Skip to main content

Stadshuset hade kunnat hanteras annorlunda

Skrivet av vaxjo den . Postad i Insändare.

I den bästa av kommuner hade diskussionen om ett eventuellt nytt kommunhus fått ta tid. En parlamentarisk kommitté (alla partier) hade tillsatts, som fått ta ställning till underlag om nuvarande kommunhusets status, framtida användningsmöjligheter kontra behov av något nytt, placering, storlek, kostnader. – Hur påverkar den ständigt påhejade digitaliseringen besöksfrekvensen till den kommunala administrationen? – Är det möjligt att fördela delar av administration till olika delar av staden eller utanför? Med tanke på den digitala framtiden är tanken inte alls främmande, inte för oss och medborgare har varit inne på det också. -Vad säger ca 600 medarbetare i nuvarande kommunhus om sin arbetsmiljö? – Och vad säger övriga som arbetar i kommunen (ca 6000), men nästan aldrig har någon anledning att besöka kommunhuset, om sin arbetsmiljö i skolor och äldreboenden? – Kan säkerheten tryggas i det nya kontorshuset som samlokaliserar med en väntsal och resecentrum? – Hur är tillgängligheten för personer med funktionsnedsättningar och bilburna som saknar både cykel- och kollektivtrafikmöjligheter? – När i tiden är rätt att börja bygga nytt, dvs hur länge håller nuvarande kommunhus? Vilka funktioner är viktiga att finnas fysiskt för medborgarna i ett framtidsperspektiv? Vad får det kosta? – Vad säger medborgarna om de idéer och förslag som kommer upp under en sådan förberedande diskussion? Växjö kommuns medborgare är aktiva och engagerade i sin miljö och framtid, det vet vi. – Ja, tänk om det inte hade startat som ett inlägg i en valrörelse 2014 från den styrande majoriteten, som ville göra bostäder av det nuvarande kommunhuset! Betydligt enklare hade ju varit att bygga bostäder ovanpå stationen, enligt (V)s förslag. (V) har otaliga gånger hävdat att bostäderna på Stationsområdet kan ha lägre P-norm och vända sig till den stora grupp människor som är billösa. De bor ju på stationen! De som besöker kommunhuset är en annan kategori. De kommer bl a från delar av kommunen som inte har mer än ett par bussar i veckan. Det är trångt på den tänkta placeringen, mycket trångt.

Om en förberedande och djupare diskussion hade förekommit, så kanske det inte blivit någon partipolitisk enighet i alla fall. Då hade olika alternativ kunnat utgöra ämne för en folkomröstning i det nyss överståndna valet. Vi kanske hade sluppit viss hybris (världens finaste parlamentsbyggnad uttryckte ett kommunalråd i fullmäktige – fast något parlament aldrig varit påtänkt att husera i nybygget!) och entusiastiska lovord över det vinnande arkitektförslaget, vilket förslag sedan sagts inte gå att genomföra i verkligheten!?!?

Den nu i media pågående infekterade debatten om kommunhuset och bl a fasadens utseende visar med all önskvärd tydlighet att det är en fråga som berör medborgarna. Folk bryr sig om sin stad, sin kommun och vill kunna vara stolta. Tyvärr gick den här processen snett från början.  Bara kostnaden (712 milj kr) hade förtjänat att det blivit en valfråga i någon form.

Dessutom dök en ny stor husfråga upp från ingenstans inför denna valrörelse; placeringen av ny/renoverad simhall. Helt plötsligt var den efterlängtade nya simhallen placerad på ett industriområde i Växjö stads periferi! Växjöbor reagerade starkt och nu utreds äntligen att behålla nuvarande placering vid Växjösjön, centralt och bra för alla kategorier besökare. Därtill med möjlighet att komplettera med kallbadhus i framtiden. – För dyrt vid Växjösjön, sas det. Men kalkyler saknades, det fanns bara ”indikationer” på kostnader.

Vi tror det är bra om Växjö kommun i framtiden lägger sig vinn om att riktigt stora projekt involverar både förtroendevalda och kommuninvånare från start. Det kan förhindra mycken folklig ilska och leda till utveckling med sans och måtta.

