkta pensioner och arbetare mot höjda elpriser så möts de av ofattbart övervåld från landets polis och militär, inklusive tortyr och dödligt våld. Det finns exempelvis uppgifter som tyder på att den chilenska polisen medvetet skjuter demonstranter i ögonen, något som lämnat många blinda för livet. Ett stort antal demonstranter sitter nu fängslade av politiska skäl. Våldet och den politiska repressionen för tillbaka tankarna till hur det var i Chile under diktaturens dagar.

 

Men den stora tragedin är den som skett i Bolivia. Där har den politiska högern genomfört en väpnad statskupp ihop med militär och delar av den ekonomiska eliten. Statskuppen har motiverats inom landet med ren rasism gentemot ursprungsbefolkningen. En reaktion från den vita överklassen mot att socialistpartiet MAS gett ursprungsbefolkningen det erkännande och den makt som den förtjänar.

 

Utöver ursprungsbefolkningen så riktas våldet även mot folkvalda politiker från socialistpartiet MAS och allierade ledare för arbetar- och bonderörelsen. Det är dessa rörelser som har tryckt på för att förverkliga det senaste decenniets sociala framsteg i Bolivia. Sociala framsteg som har haft sin grund i en socialistisk politik som gynnar massorna framför den ekonomiska eliten.

 

I dagsläget gör högern och Bolivias eliter allt för att hindra demokratins återkomst. Kuppregeringen har ställt in valet tre gånger och stiftar lagar i direkt trots mot grundlagen för att kunna fängsla och hindra politiskt deltagande från de som vill återställa demokratin. Såväl media som privatpersoner censureras och hindras från att meddela vad som sker i Bolivia. Landets militär och polis samarbetar med högerextrema miliser för att mörda, kidnappa och tortera medlemmar och ledare av tidigare nämnda sociala rörelser.

 

Trots förtrycket så organiserar sig de sociala rörelserna i Bolivia och Chile i en öppen kamp för demokrati och jämlikhet. Med generalstrejker, massdemonstrationer och organiserade vägblockader så har de sociala rörelserna visat att det att göra motstånd och att inget land kommer fungera i längden utan vanligt folks samarbete, arbete och slit. Oavsett vad eliterna, högern och militärerna vill få oss att tro.

 

Över hela Latinamerika så pågår den sociala kampen på samma sätt. I Brasilien så kämpar folket mot Bolsonaros nyfascism, urfolken för regnskogen och de jordlösa för mark. I Uruguay så kämpar de för fackliga rättigheter. I Ecuador så reser sig folket mot åtstramningspolitiken. Listan kan göras lång.

 

Sverige har på många sätt en stolt historia av solidaritet med Latinamerika. Men regeringen och många av våra folkvalda politiker valt att förminska det som händer och ibland även ställt sig på förtryckarnas sida. Därför är det dags att vi andra höjer rösten och ger vårt helhjärtade stöd till våra bröder och systrar och deras kamp för demokrati och jämlikhet.

 

Robert Armblad, ordförande Vänsterpartiet Växjö

Nicole Fuentes Olivares

Victoria Gonzalez

 

Ärende Utredning av hantering för vilande platser i särskilt boende, omsorgsnämnden 200819

Vi reserverar oss mot stängningen av platser på särskilda boendet Hagalund av följande skäl: De tomma platserna, som uppstått inom särskilda boenden beror på

1. Coronapandemin, som gör att de som sökt och fått plats/anhöriga tackar nej av oro för smittspridning. Detta är dock en kortsiktig handling, som lär avta i samma takt som smittspridningen. Tomplatserna är främst kopplade till…

2. LOV, lagen om valfrihetssystem, som medfört en överproduktion av platser, eftersom systemet inte bryr sig om behoven utan medger fri etablering om vissa krav är uppfyllda.

Dessa faktorer tillsammans med en skärpning av krav för att överhuvudtaget få plats på särskilt boende har gjort att platser är tomma.

