Skip to main content

Författare: vaxjo

HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK

Skrivet av vaxjo den . Postad i Insändare.

Så sakteliga ökar kunskapen om hedersrelaterat våld och förtryck (HRV), utbredning, bakgrund och möjliga åtgärder i Sverige, Växjö kommun och regionen. Utbredningen är osäker, då HRV ofta redovisas under beteckningen ”våld i nära relationer” istället för en egen kategori våld/förtryck. Det finns flera rapporter från senare tid som visar att många ungdomar i storstadsområden är begränsade i sina liv och sina val. Enligt t ex Örebro universitet är så många som var tolfte niondeklassare starkt kontrollerade för att skydda släktens rykte. Flest utsatta är flickor/kvinnor men även pojkar är begränsade i sina liv.

Hur kan någon form av våld och förtryck kopplas till ”heder”? undrar många. Bakgrunden är skillnaden i sättet att styra sin region, sitt land och synen på hur rätt skipas, värderingar av individen kontra kollektivet. I Sverige är det (numera) naturligt med individualism, sekulärt styrelseskick, oberoende domstolar, självständighet. Hedersvåldets grund finns i klansamhällena, i länder med svag eller ingen gemensam styrning, där släktens/klanens heder ska värnas till varje pris. Individens önskningar är sekundära, kollektivets och blodsbandens vilja är allt. Hedersnormen och de patriarkala strukturerna gynnas av inneslutenhet och segregation. Studien från Örebro kommer fram till att ekonomisk, politisk, religiös, social och kulturell rörlighet gör det svårare att upprätthålla hedersnormerna. Här har vi alltså en stor uppgift: Att minska segregationen och öka kunskapen om hur det kan göras.

Institutet för lokal och regional demokrati (ID) gjorde 2015 en studie av hur HRV hanteras i länets kommuner. Förekomsten av hedersvåld, av barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning kartlades och förslag till åtgärder framfördes. I alla kommuner förekom hedersvåld. Det kunde konstateras trots att ingen kommun hade tillförlitlig statistik. Ingen kommun hade handlingsplan för att förebygga/möta detta våld och förtryck. Läget är ungefär detsamma idag men medvetenheten om HRV har ökat, kunskaperna hos berörd personal inom t ex skolan likaså. För tre år sedan motionerade Vänsterpartiet i Växjö kommun om en handlingsplan. Den bifölls av hela fullmäktige, men planen har låtit vänta på sig. Lär dock vara på gång nu och vi ser fram mot det. En handlingsplan underlättar arbetet. Planen är kallad ”Våld i nära relationer och hedersrelaterat förtryck”, vilket tyvärr kan leda fel. HRV ska inte vara ett bihang till våld i nära relationer, det är en särskild kategori. Region Kronoberg är utsedd till ett av fyra län som ska starta ett resurscentrum för våld i nära relationer med fokus på hedersvåld (återigen sammanblandning?). Positivt – en plan för detta ska antas.

De unga människor som söker hjälp för att de inte står ut med kontrollen av sina liv, som är rädda för tvångsäktenskap, som inte får välja sina kompisar, kan få hjälp och skydd. Det svåra är att de ställs helt utanför sin familj, sin släkt, sina nätverk när hedersnormen slår till. Hur kan vi erbjuda nya nätverk och trygghet i denna utsatta situation? Inte enkelt.

Samhällets arbete ska vara förebyggande. Där har vi alla ett uppdrag att öka våra kunskaper, se tecknen, ställa frågorna, informera om alternativ och vad som gäller i Sverige. Stöd, skydd när det hänt ska vara självklart. Vi avser motarbeta segregation och tror på möten och dialog mellan människor som en bra grund för att hedervåldet ska upphöra.

Carin Högstedt (V)

Elisabet Flennemo (V)

Anna Bertland (V)

Kompetensförsörjningsplan, omsorgsnämnden

Skrivet av vaxjo den . Postad i Reservationer.

Alla kommuner har svårigheter att rekrytera till vissa vård- och omsorgsyrken. Alla kommuner anstränger sig att vara attraktiva och sneglar på varandra för att inte vara sämre än en annan jämförbar kommun.

Vi tror det gäller att också göra sådant som kan väcka nationellt intresse, låta tala om sig, ge positiva vibbar till de som söker arbete; Växjö kommun verkar vara en modern arbetsgivare med nya idéer!