Carin Högstedt, (V)

Mikael Karlsson, (V)

STRATEGI FÖR ATT KUNNA BEHÅLLA OCH ATTRAHERA FLER UNGA

Skrivet av vaxjo den . Postad i Motioner.

Vid senaste redovisningen av befolkningsutvecklingen i kommunstyrelsens arbetsutskott fick vi klart för oss att det är en mycket tydlig utflyttning av unga mellan 25 och 29 år under de två första kvartalen. På helårsbasis brukar det jämna ut sig men ett visst tapp i den här åldersgruppen kvarstår. En stor grupp är troligen studenter som är färdiga med studierna och som inte vill/kan bo kvar.  Viktiga faktorer i sammanhanget är naturligtvis passande arbete och bostad efter campusboendet. Självfallet påverkas siffrorna av Linnéuniversitetets utbud av utbildningar, konjunkturer med mera. Statistiken är mer positiv i åldersgruppen 20 – 24 år ska sägas.

I samarbete med Studentkåren försöker Växjö kommun få studenter att skriva sig i kommunen och på så sätt bli bofasta och skattebetalare här. Framgången är inte helt lysande, vad vi förstår. Vi tror att Växjö kommun behöver en långsiktig strategi för att bli attraktiv för de som kommit hit för att studera och som gärna stannar om det är möjligt och intressant nog.

Arbete och bostad är naturligtvis A och O. Här kan ännu mer ansträngningar göras för att bygga hyresrätter till rimliga hyror och ha den här kategorin unga människor i åtanke vid byggandet.

Vidéums uppdrag att verka för forskningsbaserade företag kan utvecklas liksom Science Park och Företagsfabriken, tror vi. Samarbete med Region Kronoberg och Linnéuniversitetet kan utveckla ansträngningar att få fram fler arbetsplatser för unga studenter med hög utbildning inom olika sektorer.

Vad mer spelar roll när unga människor väljer bostadsort? Växjö kommun har ju allt eller? Ja, varför inte fråga de som flyttat eller som snart är klara med sina studier. Vad har gjort att de valde bort Växjö? Vad kan få dem att stanna? Vad saknas?

För att få fram en strategi och högre andel som väljer Växjö kommun föreslår vi alltså

att Växjö kommun låter göra en gedigen enkätundersökning/utredning om orsaker till utflyttning bland unga människor och vad som skulle kunna få dem att välja Växjö istället

samt att genom ovan nämnda medel och samarbeten med bl a studentkåren, Region Kronoberg och Videum AB utveckla möjligheterna att efter avslutade studier kunna få arbete och bostad i kommunen

För Vänsterpartiets kommunala grupp 181010  Carin Högstedt, (V)

 

Carin Högstedt, (V)

181008

P-platser vid Vida Arena och Araby Park Arena

Skrivet av vaxjo den . Postad i Skrivelser.

Skrivelse till Tekniska nämnden i Växjö 2018 09 28

P-platser vid Vida Arena och Araby Park Arena

Det finns P-platser för funktionshindrade vid de flesta entréerna i Arenastaden. Ofta är det två handikapp-P-platser vid de större entréerna.

Men det saknas sådana P-platser vid den viktigaste entrén till Vida Arena, dvs den östra entrén.

Vid Araby Park Arena saknas P-platser för funktionshindrade.

Vi förslår därför att tekniska förvaltningen får i uppdrag att verka för

att lämpligt antal P-platser för funktionsnedsatta med P-tillstånd ordnas utanför östra entrén till Vida Arena där det också är entré till en gymnasieskola och till många bostäder.

att lämpligt antal P-platser för funktionsnedsatta med P-tillstånd ordnas vid Araby Park Arena.

för Vänsterpartiets arbetsgrupp Tillgänglighet för alla

Örjan Mossberg (V)

ledamot i tekniska nämnden

MOTION OM ATT ANVÄNDA RÄTTVIKSMODELLEN

Skrivet av vaxjo den . Postad i Motioner.

