Växjös kommunytt nr.6 2018
Om arbetskläder för personal i förskola och fritids, bostäder med rimliga hyror och givetvis budgeten.
Författare: vaxjo
ETT VÄXJÖ FÖR ALLA – INTE BARA FÖR DE RIKASTE
Här hittar ni vårt budgetförslag för Växjö kommun 2019!
– Sex timmars arbetsdag!
– Gratis bussresor åt äldre!
– Sänkta politikerarvoden!
– Mer personal i skolan och mindre barngrupper!
– Utökad hemtjänst! Låt de äldre själva bestämma!
– Fritidsutrustningsbibliotek! Alla barn och unga har rätt till en meningsfull fritid!
Och mycket mera i vår budget för ett Växjö för alla – inte bara för de rikaste!
Överklaganden, i strid mot kommunallagen?
Växjö kommuns hantering av överklaganden sedan 2012 är absurd! Det är delegerat till en tjänsteperson. Kommer inte upp till beslut utan bara redovisas som en inkommen eller skickad skrivelse. Ingen har möjlighet att delta i diskussion eller ha en avvikande åsikt. Därför kan en som ledamot i kommunstyrelsen få läsa i tidningen att vattenskoterförbudet i naturreservatet Kronoberg är överklagat – av den grönaste kommunen i Europa!
SKRIVELSE
Till kommunstyrelsen Växjö kommun
Angående överklagande av utökning av naturreservat Kronoberg, avsnitt C, punkt 15
På kommunstyrelsens arbetsutskotts sammanträde 180605 finns under den stående punkten ”Inkomna och besvarade skrivelser och inbjudningar” ett överklagande från Växjö kommuns ”ombud”, två tjänstepersoner. Överklagandet gäller Länsstyrelsens beslut att inte medge vattenskoteråkning i det utökade naturreservatet.
Bortsett just nu från sakfrågan, vattenskotrarnas framfart, så anser undertecknad att Växjö kommun ska sluta att hantera överklagningar genom ombud och utan att frågan prövas i demokratiskt vald instans, lämpligen kommunstyrelsen. Det är väldigt konstigt att få veta i media att den kontroversiella frågan om vattenskoteråkningen är överklagad av Växjö kommun – utan att en som ledamot i kommunstyrelsen haft en chans att påverka utgången.
Undertecknad anser att Växjö kommun bryter mot Kommunallagens 6 kap 38 § p 2 som lyder: Beslutanderätten får inte delegeras när det gäller framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats. Framför allt är det klart olämplig hantering ur demokratisk synpunkt.
Jag hemställer att Växjö kommun ändrar sin hantering av överklaganden och bereder dem som andra ärenden, öppet och med möjlighet för valda ledamöter att ha olika åsikter.
Carin Högstedt, (V)
180605
Växjös kommunytt nr.5 2018
Vad hände på senaste kommunfullmäktige, hölls god ton?
Ladda ner det här.
Växjö kommun saknar handlingsplan för full deaktighet för personer med funktionsnedsättningar
|
Men nu – tredje gången gillt! – ska det bli! Eller? Den totala oförståelsen har två gånger tidigare visats våra motioner i detta ämne i fullmäktige. Andra kommuner har handlingsplaner, mål, ansvariga, uppföljningar. För att nämna några – Ljungby, Borås, Uppsala, Eskilstuna… En plan är ett redskap för att komma framåt med tillgängligheten, få systematik i arbetet. Nu är det ad hoc i Växjö kommun vad som kommer upp till ytan. Se nedan vår motion!
MOTION Till Växjö kommunfullmäktige Om en handlingsplan för full delaktighet för personer med funktionsnedsättningar
Tredje gången gillt! sägs det. Detta är Vänsterpartiets fullmäktigegrupps tredje försök att få fram en handlingsplan för full delaktighet för personer med funktionsnedsättningar i Växjö kommun. Växjö kommun saknar en sådan plan. Det begränsar ambitionerna och gör arbetet i samverkansråden famlande. Vad vill Växjö kommun? Vilka är målen? Vems är ansvaret? Får det kosta något? Den rapport om 2017 års tillgänglighetssatsningar som nämnder och styrelser skickat till Kommunstyrelsens samverkansråd visar att flertalet tolkar tillgänglighet som fysisk tillgänglighet för rörelsehindrade i lokaler och utemiljö. Det är förvisso viktigt. Men tillgänglighet för personer med funktionsvariationer handlar om så mycket mer; arbete/sysselsättning, möjlighet att ta del av och utöva idrott och kultur, kollektivtrafik/färdtjänst, information och möjlighet att delta i samhällsdebatt, motion, utbildning, fritidsgårdar, lekplatser, bostäder… Vi ser att många kommuner har handlingsplan för tillgänglighet. Vi ser att t ex Uppsala kommun har ”ett aktiverande dokument” sedan 2016. Planen utgår från FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (som Sverige skrivit under) och bryter ner de övergripande målen i en handlingsplan med delmål/åtgärd, huvudansvarig och andra berörda aktörer. Ett enkelt upplägg – värt att ta efter. Borås kommun har sedan 2017 en handlingsplan. Den svarar på frågorna: Vad ska göras? Varför ska just det göras? När ska det vara klart? Vem har ansvaret? När och hur ska uppföljning ske? Också tydligt och värt att begrundas som efterföljansvärt. Det viktiga är att vi kan starta ett systematiskt tillgänglighetsarbete i Växjö kommun och inkludera alla personer med funktionsvariationer. Vi vill inte ha en handlingsplan för planens skull utan för att underlätta och stimulera till åtgärder. Vi ser den som ett redskap, ett verktyg, för att komma framåt. I diskussionen kring handlingsplan bör vi också komma överens om vad som innefattas i begreppet tillgänglighet förutom den rent fysiska möjligheten att ta sig fram med rullstol t ex. Vi hemställer Att Växjö fullmäktige beslutar att uppdra åt kommunstyrelsen att ta fram en handlingsplan för full delaktighet för personer med funktionsnedsättningar och att den ska vara klar vid årsskiftet 2018-19 Växjö 180504 Carin Högstedt Eva-Britt Svensson |
Svårt att få personal till förskolan och grundskolan
Växjö kommun har haft höga ambitioner och hög andel behörig personal inom skolan. Nu är det inte så längre. Hur ser det ut och vad kan göras? Undertecknad ställer frågor till utbildningsnämndens ordförande (M).
INTERPELLATION
Om andelen behörig personal i förskola/grundskola/gymnasium och fritidshem
Till Pernilla Tornéus, (M), ordförande i utbildningsnämnden i Växjö kommun
BAKGRUND
I många branscher råder svårigheter att rekrytera rätt personal, både i offentlig och privat verksamhet. Det är det problem som nämns mest frekvent när en talar med företagsledare och chefer i vård/omsorg och inom skolvärlden. Det är mycket oroande att träffa förskolepersonal, som berättar att på min avdelning/förskola finns ingen behörig förskolelärare.
FRÅGOR
1. Hur ser personalsituationen ut de senaste fem åren i förskolan, grundskolan, gymnasiet och fritidshemmen? Andel förskollärare/lärare/barnskötare/behörig personal och ej behörig?
2. Hur har grupperna/klasserna utvecklats de senaste fem åren i förhållande till personaltätheten?
3. Vad görs för att rekrytera behörig personal och vad kan mer göras?
Carin Högstedt, (V)
180419