Förslag till kompetensförsörjningsplan innehåller goda och ambitiösa åtgärder. Från socialdemokraterna och vänsterpartiet ville vi lägga till sju respektive åtta förslag. Samtliga utom ett röstades ner.

  1. Ökad sysselsättningsgrad. Mer resurser kan frigöras genom att öka sysselsättningsgraden. Orsakerna till deltidsarbetet ska kartläggas med syfte att hitta strategier att öka sysselsättningsgraden.
  2. Många medarbetare har en tidigare utbildning och kompetens från andra länder. För att ta vara på det krävs validering.
  3. Att särskilt rikta information om vårdyrkena till studenter på Linnéuniversitetet. Vi vet att studenter alltför ofta lämnar Växjö, så fort de är klara med studierna. Viktigt att visa vad Växjö kommun kan erbjuda för arbeten/fortbildning.
  4. Att stimulera sjuksköterskor att i sin tjänst ägna sig åt forskning och utveckling inom vårdområdet. Ett sätt att vara intressant arbetsgivare och samtidigt utveckla vård och omsorg för vårdtagare och anhöriga.
  5. Att särskilt uppmuntra män att bli yrkesambassadörer. Kvinnodominansen inom kommunens omsorg är nästan total. Vi tror att kategorierna studenter och nya svenskar är viktiga att informera om vårdyrkena men även gruppen män/pojkar. Män som förebilder är viktigt i det sammanhanget. Här var alla partier överens med oss!
  6. Att propåer från medarbetare om att bilda intraprenad behandlas positivt. Här var det motstånd från alla politiska håll! För oss i (V) är det framtidsinriktat att fördela mer makt till personalen på en arbetsplats. Det är också en möjlighet att behålla personal.
  7. Att i avtal med privata vårdföretag kräva heltidsanställning för medarbetare. Rätten till heltid ska gälla även de privata. I bakgrund till planen finns siffror på hur många nya medarbetare som skulle frigöras om alla arbetade heltid. Det är åtskilliga.
  8. Att erbjuda omsorgsstuderande/medarbetare utan körkort att få teoriundervisningen betald. Så har det varit tidigare i Växjö kommun. En enkel sak som kan vara avgörande för en enskild individ, när hen väljer att arbeta inom omsorgen eller inte.

Vi reserverar oss till förmån för eget yrkande.

Samtidigt är det naturligtvis så att det krävs ännu mer för att bli en positivt omtalad och attraktiv kommun inom omsorgsområdet. Vi i (V) återkommer med motioner om kortare arbetsdag på ett par arbetsplatser och också med avgränsat försök med matlagning i hemmet inom hemvården. Punkterna 7 och 8 kommer att bli skrivelser till nämnden alt motioner.

 

Carin Högstedt, (V)

Införande av visselblåsarfunktion

Skrivet av vaxjo den . Postad i Motioner.

I januari 2017 stärktes lagstiftningen kring särskilt skydd mot repressalier för personer som slår larm om allvarliga missförhållanden. Detta har lett till att flera kommuner –t.ex.Luleå, Linköping, Eskilstuna, Örebro och Göteborg -infört en s.k.visselblåsarfunktion. Fler kommuner är på gång och även SKL uppmuntrar kommuner att införa en visselblåsarfunktion. -Vi vill att det ska vara enkelt och rättssäkert för alla att slå larm om något går fel I våra verksamheter. Vi vill göra det möjligt att tidigt fånga upp och agera på signaler om eventuella missförhållanden, säger Luleås kommundirektör Mikael Lekfalk.
En visselblåsarfunktion är avsedd att synliggöra allvarliga missförhållanden och misstänkta oegentligheter. Den avser personer i ledande befattningar eller andra nyckelpersoner. Det kan handla om muta, bedrägeri, stöld, allvarliga tjänstefel, avvikelse från interna regler eller annan situation där någon får privat vinning eller fördel på grund av sin tjänsteställning.En visselblåsarfunktion är inte avsedd för mer allmänna synpunkter på ledarskap, arbetsmiljö, verksamhetsplanering, känsliga HR-frågor kopplade till enstaka individer eller liknande.
I de kommuner där funktionen inrättats omfattar den samtliga anställda i kommunens olika förvaltningar och bolag, men det finns kommuner som även låter den omfatta samtliga medborgare.Syftet är att helt anonymt kunna anmäla en person i ledande ställning eller en nyckelperson som misstänks begått något oegentligt och där det är omöjligt att hantera frågan öppet inom den egna organisationen.
Visselblåsarfunktionen kan göras webb-baserad och några kommuner låter anmälan gå till en oberoende utredare som gör en första bedömning av ärendets dignitet. Återkoppling sker sedan till en utsedd förtroendegrupp inom kommunen. Andra kommuner tar emot anmälningar direkt till sig själva. Anonymiteten kan bl.a.säkras via rekommendationer om hur den webb-baserade anmälan ska gå till. Att en oberoende utredare tar emot anmälan gör att den inte självklart är att betrakta som offentlig handling.
Erfarenheterna från andra kommuner visar att införandet av en visselblåsarfunktion kan ta några år att bli förankrad hos medarbetarna och att anmälningarna ökar successivt när funktionen blir mer känd och prövad.Det finns alltså gott om erfarenheter i andra kommuner att ta del av och använda när Växjö kommun förhoppningsvis inrättar en visselblåsarfunktion.
Mot bakgrund av ovanstående yrkar undertecknade därför:

