Bakgrund

I slutet på 2019 besvarades två medborgarförslag som berörde orter utanför Växjö stad: Öhr och Tävelsås. I Öhr ville förslagsställare på väg att flytta dit har en utbyggd skola och ytterligare en förskola. Svaret var att kommande 10-årsperiod innebär nästan en halvering av antalet barn i förskoleålder, så någon utbyggnad är inte aktuell. I Tävelsås skrev ett antal medborgare om behovet av en gymnastiksal i samband med utbyggnad av förskola m m. Svaret var i detta fall att någon utbyggnad av förskola inte är aktuell och inte heller gymnastiksal, eftersom antalet barn minskar under hela prognosperioden fram till 2030.

Jag har börjat fundera på prognoserna. Tror det är av allmänt intresse att få upp befolkningsutvecklingen på dagordningen. Växjö kommun räknar med nettotillskott av nya människor varje år. I budget för 2019 ungefär 1 500 till drygt 1 000 varje år till och med 2025. Inga vilda gissningar. Så har det sett ut länge. Frågan är hur ökningen fördelar sig över kommunen.

I årsredovisning för 2018 finns redovisat 12 orters (utanför Växjö) ökning/minskning under 2018. Det är lite plus här, lite minus där.

Frågor

Carin Högstedt, (V)

20200109

Till Växjö kommunföretag ABs ordförande Catharina Winberg (M)

Bakgrund

Redan 2013 skrev Eva-Britt Svensson och undertecknad till VKAB om att inventera och tillgänglighetsmärka, ”T-märka”, de kommunala hyresrätterna. Allt för en bättre service till presumtiva hyresgäster, men också som ett underlag för renoveringar och förbättringar. Målet är förstås att alla ska kunna efterfråga alla bostäder och inte exkluderas på grund av dålig tillgänglighet i ute- och/eller innemiljön. VKAB var positiva och startade ett arbete, men det lades ner, då nu många (fler än 2 000) av de berörda bostäderna skulle säljas.

I januari 2017 skrev vi återigen om tillgänglighetsmärkningen – nu som motion till fullmäktige, som enhälligt biföll förslaget.

Frågor

1. Är all inventering av Växjöbostäders och Vidingehems bostäder, ute- och innemiljö, klar?
2. Hur ser resultatet ut?
3. Har åtgärder gjorts utifrån resultatet?
4. Har resultatet påverkat informationen på bostadsförmedlingen och i så fall hur? T-märkning?
5. Planer för framtiden vad gäller människors tillgång till bostäder som inkluderar personer med olika funktionsnedsättningar, hyresgäster såväl som släkt och vänner på besök?

20190930

Carin Högstedt (V)

Angående förslaget på avveckling av psykoterapiteamet

I den planerade organisationsförändringen finns ett förslag att avveckla psykoterapiteamet. Som bakgrund till organisationsförändringen anges att ”över tid har problematiken blivit alltmer komplex och verksamheterna möter större familjer med flera barn i olika åldrar. Våld i nära relationer ökar, likaså föräldrar med begränsade resurser och allt fler familjer med många barn och ungdomar med svår problematik som kriminalitet, missbruk och utanförskap”. Anledningen till att Psykoterapiteamet startade 2016 var att man inom verksamheterna just såg en ökad komplexitet i ärenden. Av samma anledning som psykoterapiteamet startades ska verksamheten nu avvecklas.

Ett av skälen som anges för avvecklande är förändrade behov hos socialtjänstens målgrupp där familjer och barn i stort utanförskap har ett ökat behov av mer stödjande och uppsökande insatser i hemmet av mer pedagogiskt innehåll. Ett annat skäl är avdelningens budgetförutsättningar inför 2020. Ett tredje skäl är att psykoterapi inte är en lagstadgad verksamhet – vilket inte någon öppenvårdsinsats inom socialtjänsten är.

