Skip to main content

Centrumskolan i centrum

13 lärare bort från Centrumskolan i Araby. Det får en läsa i tidningen. Bygger på en rapport från Ernst o Young, sägs det. Om den har nämndens ledamöter fått muntlig rapport i mars. Sedan händer ingenting förrän nu i november när Smp slår upp nyheten. Rapporten? Har inte nämndens ledamöter fått förrän nu. Eller? Kanske ordförandena, de tre i presidiet?
I denna kommun som ibland flyter av mjölk o honung ska 13 vuxna bort på en skola som behöver alla krafter!

 

Till Opinion, Smp

 

MOTSÄGELSEFULLT AV DE BLÅ-GRÖNA!

I tisdags (21/11) fanns hur mycket pengar som helst i Växjö kommun. Inga som helst problem att satsa på investeringar i skolor, förskolor, simhall och ett nytt kommunhus för över 700 milj kr. Sparmålet 25 milj kr på personal inom äldreomsorgen kvarstod dock.

Igår (27/11) kunde vi läsa ett reportage om Araby, ett särskilt utsatt område i Växjö. I Smp. Vi fick en redovisning i väldigt trista siffror. Inget nytt kanske men fakta som skär i varje medkännande människa. Polisen Admir Smailagic som känner området väl ger sin syn på vad han önskar för att få bukt med kriminalitet, narkotika, utanförskap: Politiska åtgärder för att satsa extra mycket för att komma åt ungdomar i riskzonen. Amailagic menar att det krävs stora insatser i skolan och sociala insatser i övrigt.

Polisens närvaro anser Amailagic högst väsentlig: Det räcker inte med vad som gjorts de gångna två åren eller att lägga till två år. Det är ett långsiktigt arbete. Målet är att Araby ska upplevas lika tryggt som andra bostadsområden i Växjö. Vänsterpartiet delar polisens bedömningar.

Så idag (28/11) läser vi i Smp att 13 anställda på Centrumskolan, som ligger i Araby, ska bort. Facket liksom kvarvarande lärare är oroliga. Färre ska göra mer och likafullt nå goda resultat och mål! I en skola som ligger i ett särskilt utsatt område i Sverige, ingen tvekan om det. Skolan ska vara kompensatorisk. Här finns mycken trångboddhet och fattigdom att kompensera.

Jag undrar: Har det varit för många anställda på Centrumskolan? Pernilla Tornéus (M) säger i Smp att varken elever eller personal ska påverkas negativt. Lite märkligt om 13 vuxna ska bort och det har inga konsekvenser.

Jag undrar: Är Centrumskolan tillräckligt prioriterad med satsningar med tanke på situationen, tryggheten, resultaten? Det går ju att omfördela kommunens resurser inom  budget. Vad kan vara mer angeläget än att ge barnen det stöd och den hjälp som de har behov av för att kunna ta sig genom grundskola och gymnasium, den bästa starten vi kan ge de unga för ett bra fortsatt liv.

För mig är det motsägelsefullt att ena dagen låta som det regnar manna över Växjö kommun, trots besparingar på omsorgspersonal, och så nästa dag dra in 13 tjänster på Centrumskolan av alla skolor. Jag tror inte jag är ensam om den uppfattningen.

Carin Högstedt, (V)

Har Växjö kommuns skolor ”porrfilter”?

Eva-Britt Svensson (V) har lämnat in en interpellation till utbildningsnämndens ordförande Pernilla Tornéus (M) om hur det ser ut i kommunens skolor, egna och privatdrivna, med tillgänglighet till nätets pornografiska utbud. Det finns filter som skyddar från sådana sidor. Då porren är en inspirationskälla till förnedrande kvinnosyn och sexism, så är det angeläget att filtrera dylikt. Se #tystiklassen!

 

INTERPELLATION TILL UTBILDNINGSNÄMNDENS ORDFÖRANDE PERNILLA TORNÉUS

PORR-FILTER PÅ SKOLORNAS DATORER

Forskare har konstaterat i flera rapporter att porrsurfning går allt längre ner i åldrar, för pojkar så lågt som i 11-årsåldern och för flickor i 13-årsåldern när de börjar titta på porr.  Samtidigt visar forskarna på att pornografin blir allt grövre och än mer grövre våld.  De som surfar och ser på porr får en mycket snedvriden uppfattning om samliv och relationer och om den manliga rollen.  Porren är gratis på internet och är bara ett knapptryck bort.  92 % av porrfilmerna innehåller våld, sadism och förnedring. Våldet i dessa filmer eskalerar och blir allt grövre.  Vuxenvärlden vet inte vad barnen utsätts för.

