Författare: vaxjo

Till Växjö kommunföretag ABs ordförande Catharina Winberg (M)

Bakgrund

Redan 2013 skrev Eva-Britt Svensson och undertecknad till VKAB om att inventera och tillgänglighetsmärka, ”T-märka”, de kommunala hyresrätterna. Allt för en bättre service till presumtiva hyresgäster, men också som ett underlag för renoveringar och förbättringar. Målet är förstås att alla ska kunna efterfråga alla bostäder och inte exkluderas på grund av dålig tillgänglighet i ute- och/eller innemiljön. VKAB var positiva och startade ett arbete, men det lades ner, då nu många (fler än 2 000) av de berörda bostäderna skulle säljas.

I januari 2017 skrev vi återigen om tillgänglighetsmärkningen – nu som motion till fullmäktige, som enhälligt biföll förslaget.

Frågor

1. Är all inventering av Växjöbostäders och Vidingehems bostäder, ute- och innemiljö, klar?
2. Hur ser resultatet ut?
3. Har åtgärder gjorts utifrån resultatet?
4. Har resultatet påverkat informationen på bostadsförmedlingen och i så fall hur? T-märkning?
5. Planer för framtiden vad gäller människors tillgång till bostäder som inkluderar personer med olika funktionsnedsättningar, hyresgäster såväl som släkt och vänner på besök?

20190930

Carin Högstedt (V)

Angående förslaget på avveckling av psykoterapiteamet

I den planerade organisationsförändringen finns ett förslag att avveckla psykoterapiteamet. Som bakgrund till organisationsförändringen anges att ”över tid har problematiken blivit alltmer komplex och verksamheterna möter större familjer med flera barn i olika åldrar. Våld i nära relationer ökar, likaså föräldrar med begränsade resurser och allt fler familjer med många barn och ungdomar med svår problematik som kriminalitet, missbruk och utanförskap”. Anledningen till att Psykoterapiteamet startade 2016 var att man inom verksamheterna just såg en ökad komplexitet i ärenden. Av samma anledning som psykoterapiteamet startades ska verksamheten nu avvecklas.

Ett av skälen som anges för avvecklande är förändrade behov hos socialtjänstens målgrupp där familjer och barn i stort utanförskap har ett ökat behov av mer stödjande och uppsökande insatser i hemmet av mer pedagogiskt innehåll. Ett annat skäl är avdelningens budgetförutsättningar inför 2020. Ett tredje skäl är att psykoterapi inte är en lagstadgad verksamhet – vilket inte någon öppenvårdsinsats inom socialtjänsten är.

1. Hur har man kommit fram till att den målgrupp psykoterapiteamet möter har förändrade behov?
2. Hur många familjer och barn är i behov av stödjande och uppsökande insatser i hemmet av mer pedagogiskt innehåll jämförelsevis med andra öppenvårdsinsatser?
3. Vilken hjälp ska de familjer få som inte är i behov av hempedagogiska insatser om förslaget går igenom?
4. Vad kostar psykoterapiteamets verksamhet – hur stor blir besparingen?
5. Har psykoterapiteamet intäkter genom interna handledningsuppdrag och i så fall hur mycket?
6. Av vilken anledning upphörde psykoterapiteamets möjlighet att erbjuda interna konsultationer för kollegor (s.k. reflekterande team)?
7. På vilket sätt har man följt upp psykoterapiteamets verksamhet som har pågått i tre år?
8. Om man inte gjort en uppföljning/utvärdering – hur ser du på att man gör organisationsförändringar utan att uppföljning/utvärdering har genomförts?
9. Det pågår en genomlysning av metoder som används på avdelningen för att säkerställa att man använder evidensbaserade metoder– av vilken anledning inväntar man inte resultatet från den genomlysningen innan man avvecklar en evidensbaserad metod som psykoterapi?
10. Öppenvård är ingen lagstadgad verksamhet Finns det idag tankar på att avsluta andra insatser inom öppenvården?
11. Hur ser du på risken att det långsiktigt blir större kostnader för kommunen i form av LVU-placeringar när en verksamhet som arbetar med mycket utsatta familjer försvinner?
12. Hur har förslaget att avveckla psykoterapiteamet arbetats fram?
13. Växjö kommun har ett gott rykte inom sociala barn- och ungdomsvården (C. Greve) – bland annat pekade Greve på få omorganisationer och en väl uppbyggd öppenvård. Ser du några risker med att det goda ryktet får sig en törn genom att avveckla en verksamhet som bedriver kvalificerat psykosocialt arbete?
14. Hur definierar du socialtjänstens kärnuppdrag/kärnverksamhet?

2019-10-04
Elisabet Flennemo
Vänsterpartiet Växjö

 Om utbildningsklyftor i Växjö kommun

I den senaste rapporten från Skolverket om hur elever i svenska skolor presterar kan vi se en utveckling för Växjö kommun som delvis pekar i fel riktning.

Det handlar bland annat om att utrikes födda och barn till föräldrar utan eftergymnasial utbildning fortsätter halka efter i hur de presterar betygmässigt.

1. Vad finns det för planerade insatser under nästa år för att stötta ovan nämnda grupper för att de ska kunna förbättra sina resultat?
2. Vilka förklaringar ser du till att nyanländas betyg försämrats så mycket under det senaste året?
3. På vilka sätt kan resursfördelning användas som ett instrument för att områdeschefer och rektorer ska kunna ge stöd när extra behov uppstår?
4. Tror du att resursfördelningsprincipen skulle kunna förändras på något sätt för att bli mer följsam och snabbt kunna användas då områdeschefer och rektorer ser att det på någon enhet pekar går åt fel håll?
5. Den socioekonomiska ersättningen utgör för förskolan 3 % av den totala timpengen och för grundskolan 6 % av den totala elevpengen. Tror du att några av de grupper som nämns i inledningen skulle kunna tjäna på en större omfördelning baserad på socioekonomi?
6. Hur stor andel behöriga lärare finns det på de skolenheter som har ett lägst resultat jämfört med de skolor som har högst resultat betygsmässigt?
7. Hur länge stannar i snitt de behöriga lärare som anställts de senaste fem åren på de tre enheter som har sämst resultat jämfört med de tre enheter som har bäst resultat i kommunen?

191004

Björn Kleinhenz

Vänsterpartiet Växjö