Frågan är då om vårdtagare/hyresgäster på Hagalund ska behöva flytta (om än inom samma fastighet) på grund av dålig politik och i viss mån och tillfälligt en pandemi?

– Nej, säger Vänsterpartiet. Flytt av sköra personer är alltid vanskligt och ska inte ske. Behoven av fler platser kommer inom en nära framtid att öka i och med att gruppen äldre ökar. Då behövs platserna på Hagalund, som i normalfall är ett populärt boende.  

Carin Högstedt, (V)

 

Trygg anställning till ungdomar som omfattas  av gymnasielagen och riskerar utvisning

Som alla kriser slår Coronakrisen hårdast mot de som redan är utsatta. En av dessa grupper är de ensamkommande som har sökt asyl i Sverige.

Gymnasielagen syftar till att ge permanent uppehållstillstånd till den som klarar studier inom planerad tid och sedan får en fast anställning inom sex månader. Det är krav som visat sig vara mycket svåra att uppfylla. Utsatta ensamkommande som satt sitt hopp till gymnasielagen möter under Coronakrisen närmast oöverstigliga hinder då arbetsmarknaden är ansträngd och arbetslösheten ökar.

Att låta dem utvisas till en oviss och osäker framtid och samtidigt låta den investering som redan gjorts av det svenska samhället gå om intet är både ovärdigt och inhumant. Samtidigt som det finns ett stort rekryteringsbehov inom exempelvis vård och omsorg så riskerar ungdomar som omfattas av gymnasielagen att utvisas, detta eftersom de arbetar inom verksamheter där timanställningar är vanliga. Ungdomar som tar erbjudande om korttidsarbete, för att kunna få behålla jobbet eller hjälpa arbetsgivaren under krisen, riskerar alltså att bli utvisade. I Växjö kommun finns ca 60 ungdomar som omfattas av gymnasielagen. Växjö kommun bör agera och hitta lösningar på anställningar som uppfyller gymnasielagens krav så att de utvisningshotade ungdomar som redan arbetar i kommunens verksamheter kan stanna.

Vänsterpartiet yrkar att

Växjö kommun erbjuder de ungdomar som har tillfälliga anställningar inom kommunen anställningar som uppfyller gymnasielagens krav för permanenta uppehållstillstånd och därmed säkerställer att de inte utvisas. Anställningar ska erbjudas på ett sätt som gör att hänsyn tas till LAS och gällande kollektivavtal.

Växjö 2007016

Björn Kleinhenz (V)

Maria Garmer (V)

Sänkning av kommunalrådens arvoden

På kommunfullmäktiges sammanträde 2019-12-17 beslutades följande:
”Kommunfullmäktige beslutar att partistödet förblir oförändrat på nivå 83 720 kr per mandat i
kommunfullmäktige under 2020. Beslutet innebär att Växjö kommun tillfälligt frångår styrande
dokument Regler för partistöd i Växjö kommun, antagna av kommunfullmäktige 2014-12-16, § 269.”

Beslutet togs med bakgrund av det ekonomiska läget och kommunfullmäktiges minskade anslag. En
total besparing på 142 740 kronor. Partistödet är det stöd de politiska partierna får för att kunna
bedriva det demokratiska fotarbetet, fortbilda och kommunicera med medborgarna. Det är olyckligt
att spara in på detta viktiga demokratiska arbete men i tuffa tider kan det vara nödvändigt.

Att alla måste dra sitt strå till stacken för kommunens ekonomi är helt naturligt, särskilt i ljuset av
Coronapandemin och dess konsekvenser, och borde således även gälla kommunalråden.

Kommunalrådens arvoden är beräknade som en procentsats av riksdagsarvodet. Kommunstyrelsens
ordförande 125%, kommunstyrelsens första och andra vice ordförande 115% samt övriga
kommunalråd 105%.

En sänkning av kommunalrådsarvodena med 10 procentenheter i förhållande till riksdagsarvodet
skulle generera en besparing på minst 575 000 kronor per år, alltså fyra gånger större än besparingen
på partistödet.