 

I en rapport från Skolverket, dnr 20115:00067, utkommen år 2016, konstaterar Skolverket att mer än 50% av skolorna saknar porr-filter på skoldatorerna. Det är alltså mer än hälften av alla skolor!

Skolan är skyldig enligt skollagen att upprätta en plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever. Frågorna om kränkningar har den senaste tiden fått stor uppmärksamhet och nu måste skolorna se till att skydda eleverna från att surfa på datorerna eller surfplattor. Det finns filter som skyddar mot pornografiskt innehåll och detta borde ingå i det förebyggande arbetet på alla skolor oavsett huvudman

Utdrag ur Skolverkets rapport:

”Få skolor blockerar tillgång till vissa internettjänster. Av alla grund- och gymnasieskolor är det ganska få som blockerar elevernas och/eller personalens tillgång till olika internettjänster. Det kan gälla tjänster som t.ex. Facebook, Spotify, Youtube. Fristående grundskolor är mer benägna att blockera tillgången till olika internettjänster jämfört med kommunala. Ungefär var fjärde rektor i fristående grundskola uppger att skolan blockerar vissa internettjänster för elever och/eller personal. En av tio kommunala grundskolor har den typen av begränsning.

Jämfört med internettjänster är det fler skolor som blockerar elevers och/eller lärares tillgång till visst material på internet, t.ex. våld och pornografi. Knappt hälften av skolorna blockerar åtkomsten till den typen av material, vilket är ungefär samma resultat som för fyra år sedan. Om skolorna blockerar åtkomsten av visst material är det vanligast att man gör det både för elever och personal.”

Med anledning av Skolverkets rapport frågar jag

1 – om skolorna i Växjö kommun har infört porr-filter på datorerna,

2 – om inte så är fallet,  finns det intresse att undersöka förekomsten av filter, både i kommunala    skolor och i privata, samt vidta åtgärder för att förhindra möjligheter att porr-surfa.

 

Eva-Britt Svensson (V)

Reservation mot glashus på löpande räkning

Här är Vänsterpartiets reservation mot kommunfullmäktiges beslut om nytt så kallat stadshus och försäljning av det befintliga kommunhuset.

 

Reservation i ärende 5. Kommunfullmäktige 2017 11 21.

Nytt kommunhus och försäljning av det gamla.

På följande grunder reserverar vi oss mot beslutet att sälja befintliga kommunhuset och låta bygga nytt på löpande räkning.

Priset för ett nytt kommunhus vid Norra Stationsområdet är mycket högt och dessutom synnerligen osäkert. Det finns ett riktpris men bygget sker på löpande räkning vilket framgår av kontraktet mellan Vöfab och Skanska. Det hela kan bli dyrt för Växös skattebetalare.
I fullmäktigedebatten påstås att 85% av kostnaderna är garanterade i upphandling. Påståendet har inte bekräftats!

Det finns en risk med det så kallade vardagsrummet. Det rummet kan beskrivas vacker och det har arkitekten gjort men hur blir det i verkligheten. Risken att det blir ett ”tillhåll” är stor och kostnader för bevakning eller värdar för att få det att fungera finns inte med i kalkylerna.

En viktig pusselbit som saknas i jämförelserna är värdet av 140 p-platser. Nuvarande kommunhus har 200 p-platser. Det nya enbart 15. Motsvarande 45 p-platser görs det så kallat P-köp för (250 000 kr per plats). Men värdet av resterande 140 p-platser som finns i dagsläget saknas helt i kalkylerna. Det handlar om så mycket som 35 miljoner kronor om varje plats motsvarar ett p-köp eller det dubbla om p-platserna värderas enligt vad de faktiskt kostat i kommunens garage under WTC-huset.

Hanteringen av ärendet kunde ha varit bättre. Avsaknaden av tillräcklig dialog med medborgarna och de kommunanställda som nu arbetar i det befintliga kommunhuset är tydlig. Det visas genom ”folkets röst” som hörts på ett ovanligt tydligt sätt i media och på gator och torg i debatten om att lämna kommunhuset och flytta in i det betydligt mindre glashuset vid järnvägen.

Enligt handlingarna kan kommunen spara drygt 15 miljoner kronor på att behålla det befintliga kommunhuset ett antal år till. Hyran som kommunen betalar, 19,5 miljoner per år, innehåller ett antal miljoner för underhåll och reparationer. Dessa pengar har med god marginal räckt de senaste åren.