att en modell för en visselblåsarfunktion tas fram och inrättas i Växjö kommun.

Växjö7 mars 2019

För Vänsterpartiets kommunala grupp

Håkan Frizén (V)                                            Carin Högstedt (V)

Kampen för en jämställd generation fortsätter!

Skrivet av vaxjo den . Postad i Växjövänstern bloggar.

Det har gått hundra år sedan vi vann kampen om rösträtten, ändå ligger kvinnor miljontals kronor efter männen i sammanlagd livsinkomst. Det är hög tid att på riktigt göra något åt saken. Den som vill göra skillnad måste ha förslag och lösningar, det har Vänsterpartiet. Vi har formulerat mål, strategier och en tidsplan för när och hur. Vi har helt enkelt bestämt oss, vi vill att de barn som föds i dag ska tillhöra den första jämställda generationen.

Bryt den könssegregerade arbetsmarknaden och höj lönerna i offentlig sektor. Inför rätt till heltid, bra arbetsvillkor och rimlig arbetsmiljö i kvinnodominerade yrken. Gör om skattesystemet så att det inte gynnar de rikaste. Män tjänar mer än kvinnor. Män har högre inkomster från kapital. Män äger de stora förmögenheterna. Ett skattessystem för vanligt folk är ett skattesystem för kvinnor.

Vi säger nej till försämrad anställningstrygghet: Vilken 19-årig tjej vågar säga ifrån när chefen tafsar, om hennes anställning hänger på senaste sms:et? Den som är utbytbar i arbetslivet har svårare att säga ifrån, det vittnade kvinnor om under #metoo och det gäller fortfarande.

Vi säger nej till marknadshyror: Hur ska den deltidsarbetande ensamstående tvåbarnsmamman kunna betala hyran om den i ett slag höjs med ett par tusen kronor i månaden? Marknadshyror kullkastar den svenska modell som syftar till att erbjuda bostäder åt alla oavsett inkomst, ursprung, ålder eller hus-hållstyp. Allmännyttan tillhandahåller inte bara bostäder utan spelar också en viktig roll i ett jämlikt och jämställt samhällsbyggande.

Det behövs mer resurser till välfärden för att kunna anställa fler arbetskamrater. Korta arbetstiden – vi vill ha tid över för familj och fritid. Sex timmars arbetsdag är en välfärdsreform med många fördelar. Många kvinnor arbetar ofrivilligt deltid och både vill och kan arbeta mer. I och med reformen skulle deltider omvandlas till heltider eftersom den förkortade arbetsveckan med 30 arbetstimmar skulle ses som heltid. Hälsan har stärkts på de arbetsplatser som infört eller testat sex timmars arbetsdag. Inom sjukvården där många kvinnor arbetar innebär den minskade arbetsbelastningen en arbetsbörda som är lättare att hantera och därför minskar sjuktalen.

Skillnaderna mellan kvinnors och mäns pensioner är stora och hälften av alla kvinnor tvingas ta ut ga-rantipension till någon del för att klara sig. Gör om pensionssystemet i grunden för att få rättvisa pens-ioner.

Modernisera föräldraförsäkringen. Med anständiga anställningsvillkor, en stark offentlig välfärd och ett rättvist skattesystem kommer vi långt på vägen mot målet om den första jämställda generationen.