Det skulle resultera i att kommunstyrelsens ordförande får 115%, kommunstyrelsens första och andre
vice ordförande 105%, samt övriga kommunalråd samt övriga uppdrag beräknas efter 95% av aktuellt
månadsarvode för riksdagsledamot.

För att det inte ska få för stora negativa konsekvenser för deltidsarbetande politiker bör
tjänstgöringsgraden ökas med 10% för dem med fast månadsarvode.

Vänsterpartiets fullmäktigegrupp yrkar

att Växjö kommun sänker kommunalrådsarvodena med 10 procentenheter i förhållande till
riksdagsarvodet och därmed också taket för övriga uppdrag.

att tjänstgöringsgraden ökas med 10% för dem med fast månadsarvode.

Växjö 2020-07-09
Johnny Werlöv (V)
Björn Kleinhenz (V)

(V): C vill göra det lättare att få dig avskedad

Per Schöldberg (C) menar i sin insändare från den 5/6 att förslaget om försämrad anställningstrygghet är ett steg framåt. Sanningen är att Centerpartiet, Liberalerna och regeringens LAS-utredning är det största angreppet på Sveriges löntagare på årtionden. Om förslagen genomförs får Sveriges arbetstagare i praktiken livslång provanställning. Vilket snarare skulle vara en återgång till hur det var i Sverige för 50 år sen. Det kommer Vänsterpartiet aldrig att acceptera.

Det finns flera delar i Schöldbergs argumentation som inte håller vid närmare granskning. Han menar att en kommande massarbetslöshet betyder att det måste bli ännu enklare att bli avskedad. Men är inte en massarbetslöshet det allra största beviset på att företagen inte har några problem att avskeda om de behöver? Han menar dessutom att förslaget innehåller stärkta möjligheter till kompetensutbildning, men hur många arbetsgivare skulle erbjuda kompetensutveckling till en gammal trotjänare om det vore billigare att anställa en nyutbildad?

Det Schöldberg (C) inte nämner är att förslagen skulle göra oss som jobbar nästintill rättslösa, framförallt i mindre företag. Vi skulle inte längre ha möjlighet att överklaga om vi blir avskedade på orättvisa grunder, arbetsgivarna skulle inte behöva bry sig om hur länge man har varit trogen arbetsplatsen och lagen skulle försämras så mycket att det inte skulle finnas mycket kvar för facken att förhandla om.

Vad händer då med facket ute på arbetsplatserna? Vem vågar då höja rösten mot missförhållanden? Vad händer med oss som inte kan jobba lika snabbt på äldre dar? Det är förstås vi som står upp för våra kamrater eller som tjänat in pengar i årtionden åt arbetsgivaren som blir de första att ryka. Detta vet Schöldberg (C) och det är därför han är så mån att förslagen blir verklighet.

Att vi behöver reformera arbetsmarknaden stämmer men det vi behöver är fler trygga jobb, inte färre. Vi behöver rejäla satsningar på förbättrad arbetsmiljö och vi behöver utbildningar som får människor i arbete. Vi behöver en arbetsmarknad och lagar som gynnar vanligt folk, därför föreslår vi:

Lagstifta om rätt till heltid
Ersätt allmän visstid med trygga anställningar
Förbjud hyvlingar
Förbjud bemanningsföretag
Utöka strejkrätten
Påbörja en generell arbetstidsförkortning och inga höjningar av pensionsåldern
Mota arbetslösheten med att massutbilda personal till den eftersatta välfärden

På så sätt kan vi skapa en moderniserad arbetsmarknad för vanligt folk där man orkar jobba ända till pensionen, vågar höja rösten mot missförhållanden och kan lita på att man fortfarande är anställd imorgon.

