I Sverige tar en person sitt liv var sjätte timma. Ungefär 90 procent av dessa lider av en långvarig eller kortvarig psykisk ohälsa, vilket i de flesta fall kan behandlas med rätt vård och hjälp.

Självmord förekommer i alla samhällsklasser, oavsett ålder och kön, och är den vanligaste dödsorsaken hos män i medelåldern och den näst vanligaste hos yngre kvinnor. Tidigare självmordsförsök är den högsta riskfaktorn för att försöka ta sitt liv igen och i Sverige försöker ungefär 15 000 personer att ta sitt liv varje år. Men det finns ett stort mörkertal. Varje år drabbas mellan 10 000 och 15 000 anhöriga och närstående av svår sorg på grund av suicid. Dessa personer löper risk för att själva utveckla psykisk och fysisk ohälsa på lång sikt och behöver stöd.

Staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har en överenskommelse om psykisk ohälsa. Syftet med överenskommelsen är att skapa förutsättningar för ett långsiktigt arbete på området psykisk hälsa med ett gemensamt ansvarstagande från berörda aktörer.

Målsättningen är att befolkningen ska erbjudas behovsanpassade och effektiva insatser av god kvalitet, där en av insatserna är att förebygga självmord.

Flera kommuner i Sverige har redan tagit fram handlingsplaner. En av dessa är Södertälje kommun där målet för det suicidpreventiva arbetet är att ingen person – barn, vuxen eller äldre – ska behöva hamna i en sådan situation att suicid upplevs som den enda utvägen, ingen ska behöva ta sitt liv. Södertäljes handlingsplan riktar sig till kommunstyrelsen, alla nämnder samt anställda inom kommunen som i sitt yrke möter personer med psykisk ohälsa och risk för suicid eller som möter anhöriga till personer med risk för suicid.

Region Kronoberg bedriver ett utvecklingsarbete i syfte att stärka det suicidförebyggande arbetet. Under december genomförs flera aktiviteter i Kronoberg, bland annat visas filmen ”Stör döden” i periodpauserna på hockey- och innebandymatcher i länet. Under nästa år kommer ett skolbaserat program att erbjudas årskurs 8 i länets alla högstadieskolor (Youth aware of Mental health, YAM).

Det pågår även ett arbete med att ta fram en regional handlingsplan. Planen är nu ute på remiss och tanken är sedan att varje kommun utarbetar en egen handlingsplan. Det är ett viktigt och angeläget arbete som nu håller på att ta fart i länet.

Hur kommer ansvariga politiker i Växjö kommun hantera uppmaningen från regionen att ta fram en handlingsplan för Växjö kommun? För några år sedan lämnade Socialdemokraterna en motion om att ta fram en handlingsplan för suicidprevention till kommunfullmäktige som avslogs.

Vänsterpartiet i Växjö menar att det måste finnas kompetens hos alla anställda i Växjö kommun i att kunna möta och erbjuda stöd till personer med psykisk ohälsa och risk för suicid. Den kunskapen ska också kunna användas i möten med anhöriga till personer med risk för suicid. Med baskunskap i suicidprevention vågar en fråga och se till att personen får rätt hjälp. Kunskapen är också värdefull internt kollegor emellan.

Elisabet Flennemo, Maria Garmer

(SMP 2018-12-21)

Det är brist på behörig personal inom äldreomsorgen. Det är rekryteringsproblem. När det saknas personal blir de som är kvar stressade och pressade. Stressrelaterade sjukdomar ökar. Ond cirkel uppstår. Ingen vårdtagare, ingen medarbetare, inga anhöriga, ingen omsorg mår väl av situationen. Vad kan göras?

Här är några av de mål och förslag som Vänsterpartiet har föreslagit före valet (en del sedan åratal tillbaka):

Vi vill gå lite utanför boxen genom att starta försök på ett par arbetsplatser med kortare arbetsdag, minst en inom omsorgen och samma inom socialtjänsten. Genom följeforskning kan arbetsgivare och facken få reda på vad som händer på en arbetsplats, där medarbetarna har tid och ork. Hur påverkas trivsel, stress, sjukskrivningar, kvalitén på vård och omsorg, vårdtagarnas upplevelser av vardagen?

Vi vill fortsätta utanför boxen med försök där medarbetare i hemtjänsten inom något geografiskt område får testa att laga mat hemma hos den som ska äta. Hur påverkas vårdtagarens måltidsupplevelse, delaktighet? Är detta en möjlighet att minska äldre/funktionsnedsatta hemmaboendes ensamhet och oro? Vi tror det, men vi startar med försök för att få mer erfarenheter.

Växjö kommun ska vara en arbetsplats som låter tala om sig, sticka ut, vara progressiv. Delade turer, visstidsanställningar och minutstyrning hör definitivt inte till det som lockar fler till omsorgsyrken. Det borde tillhöra det förgångna. Istället ska medarbetarna ges mer makt över sin arbetssituation. Intraprenader är ett sätt att låta personalen styra mer över sin budget och innehållet i verksamheten på till exempel ett äldreboende. Det handlar egentligen i grunden om att arbetsgivaren har tillit till sin personal.

I Vänsterpartiet talar vi om reell valfrihet. Med det menar vi att även skröpliga, åldersrika personer ska kunna fortsätta sitt vardagsliv med ett innehåll som är självvalt: Intressen, fritid, kultur, mat, TV-serier, Facebook, lusten till det ena eller andra finns där. Ingenting upphör på grund av en åldersgräns. Valfrihet kan heller inte begränsas till att välja en privat eller kommunal utförare. ”Valen” görs fortfarande av en myndighet, inte den berörda enskilde individen. Det vill vi ändra på.

Därför anser vi att efter 85 ska invånare ha rätt till plats på särskilt boende utan myndighetsbeslut. Det ska räcka med att en person vill bo så. En vårdtagare som bor hemma ska kunna förfoga över vissa hemtjänsttimmar till det den önskar göra, utan myndighetsbeslut. Det är faktiskt sådana små reformer som kan skapa meningsfullt vardagsliv även sent i livet.

Vi har noterat att flera partier i valrörelsen var inne på samma tankegångar om frihet i äldreomsorgen. Så gott som alla tycker också att det ska byggas trygghetsboenden. Vi ser fram mot att få stöd när vi kommer med våra förslag under kommande mandatperiod. Växjö kommun kan och ska vara en föregångskommun ifråga om omsorgsbehövandes delaktighet och stöd i sitt vardagsliv.

Carin Högstedt, Mikael Vester

(SMP 2018-12-17)