Eftersom nuvarande kommunhus har stora förtjänster, och gott duger ett antal år ytterligare, och eftersom den tiden kan användas till en förutsättningslös undersökning av hur kommunens framtida lokalbehov ska tillgodoses på bästa sätt reserverar vi oss till förmån för eget yrkande.

För Vänsterpartiets fullmäktigegrupp

Örjan Mossberg (V)

Gruppledare

Livet utanför stadsgränsen – läget?

Hur många beslut som än tas om bostäder utanför Växjö stad, så verkar det trögt. Det är mitt bestämda intryck.
Frågor ställs nu till Anna Tenje (M) om hur läget är och om hon är nöjd med takten på bostadsbyggandet.

 

INTERPELLATION

 

Till Växjö kommunstyrelses ordförande Anna Tenje, (M)

 

Om läget för nya bostäder i kommundelscentra och mindre orter utanför Växjö stad

 

Bakgrund

”Det ska alltid finnas byggbara tomter för hyres- och äganderätter i alla kommundelscentra och de mindre orterna”. Så har fullmäktige bestämt i Landsbygdsprogrammet från 2013.

Och i oktober 2016 bekräftades det i beslutet på en V-motion: ”Kommunfullmäktige uppdrar till kommunstyrelsen och byggnadsnämnden att inventera möjlig mark att bygga på, att mark köps in om nödvändigt, att det finne tomter och detaljplaner för byggande av såväl villor som hyresrätter och även trygghetsboenden”. Alla i fullmäktige var eniga om detta. Vår motion och beslutet ska undanröja att bostadsbyggande fördröjs eller uteblir på grund av brist på detaljplaner, VA-ledningars otillräckliga och dåliga status, brist på mark etc. Det vill säga Växjö kommun utanför stadsgränsen ska behandlas på samma sätt som Växjö stad.

Tyvärr har jag en stark känsla av att utvecklingen inte går på räls enligt de enhälliga besluten. Det blev stopp för nya bostäder i Tävelsås på grund av brist på kapacitet i ledningar som ett exempel. Brist på tomter redovisas i flera orter.

Frågor

1.      Finns det fler orter än Tävelsås, där VA-ledningarna inte räcker till för en utbyggnad av nya bostäder? Vilka i så fall och vilka lösningar kommer att finnas?

 

2.      Vilken tillgång på detaljplaner finns i de sex kommundelscentra och i de övriga orterna som t ex Tävelsås? Var behöver det  kompletteras för att ny bebyggelse ska kunna genomföras när behov uppstår?

 

3.      På vilka orter  behöver kommunen mer mark för att ha en god beredskap inför behov av nya bostäder?

 

4.      Första etappmålet för nya bostäder utanför staden enligt Landsbygdsprogrammet är 500 till 2020. Hur ligger kommunen till i förhållande till det målet?

 

5.      Vad vill du göra för att öka effektiviteten och beredskapen för nya bostäder utanför stadsgränsen? Eller är du nöjd med nuvarande situation?

 

 

Carin Högstedt, (V), 171120

Ytterligare en motion som blivit ännu mer aktuell genom #metoo-rörelsen

För ett par veckor sedan lämnade V in en motion om intensivt jämställdhetsarbete, där skolan, föräldrarna, barnen/ungdomarna ska verka för att framtiden inte innebär sexistiska trakasserier, kränkningar, våld/våldtäkter, hot, hat i en evig ond cirkel.
Nu lämnar vi in ytterligare en motion om att tjejer på högstadiet ska kunna få feministiskt självförsvar som tillval i skolan. OBS, de ska inte lära sig slåss! Se nedan!

 

MOTION TILL VÄXJÖ KOMMUNFULLMÄKTIGE

 

INFÖR FEMINISTISKT SJÄLVFÖRSVAR SOM TILLVAL UNDER HÖGSTADIEUTBILDNINGEN

 

#Metoo-kampanjen har visat att de flesta kvinnor utsatts för någon form av sexuella trakasserier, övergrepp eller tafsande. Det finns ett sätt, förutom att arbeta med förändrade attityder, att få en ändring till stånd. Attityder kan förändras genom att hela samhället: skolor, idrottsrörelsen, civilsamhället mycket mer diskuterar och tar ansvar för hur vi förhåller oss mellan könen. Men förutom attitydförändringar är utbildning i feministiskt självförsvar oerhört viktigt. Inte för att lära sig slåss, ta till våld, utan för att öka kunskapen om hur en tar sig ur en hotfull situation, ökar självförtroendet och för att kunna använda kroppsspråk på ett sätt som förhindrar övergrepp i alla former. Det en lär sig är att använda sin röst för att värja sig mot hot och glåpord, att sätta gränser med kroppsspråket och enkla fysiska självförsvarstekniker för att kunna slå sig fri om en blir angripen.

