Skip to main content

Författare: vaxjo

Höj rösten om Latinamerikas kamp för demokrati och jämlikhet

 

Över hela Latinamerika så för högern och den ekonomiska eliten ett krig mot kontinentens fattiga. Ett krig där man gång på gång tvingar den stora arbetande massan betala för de rikas lyx genom korruption, privatiseringar och ständigt ökande vardagsutgifter. I de länder där politikerna inte kan bli köpta så tvekar de inte att använda sig av rasism och våld för att få sin väg. Det är dags att vi höjer rösten och visar att vi står på de latinamerikanska folkens sida i kampen för demokrati och jämlikhet.

 

I Chile har det länge kokat under ytan och det är inte konstigt. Chile är det mest ojämlika landet i hela OECD-området och samhället styrs fortfarande av en grundlag från Pinochetdiktaturen. Ett efter ett har olika välfärdsområden privatiserats och överfört makt och resurser från folket till den ekonomiska eliten. Samma elit som stödde Pinochets fascistiska statskupp 1973. Den politiska diktaturen må ha fallit men den ekonomiska lever vidare.

 

När Chiles ungdomar nu protesterar mot höjda priser i kollektivtrafiken, pensionärer mot sänkta pensioner och arbetare mot höjda elpriser så möts de av ofattbart övervåld från landets polis och militär, inklusive tortyr och dödligt våld. Det finns exempelvis uppgifter som tyder på att den chilenska polisen medvetet skjuter demonstranter i ögonen, något som lämnat många blinda för livet. Ett stort antal demonstranter sitter nu fängslade av politiska skäl. Våldet och den politiska repressionen för tillbaka tankarna till hur det var i Chile under diktaturens dagar.

 

Men den stora tragedin är den som skett i Bolivia. Där har den politiska högern genomfört en väpnad statskupp ihop med militär och delar av den ekonomiska eliten. Statskuppen har motiverats inom landet med ren rasism gentemot ursprungsbefolkningen. En reaktion från den vita överklassen mot att socialistpartiet MAS gett ursprungsbefolkningen det erkännande och den makt som den förtjänar.

 

Utöver ursprungsbefolkningen så riktas våldet även mot folkvalda politiker från socialistpartiet MAS och allierade ledare för arbetar- och bonderörelsen. Det är dessa rörelser som har tryckt på för att förverkliga det senaste decenniets sociala framsteg i Bolivia. Sociala framsteg som har haft sin grund i en socialistisk politik som gynnar massorna framför den ekonomiska eliten.

 

I dagsläget gör högern och Bolivias eliter allt för att hindra demokratins återkomst. Kuppregeringen har ställt in valet tre gånger och stiftar lagar i direkt trots mot grundlagen för att kunna fängsla och hindra politiskt deltagande från de som vill återställa demokratin. Såväl media som privatpersoner censureras och hindras från att meddela vad som sker i Bolivia. Landets militär och polis samarbetar med högerextrema miliser för att mörda, kidnappa och tortera medlemmar och ledare av tidigare nämnda sociala rörelser.

 

Trots förtrycket så organiserar sig de sociala rörelserna i Bolivia och Chile i en öppen kamp för demokrati och jämlikhet. Med generalstrejker, massdemonstrationer och organiserade vägblockader så har de sociala rörelserna visat att det att göra motstånd och att inget land kommer fungera i längden utan vanligt folks samarbete, arbete och slit. Oavsett vad eliterna, högern och militärerna vill få oss att tro.

 

Över hela Latinamerika så pågår den sociala kampen på samma sätt. I Brasilien så kämpar folket mot Bolsonaros nyfascism, urfolken för regnskogen och de jordlösa för mark. I Uruguay så kämpar de för fackliga rättigheter. I Ecuador så reser sig folket mot åtstramningspolitiken. Listan kan göras lång.

 

Sverige har på många sätt en stolt historia av solidaritet med Latinamerika. Men regeringen och många av våra folkvalda politiker valt att förminska det som händer och ibland även ställt sig på förtryckarnas sida. Därför är det dags att vi andra höjer rösten och ger vårt helhjärtade stöd till våra bröder och systrar och deras kamp för demokrati och jämlikhet.

 

Robert Armblad, ordförande Vänsterpartiet Växjö

Nicole Fuentes Olivares

Victoria Gonzalez

 

Ärende Utredning av hantering för vilande platser i särskilt boende, omsorgsnämnden 200819

Vi reserverar oss mot stängningen av platser på särskilda boendet Hagalund av följande skäl: De tomma platserna, som uppstått inom särskilda boenden beror på

1. Coronapandemin, som gör att de som sökt och fått plats/anhöriga tackar nej av oro för smittspridning. Detta är dock en kortsiktig handling, som lär avta i samma takt som smittspridningen. Tomplatserna är främst kopplade till…

2. LOV, lagen om valfrihetssystem, som medfört en överproduktion av platser, eftersom systemet inte bryr sig om behoven utan medger fri etablering om vissa krav är uppfyllda.