Vänsterpartiet Kronobergs fackliga nätverk
Robert Armblad (V), medlem Lärarförbundet
Ulrika Schön (V), medlem Kommunal
Jonas Wanér (V), medlem IF Metall
Pernilla Ramström (V), medlem Vision

Till omsorgsnämnden, Växjö kommun

Om att tillsätta en parlamentarisk kommission för att ta fram mål för en långsiktigt hållbar äldreomsorg

Det finns mycket att lära av den pandemi vi är mitt uppe i. En fullständig utvärdering kan göras först efter pandemins slut, men det är fullt möjligt att starta ett nödvändigt arbete i nuläget. För att skapa en förutsättningslös situation från början ser vi att en parlamentariskt sammansatt grupp (en ledamot från varje parti t ex) ska utgöra kommissionen. Dess uppgift ska vara att samla in erfarenheter från krisen, analysera och föreslå mål och åtgärder för att uppnå en äldre – och funktionsvariationsomsorg med en kvalité som håller för framtiden, med eller utan pandemier.

Generellt i Sverige har det blivit uppenbart att det finns brister i äldrevården sedan decennier tillbaka. Det finns uppgifter om att äldreomsorgen fick 20 miljarder kr mindre 2018 än 20 år tillbaka (tankesmedjan Balans). Det verkar råda enighet bland forskare om att det saknas personal med rätt utbildning, att anställningsformen timvikarie inte är optimal för verksamheten och att kontinuiteten (antal personal per vård-/omsorgstagare) har blivit sämre på senare år. Sammantaget är arbete inom äldreomsorg tungt och krävande, ofta stressigt och sjukskrivningstalen är höga.

Så vad ska Växjö kommuns omsorgsnämnd göra? Enkelt uttryckt behöver arbete inom hemvård/hemtjänst och olika former av boenden göras attraktivt. Det är en förutsättning för att lyckas. Vi föreslår (som exempel) följande:

  1. Analys av nuläget och mål för personalens sammansättning. Hur stor andel ska vara sjuksköterskor respektive undersköterskor? Hur stor andel ska vara fastanställda? Hur ska läkarkompetens tillgodoses? Hur ska rekryteringen löpa utifrån behoven? Vilket mål ska ställas på kontinuitet och hur nås det? Mer teamarbete?
  2. Analys av beredskapen mot smittspridning och virus typ covid-19 och mål för framtiden. Hur stora lager ska finnas och av vad? Vilka samarbeten behövs och vilka instanser ska ansvara för att det finns beredskap för åtgärder direkt? Hur ska de mest sköra inom vård och omsorg (t ex de med demenssjukdomar) få bästa vården och omhändertagandet?
  3. Analys av behov av resurser för att åstadkomma en hållbar vård och omsorg enligt ovanstående samt tidsatta mål för att successivt nå dit.

Således yrkar undertecknade att omsorgsnämnden beslutar att en kommission för analyser av behov för långsiktigt hållbar vård och omsorg enligt ovan ska tillsättas

20200604

Carin Högstedt, (V), ledamot omsorgsnämnden

Tomas B. Lindahl, (V), ersättare omsorgsnämnden

Bostad som integrationsfrämjande insats

Förbättra integrationen och minska segregationen genom att tillhandahålla etableringslägenheter i alla kommundelar och låt nyanlända bo kvar även efter etableringstiden.

Nyanlända flyktingar, som kommer till Växjö med uppehållstillstånd och rätt till etableringsersättning, får hjälp till boende under sina första två år i kommunen. Bosättningslagen tolkas som att efter två år kvarstår inget ansvar för kommunen och då är det upp till varje individ att själv ordna sitt boende. Enligt Länsstyrelsen i Stockholms rapport Bostad sist 1 väljer 70% av Sveriges kommuner en annan lösning och erbjuder i hög grad anvisade nyanlända permanenta bostäder under eller efter etableringstiden.