Det handlar om att kompensera det faktum att tjejer och kvinnor sällan fått lära sig att i samma utsträckning som män våga höja sin röst och använda sin kropp för att försvara sig själv.

Ingen kan ha undgått att uppmärksamma hur utbrett detta våld och övergrepp mot kvinnor är – och ingen kan längre acceptera att detta får fortgå.

 

Därför föreslår Vänsterpartiet

Att alla flickor under högstadieutbildningen erbjuds kurser i feministiskt självförsvar.

 

 

Eva-Britt Svensson                                        Carin Högstedt

Ledamot (V), Växjö kommunfullmäktige        Ledamot (V), Växjö kommunfullmäktige

Låt inte #metoo bli en krusning på ytan!

Det måste hända något för att vi i framtiden ska slippa sexistiskt våld och trakasserier! Att flickor/kvinnor nu berättar är bra, men det kan inte stanna där. Grogrunden ska bort och vi tror att skolan kan göra en insats. Läs och bedöm!

 

MOTION

Till Växjö kommunfullmäktige

Om en kampanj för att få bort det sexistiska våldet, trakasserierna, tafsandet, hån och hat och istället skapa grund för den jämställda kommunen

Senaste tiden har det skrivits spaltkilometrar i media om rörelsen #metoo och #metoo har blivit mil av berättelser på sociala media om hur det har varit och är att vara flicka/kvinna på denna planet. Allt från våldtäkter till verbala och fysiska tafsanden, sexistiska elakheter, mobbning verbalt och fysiskt till, ja, det är bara att läsa vad som börjar komma upp till ytan.

Rubriker från media: ”Tafsande är en del av den svenska kulturen” (Dagens ETC). ”Om man vill göra ner en pojke, då kallar man honom fröken, fjolla eller bög”(DN). ”Ingen kan säga ”inte alla män” när alla kvinnor vittnar om samma sak” (DN). ”De namngivna är toppen på ett isberg” (Dagens ETC). ”Imorgon kommer hårdhänta händer mellan benen åter kallas för skämt” (Dagens ETC). Vi har valt ett axplock av seriösa skribenters rubriker. Den sista rubriken vill vi inte se förverkligad; #metoo blev en dagslända, tillbaka på ruta ett. I skolan kommer då ”hora”, ”bög” och ”fjolla” fortsatt vara florerande tillmälen och på arbetsplatser får unga tjejer finna sig i att män i maktpositioner tar sig rätten att bete sig sexistiskt kladdande, nypande, tafsande, om de ska ha en chans på den arbetsplatsen, inom den branschen. Och tystnaden lägrar sig.

– Nej, tänker vi, det måste gå att göra något som skapar en grund för ett reellt jämställt samhälle där fortsatta trakasserier etc är otänkbara och låt oss börja i Växjö kommun! Vi tror att skolan är en naturlig utgångspunkt för ett långsiktigt arbete. Barn/unga, deras föräldrar, skolans personal – alla lärare, fritidspedagoger, måltidspersonal, elevhälsan – ja, alla ska inkluderas i en intensiv jämställdhetsdialog/utbildning/värdediskussion. Samverkanspartners och möjlig hjälp med finansiering i detta projekt kan vara SKL (Sveriges kommuner och landsting), Kvinnojourer, Män för jämställdhet, universitet, lärarhögskolor, departement.

Vi hemställer

Att Växjö fullmäktige beslutar att uppdra åt berörda nämnder

Att ett projekt för jämställdhet med det långsiktiga målet att få bort grogrunder för sexistisk beteende  startas i Växjö kommuns förskolor/skolor/gymnasier

Att barnen/ungdomarna och deras föräldrar liksom all personal involveras

Att t ex klasser/grupper/föräldrar, lärare kan komma överens om ett ”kontrakt” om ett jämställt beteende i i klassen och på skolgården

Att kunskaper om jämställdhet och HBTQ ska vara naturligt innehåll i alla skolor och i all undervisning

Att målet är att få slut på flickors/kvinnors begränsningar i livsutrymme

Att skapa ett klimat där alla i det uppväxande släktet känner friheten att vara sig själva