1. Hur har man kommit fram till att den målgrupp psykoterapiteamet möter har förändrade behov?
2. Hur många familjer och barn är i behov av stödjande och uppsökande insatser i hemmet av mer pedagogiskt innehåll jämförelsevis med andra öppenvårdsinsatser?
3. Vilken hjälp ska de familjer få som inte är i behov av hempedagogiska insatser om förslaget går igenom?
4. Vad kostar psykoterapiteamets verksamhet – hur stor blir besparingen?
5. Har psykoterapiteamet intäkter genom interna handledningsuppdrag och i så fall hur mycket?
6. Av vilken anledning upphörde psykoterapiteamets möjlighet att erbjuda interna konsultationer för kollegor (s.k. reflekterande team)?
7. På vilket sätt har man följt upp psykoterapiteamets verksamhet som har pågått i tre år?
8. Om man inte gjort en uppföljning/utvärdering – hur ser du på att man gör organisationsförändringar utan att uppföljning/utvärdering har genomförts?
9. Det pågår en genomlysning av metoder som används på avdelningen för att säkerställa att man använder evidensbaserade metoder– av vilken anledning inväntar man inte resultatet från den genomlysningen innan man avvecklar en evidensbaserad metod som psykoterapi?
10. Öppenvård är ingen lagstadgad verksamhet Finns det idag tankar på att avsluta andra insatser inom öppenvården?
11. Hur ser du på risken att det långsiktigt blir större kostnader för kommunen i form av LVU-placeringar när en verksamhet som arbetar med mycket utsatta familjer försvinner?
12. Hur har förslaget att avveckla psykoterapiteamet arbetats fram?
13. Växjö kommun har ett gott rykte inom sociala barn- och ungdomsvården (C. Greve) – bland annat pekade Greve på få omorganisationer och en väl uppbyggd öppenvård. Ser du några risker med att det goda ryktet får sig en törn genom att avveckla en verksamhet som bedriver kvalificerat psykosocialt arbete?
14. Hur definierar du socialtjänstens kärnuppdrag/kärnverksamhet?

2019-10-04
Elisabet Flennemo
Vänsterpartiet Växjö

 Om utbildningsklyftor i Växjö kommun

I den senaste rapporten från Skolverket om hur elever i svenska skolor presterar kan vi se en utveckling för Växjö kommun som delvis pekar i fel riktning.

Det handlar bland annat om att utrikes födda och barn till föräldrar utan eftergymnasial utbildning fortsätter halka efter i hur de presterar betygmässigt.

1. Vad finns det för planerade insatser under nästa år för att stötta ovan nämnda grupper för att de ska kunna förbättra sina resultat?
2. Vilka förklaringar ser du till att nyanländas betyg försämrats så mycket under det senaste året?
3. På vilka sätt kan resursfördelning användas som ett instrument för att områdeschefer och rektorer ska kunna ge stöd när extra behov uppstår?
4. Tror du att resursfördelningsprincipen skulle kunna förändras på något sätt för att bli mer följsam och snabbt kunna användas då områdeschefer och rektorer ser att det på någon enhet pekar går åt fel håll?
5. Den socioekonomiska ersättningen utgör för förskolan 3 % av den totala timpengen och för grundskolan 6 % av den totala elevpengen. Tror du att några av de grupper som nämns i inledningen skulle kunna tjäna på en större omfördelning baserad på socioekonomi?
6. Hur stor andel behöriga lärare finns det på de skolenheter som har ett lägst resultat jämfört med de skolor som har högst resultat betygsmässigt?
7. Hur länge stannar i snitt de behöriga lärare som anställts de senaste fem åren på de tre enheter som har sämst resultat jämfört med de tre enheter som har bäst resultat i kommunen?