Dock är hur fördelning av föräldraledigheten ser ut en av de viktigaste parametrarna för att uppnå jäm-ställdhet eller inte. Kvinnor och män lever förhållandevis jämställt före familjebildande, men i familjer med barn så ökar skillnader i lön, arbetstid och karriär mellan män och kvinnor. Om män tog ut en större del av föräldraledigheten skulle det troligen påverka den tid som kvinnor respektive män lägger på hushållsarbete och tid med barnen när de så småningom börjar förskola och skola. Det skulle även leda till att en mindre andel kvinnor går ner i arbetstid, vilket ger positiva effekter på lön, karriär och pension.

De barn som föds idag ska växa upp och bli de första där deras kön inte avgör vad de tjänar, vilket jobb de har, hur deras föräldraskap ser ut eller hur mycket de gör av hushållsarbetet.

Interpellation om brister inom Arbete och välfärd

Skrivet av vaxjo den . Postad i Interpellationer.

Till ordförande i nämnden för Arbete och Välfärd (NAV) Oliver Rosengren (M)
Under sista kvartalet 2018 belyste Smålandsposten i ett antal reportage verksamheten inom förvaltningen Arbete och välfärd. I den inledande artikeln (7 november) anges att under 2018 har elva lex Sarah-utredningar gjorts efter anmälan om missförhållanden, anmälningar där personal uppmärksammat brister. Fler utredningar pågick vid artikelns publicering. Utredningarna pekar på tydliga organisatoriska problem och mycket hög arbetsbörda för personalen. Problemen kopplas till den stora omorganisationen som genomfördes i januari 2017 på uppdrag av den blågröna majoriteten. Omorganisationen resulterade bland annat i att personal på enheten för ekonomiskt bestånd slutade, ärenden lades på hög och sekretessbelagda handlingar försvann. I slutet av september 2018 hade myndighetsenheten, enligt ansvarig chef, 1150 pågående ärenden, varav 500 inte hade någon specifik handläggare. Personalen räcker inte till pga. sjukskrivningar och vakanser.
Frågor med utgångspunkt för ovan angiven artikel i Smålandsposten:
1. Hur många av de 500 ärenden utan handläggare har fått handläggning?
2. I flera fall har beställda sekretessbelagda handlingar som beställts av en klient lagts i
receptionen och försvunnit. Har detta föranlett en uppdatering av rutiner och i så fall på
vilket sätt?
3. En orosanmälan som gäller tre barn fastnar i systemet, kommunikationen brister och
barnens situation utreds inte. På vilket sätt har man säkerställt att den här typen av allvarliga
brister inte uppstår igen?
4. I flera fall framkommer att det är den höga arbetsbelastningen som ligger bakom misstag
som lett till att människor inte fått förväntat stöd och hjälp. Har vakanta tjänster tillsatts?
5. Under föregående mandatperiod ökade sjukskrivningar. Har det tagits fram en handlingsplan
för att komma tillrätta med de höga sjukskrivningstalen?
6. I ett fall hamnar en person som är i behov av boendestöd eller hemtjänst på sjukhus. Vilka
rutiner/riktlinjer har införts för att ansvarsfördelningen mellan Omsorgsförvaltningen och
Arbete och välfärd ska fungera?
7. En akut ansökan om ekonomiskt bistånd inkommer både via e-post och vanligt brev.
Handläggaren är inte i tjänst och ansökan blir liggande eftersom myndigheten är ovan att hantera akuta ansökningar via e-post. Vilka åtgärder har vidtagits för att förhindra att detta sker igen?
8. Ett flertal klienter har inte fått sina beslut om ekonomiskt bistånd eftersom de saknar registrerad e-post på ”mina sidor” (infördes maj 2017). Informationen om detta har inte fungerat och informationen har enbart getts på svenska. Eftersom inga beslut getts har klienter heller inte kunnat överklaga. Har åtgärder vidtagits så att klienter, oavsett språk, på ett kvalitetssäkert sätt får rätt information?
9. En person utan fast boende saknar boende för natten. Ärendet pekar på generella brister när det gäller boende för individer som på grund av missbruk eller psykisk sjukdom inte klarar eget boende utan tillsyn. En internutredning pekar på att det behövs ett akutboende eller härbärge i kommunen. Hur ställer sig den blågröna majoriteten i NAV till utredningens resultat?
10. Hur många beslut att inte anmäla till IVO har tagits under 2017 – 2018, där oegentligheter upptäckts?

Elisabet Flennemo (V), 190109