En egen bostad är av stor betydelse för etableringsprocessen. Ett tryggt boende med möjlighet att stanna kvar till den dag man kan och vill flytta, stärker den enskildes möjligheter till en bättre integration. Som det är idag skapas mycket oro och stress för boendesituationen, ofta flera månader innan de
två etableringsåren har förflutit. Denna oro medför att man tappar fart i sitt integrationsarbete och att huvudfokus läggs på att finna en ny bostad. Barnen drabbas negativt då de tvingas byta skola och kamrater. Här saknas en barnkonsekvensanalys och stöd i barnrättslagen i varje enskilt fall. Rapporten Bostad

sist drar liknande slutsatser.

Bostadssituationen för nyanlända är ansträngd. Det är en sårbar grupp som ofta har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden. Det kan leda till att man flyttar in hos släktingar och vänner, att man får betala oskäliga hyror eller tvingas till trångboddhet.

Vi tror heller inte att den nuvarande modellen med två års boendegaranti är fördelaktig för Växjö kommun. Kommunens medarbetare på framför allt på medborgarkontoret och ekonomiskt bistånd får lägga mycket tid på dessa ärenden. Utbildningsförvaltningen får även de extraarbete då flyttar medför skol- och förskolebyte för barnen.

Vidare tror vi att segregationen motverkas genom att etableringslägenheterna sprids ut i alla kommundelar och inte som nu koncentreras till ett fåtal områden så som Araby, Lammhult och Braås. Etableringslägenheterna måste vara belägna där det finns goda möjligheter att nyttja kollektivtrafik, i annat fall riskeras integrationsprocessen.

Vänsterpartiet i Växjö yrkar
att de lägenheter som erbjuds nyanlända ska finnas i hela Växjö kommun.

att nyanlända erbjuds egna tillsvidarekontrakt, alternativt att etableringslägenheterna ska överlåtas med eget kontrakt för de nyanlända efter två års etablering.

Växjö 2020-06-04

Anna Bertland (V)

Upptages som egen motion

Maria Garmer (V)

www.lansstyrelsen.se/stockholm/tjanster/publikationer/2020/bostad-sist-om-bosattningslagen-och- nyanlandas-boendesituation–i-stockholms-lan.html

Barnbokslut i Växjö kommun 

 

 

Barn och unga ska vara prioriterade i Växjö kommun. Barnkonventionen är svensk lag (Lag (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter) sedan den 1 januari 2020. Barnrättslagen ska medföra att barn ses som rättighetsbärare. För att på ett långsiktigt sätt kunna införliva lagen i de kommunala verksamheterna vill Vänsterpartiet att nämnder och styrelser årligen redovisar hur man arbetar med barns rättigheter samt hur barns och ungas delaktighet ser ut i verksamheterna. Redovisningen ska därefter ligga till grund för ett årligt barnboksslut som förslagsvis redovisas i samband med kommunstyrelsen årsredovisning.

Ett barnbokslut är en sammanfattning av en verksamhets resultat som direkt rör barn och unga invånare. Varje nämnd gör en utvärdering av hur de under året fattade besluten har påverkat barn och ungdomar i kommunen. Ett barnbokslut kan kortfattat beskrivas som ett sätt att granska hur kommunen arbetar med barns rättigheter och hur ett barnperspektiv tas i beaktande vid beslut och insatser.

Barnperspektiv kan vara att uppmärksamma vilka konsekvenser olika beslut får för barn samt att aktivt arbeta med kunskapsinhämtande inför förändringar. Det kan också vara att ta ställning för en svag grupp i samhället och konsekvent verka för denna grupps intressen.

Barnperspektivet är inte enbart relevant inom traditionella barn- och ungdomsverksamheter som skola, barnomsorg, fritid och socialtjänst. Barn och unga berörs även av beslut inom tekniska förvaltningar, till exempel i frågor gällande trafik, stadsplanering och miljö. Alla kommunala styrdokument behöver därför ta hänsyn till barnrättslagen.

Med bakgrund av detta föreslår Vänsterpartiet

att Växjö kommun inrättar ett årligt barnbokslut där man utvärderar sin verksamhet från ett barn- och ungdomsperspektiv, i enlighet med barnrättslagen.

Vänsterpartiets kommunala grupp genom

Maria Garmer

Växjö 200527