191004

Björn Kleinhenz

Vänsterpartiet Växjö

Till ordförande i nämnden för Arbete och Välfärd (NAV) Oliver Rosengren (M)
Under sista kvartalet 2018 belyste Smålandsposten i ett antal reportage verksamheten inom förvaltningen Arbete och välfärd. I den inledande artikeln (7 november) anges att under 2018 har elva lex Sarah-utredningar gjorts efter anmälan om missförhållanden, anmälningar där personal uppmärksammat brister. Fler utredningar pågick vid artikelns publicering. Utredningarna pekar på tydliga organisatoriska problem och mycket hög arbetsbörda för personalen. Problemen kopplas till den stora omorganisationen som genomfördes i januari 2017 på uppdrag av den blågröna majoriteten. Omorganisationen resulterade bland annat i att personal på enheten för ekonomiskt bestånd slutade, ärenden lades på hög och sekretessbelagda handlingar försvann. I slutet av september 2018 hade myndighetsenheten, enligt ansvarig chef, 1150 pågående ärenden, varav 500 inte hade någon specifik handläggare. Personalen räcker inte till pga. sjukskrivningar och vakanser.
Frågor med utgångspunkt för ovan angiven artikel i Smålandsposten:
1. Hur många av de 500 ärenden utan handläggare har fått handläggning?
2. I flera fall har beställda sekretessbelagda handlingar som beställts av en klient lagts i
receptionen och försvunnit. Har detta föranlett en uppdatering av rutiner och i så fall på
vilket sätt?
3. En orosanmälan som gäller tre barn fastnar i systemet, kommunikationen brister och
barnens situation utreds inte. På vilket sätt har man säkerställt att den här typen av allvarliga
brister inte uppstår igen?
4. I flera fall framkommer att det är den höga arbetsbelastningen som ligger bakom misstag
som lett till att människor inte fått förväntat stöd och hjälp. Har vakanta tjänster tillsatts?
5. Under föregående mandatperiod ökade sjukskrivningar. Har det tagits fram en handlingsplan
för att komma tillrätta med de höga sjukskrivningstalen?
6. I ett fall hamnar en person som är i behov av boendestöd eller hemtjänst på sjukhus. Vilka
rutiner/riktlinjer har införts för att ansvarsfördelningen mellan Omsorgsförvaltningen och
Arbete och välfärd ska fungera?
7. En akut ansökan om ekonomiskt bistånd inkommer både via e-post och vanligt brev.
Handläggaren är inte i tjänst och ansökan blir liggande eftersom myndigheten är ovan att hantera akuta ansökningar via e-post. Vilka åtgärder har vidtagits för att förhindra att detta sker igen?
8. Ett flertal klienter har inte fått sina beslut om ekonomiskt bistånd eftersom de saknar registrerad e-post på ”mina sidor” (infördes maj 2017). Informationen om detta har inte fungerat och informationen har enbart getts på svenska. Eftersom inga beslut getts har klienter heller inte kunnat överklaga. Har åtgärder vidtagits så att klienter, oavsett språk, på ett kvalitetssäkert sätt får rätt information?
9. En person utan fast boende saknar boende för natten. Ärendet pekar på generella brister när det gäller boende för individer som på grund av missbruk eller psykisk sjukdom inte klarar eget boende utan tillsyn. En internutredning pekar på att det behövs ett akutboende eller härbärge i kommunen. Hur ställer sig den blågröna majoriteten i NAV till utredningens resultat?
10. Hur många beslut att inte anmäla till IVO har tagits under 2017 – 2018, där oegentligheter upptäckts?

Elisabet Flennemo (V), 190109

Även de nya privata fastighetsvärdarna ska in i systemet med bostadsförmedling, Boplats Växjö.
Det ska finnas ett antal sociala lägenheter även när privatiseringen genomförts.
Men hur gick det med detta?
Örjan Mossberg (V) tar upp flera viktiga frågor i en interpellation till Per Schöldberg (C).

INTERPELLATION 

till kommunalrådet Per Schöldberg 

 om fullmäktiges krav i samband med försäljningen av 2069 lägenheter. 

Bakgrund 

Kommunfullmäktige beslutade 15 mars 2016 att sälja 2069 lägenheter till privata bolag.  

I beslutet som togs med röstsiffrorna 33-26 ingick att Växjöbostäder skulle ställa krav på köparna: 

att ansluta de köpta lägenheterna till den kommunala bostadskön  

att ett visst antal lägenheter kan utnyttjas av Arbete och Välfärd och Omsorgen 

att inte ombilda lägenheterna till bostadsrätter 

att studentlägenheter ska fortsätta vara studentlägenheter 

Med anledning av fullmäktiges beslut vore det intressant att få svar på frågan hur det blev i verkligheten.  

Därför frågar jag: 

Hur gick det med de fyra villkoren? 

Finns det någon uppföljning av försäljningen i övrigt? 

Om inte, när kommer en utvärdering? 

Växjö 6/4 2018 

Örjan Mossberg (V) 

ledamot kommunfullmäktige