Dessa faktorer tillsammans med en skärpning av krav för att överhuvudtaget få plats på särskilt boende har gjort att platser är tomma.

Frågan är då om vårdtagare/hyresgäster på Hagalund ska behöva flytta (om än inom samma fastighet) på grund av dålig politik och i viss mån och tillfälligt en pandemi?

– Nej, säger Vänsterpartiet. Flytt av sköra personer är alltid vanskligt och ska inte ske. Behoven av fler platser kommer inom en nära framtid att öka i och med att gruppen äldre ökar. Då behövs platserna på Hagalund, som i normalfall är ett populärt boende.  

Carin Högstedt, (V)

 

Trygg anställning till ungdomar som omfattas  av gymnasielagen och riskerar utvisning

Som alla kriser slår Coronakrisen hårdast mot de som redan är utsatta. En av dessa grupper är de ensamkommande som har sökt asyl i Sverige.

Gymnasielagen syftar till att ge permanent uppehållstillstånd till den som klarar studier inom planerad tid och sedan får en fast anställning inom sex månader. Det är krav som visat sig vara mycket svåra att uppfylla. Utsatta ensamkommande som satt sitt hopp till gymnasielagen möter under Coronakrisen närmast oöverstigliga hinder då arbetsmarknaden är ansträngd och arbetslösheten ökar.

Att låta dem utvisas till en oviss och osäker framtid och samtidigt låta den investering som redan gjorts av det svenska samhället gå om intet är både ovärdigt och inhumant. Samtidigt som det finns ett stort rekryteringsbehov inom exempelvis vård och omsorg så riskerar ungdomar som omfattas av gymnasielagen att utvisas, detta eftersom de arbetar inom verksamheter där timanställningar är vanliga. Ungdomar som tar erbjudande om korttidsarbete, för att kunna få behålla jobbet eller hjälpa arbetsgivaren under krisen, riskerar alltså att bli utvisade. I Växjö kommun finns ca 60 ungdomar som omfattas av gymnasielagen. Växjö kommun bör agera och hitta lösningar på anställningar som uppfyller gymnasielagens krav så att de utvisningshotade ungdomar som redan arbetar i kommunens verksamheter kan stanna.

Vänsterpartiet yrkar att

Växjö kommun erbjuder de ungdomar som har tillfälliga anställningar inom kommunen anställningar som uppfyller gymnasielagens krav för permanenta uppehållstillstånd och därmed säkerställer att de inte utvisas. Anställningar ska erbjudas på ett sätt som gör att hänsyn tas till LAS och gällande kollektivavtal.

Växjö 2007016

Björn Kleinhenz (V)

Maria Garmer (V)

Sänkning av kommunalrådens arvoden

På kommunfullmäktiges sammanträde 2019-12-17 beslutades följande:
”Kommunfullmäktige beslutar att partistödet förblir oförändrat på nivå 83 720 kr per mandat i
kommunfullmäktige under 2020. Beslutet innebär att Växjö kommun tillfälligt frångår styrande
dokument Regler för partistöd i Växjö kommun, antagna av kommunfullmäktige 2014-12-16, § 269.”

Beslutet togs med bakgrund av det ekonomiska läget och kommunfullmäktiges minskade anslag. En
total besparing på 142 740 kronor. Partistödet är det stöd de politiska partierna får för att kunna
bedriva det demokratiska fotarbetet, fortbilda och kommunicera med medborgarna. Det är olyckligt
att spara in på detta viktiga demokratiska arbete men i tuffa tider kan det vara nödvändigt.

Att alla måste dra sitt strå till stacken för kommunens ekonomi är helt naturligt, särskilt i ljuset av
Coronapandemin och dess konsekvenser, och borde således även gälla kommunalråden.

Kommunalrådens arvoden är beräknade som en procentsats av riksdagsarvodet. Kommunstyrelsens
ordförande 125%, kommunstyrelsens första och andra vice ordförande 115% samt övriga
kommunalråd 105%.

En sänkning av kommunalrådsarvodena med 10 procentenheter i förhållande till riksdagsarvodet
skulle generera en besparing på minst 575 000 kronor per år, alltså fyra gånger större än besparingen
på partistödet.

Det skulle resultera i att kommunstyrelsens ordförande får 115%, kommunstyrelsens första och andre
vice ordförande 105%, samt övriga kommunalråd samt övriga uppdrag beräknas efter 95% av aktuellt
månadsarvode för riksdagsledamot.

För att det inte ska få för stora negativa konsekvenser för deltidsarbetande politiker bör
tjänstgöringsgraden ökas med 10% för dem med fast månadsarvode.

Vänsterpartiets fullmäktigegrupp yrkar

att Växjö kommun sänker kommunalrådsarvodena med 10 procentenheter i förhållande till
riksdagsarvodet och därmed också taket för övriga uppdrag.

att tjänstgöringsgraden ökas med 10% för dem med fast månadsarvode.

Växjö 2020-07-09
Johnny Werlöv (V)
Björn Kleinhenz (V)