Växjö 171031

Carin Högstedt, (V)

Eva-Britt Svensson, (V)

SÄNKTA LÖNER ETT GISSEL

I en debattartikel 25/10 hävdar liberala ungdomsförbundet att de enbart drivs av omtanke och har enbart godhjärtade avsikter med att de vill sänka lönerna för medborgarna. Tillåt mig tvivla starkt på detta! Samtidigt torgför liberaler återkommande mantrat att ”det ska löna sig gå från bidrag till arbete”. Som om någon över huvud taget ifrågasatt detta! Förmodligen måste man vara liberal för att förstå den logiska kullerbyttan i att sänkta löner skulle leda till minskat beroende av kompletterande ekonomiskt bistånd, hyresbidrag eller nödvändigheten av att skaffa sig två jobb.
Alla allianspartier har öppet applåderat lärarlönelyftet och systemet med 1:e lärare. Ett av argumenten var att de 3-5000 kr/månad i lönehöjningar som vissa lärare fått, skulle medföra att dessa utgjorde ”loket” som successivt skulle dra övriga i lärarkollektivet snabbare mot bättre löneutveckling. Tanken är god och så fungerar ju den marknadsmässiga lönesättningen. Men om man då omvänt sänker lönerna för vissa? Enligt de marknadsliberala lagar som råder, kommer dessa lägre löner givetvis då omvänt att utgöra ett ”sänke” för övriga löntagare. Löneökningstakten hålls därmed generellt nere och där hittar vi det egentliga motivet till alliansens krav på lägre löner. Det handlar naturligtvis inte om omtanke eller gott hjärta när borgerliga företrädare med jämna mellanrum torgför lönesänkningar. Sänkta löner leder ofelbart till ökade klyftor i samhället, ökad ojämlikhet, ett än mer itudraget samhälle och i värsta fall öppnar det upp för än mörkare krafter som kan profitera på de ökade samhällsklyftorna. Bevare oss för lönesänkningar i liberal anda!
Håkan Frizén (V)

Växjö behöver inget nytt kommunhus nu!

Vänsterpartiet har en tydlig linje i ”stadshusfrågan”. 
Här vår insändare i Smålandsposten 2017 10 11:

Nytt kommunhus behövs inte nu
Den styrande alliansen i Växjö vill bygga nytt kommunhus vid stationen. Argumentet för ett bygge har varit priset, att det inte blir dyrare än att behålla det gamla.
Vänsterpartiet har en annan syn. Vi anser att nuvarande kommunhus duger gott i minst 10 år till och vi anser att kommunens resurser ska användas till skola, vård och omsorg före nya glashus på Norra Stationsområdet. Det är dessutom nya billiga bostäder som behövs i hela kommunen de närmaste åren inte nya skrytbyggen.

Hur är det med ekonomin egentligen?
Ett nytt kommunhus kostar 635 miljoner kronor vilket påstås ge en årlig kostnad, en hyra på 35 miljoner kronor.  Det ska jämföras med kostnaden för att hyra dagens kommunhus 19,5 miljoner kronor. Skillnaden är alltså drygt 15 miljoner. I minst 10 år kan alltså kommunen ”spara in” 15 miljoner årligen och skapa möjliga förbättringar i till exempel alla skolor i kommunen. Under 10 år kan alltså 150 miljoner kronor användas till kärnverksamhet i stället för nya kontorslokaler.

Vårda eller riva?
Dagens kommunhus fick en ny entré för några år sedan. Pris ca 40 miljoner. Onödigt om huset ska byggas om/rivas och bli bostäder. Vi anser att det är kapitalförstöring att riva ett väl fungerande kommunhus även om det har vissa brister. Fortsatt nödvändigt underhåll i minst 10 år föreslår vi och den kostnaden ingår i dagens hyra på 19,5 miljoner. Under de 10 åren kan ett nytt kommunhus (inte bara ett stadshus!) planeras på ett seriöst sätt både vad gäller placering och utformning av olika funktioner.

Ansvarsfull hantering av ekonomin
Just nu är det högkonjunktur för byggbolagen. Byggpriserna är höga och blir ännu högre om kommunen investerar 635 miljoner i ett nytt kommunhus i närtid. Kontorshuset tränger undan bostadsbyggandet i Växjö kommun. Vänta hellre till nästa lågkonjunktur för denna stora kommunala investering. Då behövs byggjobben och då är priserna lägre.

Sälj inte skinnet innan björnen är skjuten
Den moderatledda alliansen i Växjö har lagt en budget för 2018 som innehåller en reavinst på 70 miljoner kronor från försäljningen av nuvarande kommunhus. Det är spekulation vad gäller priset men det allra värsta här är att alliansen tänker använda pengarna till ren drift, till löpande utgifter i den kommunala verksamheten. En seriös politik vore i stället att investera eller betala av på lån.

Med lite sans och balans väntar Växjö kommun med att bygga nytt kommunhus! 

Västerpartiets fullmäktigegrupp
Carin Högstedt
Eva-Britt Svensson
Örjan Mossberg
Ann-Christin Eriksson
Ylva Jönsson
Håkan Frizén

OM RELATIONEN PERSONAL INOM STYRNING, LEDNING och KONTROLL KONTRA OPERATIVT ARBETE I VÄXJÖ KOMMUN

INTERPELLATION

Till kommunstyrelsens ordförande Anna Tenje, (M)

OM RELATIONEN PERSONAL INOM STYRNING, LEDNING och KONTROLL KONTRA OPERATIVT ARBETE I VÄXJÖ KOMMUN

Det finns rapporter om att t ex lärare och läkare lägger mycket tid på dokumentation istället för på sina patienter och elever. Det finns också rapport om att ”allt fler styr och kontrollerar – allt färre gör själva jobbet”, se DN Debatt 29/9 2017, Patrik Hall, professor i statsvetenskap, Malmö Högskola. Hans artikel bygger på studier av personalutvecklingen i offentlig sektor under 2001-13.
Det vore intressant att se liknande analys av Växjö kommuns personalsammansättning, låt säga de senaste 10 åren. Vilka yrkeskategorier växer, vilka minskar? Vad har privatiseringarna lett till i form av avtalsskrivande, kontroller, upphandlingar? Är proportionerna ungefär desamma över åren eller har det skett förändringar mellan gruppen operativ personal och administrativ?
Är medveten om att det säkert inte är enkelt att svara på, men tycker samtidigt att Växjö kommun ska ha grepp om utvecklingen och att en analys kan leda till större medvetenhet om var behoven är störst.
Så mina frågor om vad en analys av de senaste 10 åren ger för resultat:
1. Är tendensen att allt fler styr och kontrollerar och allt färre gör själva jobbet, dvs vårdar, undervisar etc? Vilka förklaringar finns i så fall? Fördelning kvinnor/män?
2. Vilka yrkeskategorier har ökande tendens antal anställda respektive minskande? Vad beror det på?
3. Vilka operativa yrkeskategorier har fått utökade krav på dokumentation och kontroll i sina arbetsuppgifter? Fördelning kvinnor/män?
4. Hur mycket administrativt merarbete har privatiseringarna/entreprenaderna lett till?
5. Om det kräver mycket tid och arbete att göra en analys – kan du tänka dig att låta utomstående forskare göra den?
Carin Högstedt, (V)
171009

Sydostleden – Växjö kommuns del upprör cyklister

Hur tänker Växjö kommuns tekniska nämnd hantera klagomålen på Sydostleden, den 27 mil långa cykelleden med nationell status? Besvikelsen gäller den del som går genom Växjö kommun; tvättbrädestuk, inte alls bra kvalité. Carin Högstedt ställer frågor till tekniska nämndens ordförande, Sofia Stynsberg (M).

 

INTERPELLATION

 

170810

Till tekniska nämndens ordförande Sofia Stynsberg (M)

 

Om standarden på Sydostleden och eventuella åtgärder för förbättring

 

Det finns ett positivt intresse för att använda den nationella cykelleden Sydostleden, som går mellan Växjö och Simrishamn, 27 mil. Sträckan i Växjö kommun får dock stark kritik för dålig standard, sämst på leden. Kommunerna som är berörda har satsat åtskilliga miljoner på färdigställandet, allt i syfte att stimulera besöksnäringen, utveckla företag och landsbygd utmed leden och bidra till motion och folkhälsa.

Kritiken mot Växjö kommuns del av leden är oroväckande, då den säkert minskar intresset för att cykla i just vår kommun. (V) har genom motion till Växjö fullmäktige föreslagit förbättringar, bland andra asfaltering av förslagsvis halva bredden så att hästar och cyklar lätt kan samsas. Det blev nej till det.

Frågorna är nu:

1.      Kommer något att göras för att förbättra standarden? I så fall vad?

 

2.      Delar du min oro för att besöksnäringen tar skada av den negativa betygssättningen från cyklister som testat leden?

 

Carin Högstedt, (V)