MOTION TILL VÄXJÖ KOMMUNFULLMÄKTIGE

OM ATT ANVÄNDA RÄTTVIKSMODELLEN VID LIVSMEDELSTILLSYN

Det är inte sällan som vi förtroendevalda får höra kritik mot myndighetstillsynen av miljö, livsmedel med mera. Berörda företagare anser att de betalar mycket pengar för en tillsyn och regeltillämpning som kunde vara enklare.

”Enklare regler” har länge varit ett mantra oavsett vilken regering vi haft. Svårigheten verkar vara att få till en dialog om vilka regler som kan förenklas eller tas bort. Men i ett fall har det lyckats; den s k Rättviksmodellen har, efter att den varit ”svarta fåret” i flera år från bl a Livsmedelsverkets sida, blivit en framgångssaga. Nu är modellen på väg att omfattas av många kommuner. Representanter för Rättviks kommun åker runt i landet och berättar om hur de gått från mycket dåligt omdöme av Svenskt näringsliv i bemötande av företagare till bland de 10 bästa.

Vad har då gjorts i Rättviks kommun? Jo, de har byggt upp en rådgivande dialog med företagen och tar betalt efter tillsynsarbetet, inte i förskott. Just detta med rådgivning är ofta en hake i förenklingsarbetet. Det verkar finnas två skolor – en som anser att rådgivning inte kan kombineras med myndighetens granskning, en skola som anser att det är förenligt med varandra. Rättviksmodellen tar fasta på den senare och har alltså med tiden vunnit stort i anseende i Sverige. Vi tycker att Växjö kommun ska göra ett seriöst arbete för att söka förenkling och förståelse hos berörda företagare genom att tillämpa väsentliga delar av modellen från Rättvik.

Vänsterpartiets fullmäktigegrupp hemställer

att Växjö fullmäktige beslutar att uppdra åt kommunstyrelsen att i samråd med miljö- och hälsoskyddsnämnden införa den s k Rättviksmodellen i tillsynen och därvid bygga upp rådgivande dialog mellan företagare och myndigheten samt fakturera efter att tillsynen har skett.

180927

Carin Högstedt, (V)

Klimatet behöver vänstern och jämlikheten

Skrivet av vaxjo den . Postad i Insändare.

Trots årtionden av larmrapporter minskar inte de svenska utsläppen i den takt de behöver. De flesta av oss gör de miljövänliga val vi har möjlighet till, men för att vända utvecklingen måste också politiken ta sitt ansvar. Istället för att lägga över klimatångest på vanligt folk behöver de som orsakar mest förstöring sluta komma undan och börja bidra.

En person från jordens rikaste 1 procent släpper ut 175 gånger mer än någon från de fattigaste 10 procenten. För att ställa om till ett hållbart samhälle, behöver vi alltså jämlikhet. Vänsterpartiet vill ha en miljonärskatt som minskar utsläppen och ökar välfärden. Genom en statlig grön investeringsbank kan vi ta de steg som på riktigt ställer om våra städer till att bli hållbara.

Efter åratal av privatiseringar så har vanligt folk numera för lite möjlighet att påverka utsläppen. De som idag har makten över utsläppen är inte Växjö kommunfullmäktige eller Sveriges riksdag, utan privata storföretag. Det är de privata energijättarna som bestämmer över Sveriges el och uppvärmning. Energijättar som pratar om grön energi i Sverige men som i andra handen sitter med smutsiga kolkraftverk gör det tydligt att intresset att skydda sina investeringar och kortsiktiga vinster går före miljön.

Vänsterpartiet vill att framtiden för klimatet ska avgöras av demokratiska beslut, inte av eventuell välvilja från företagsägarna. Därför måste våra kommunala företag gå före i omställningen. Vi vill att kommunen ska börja använda solenergi i alla våra verksamheter. Vi vill att vi ska vara ärliga och börja redovisa kommunens totala utsläpp, inkluderat de utsläpp vi bidrar till utomlands. Vi kräver att våra hyresbostadsområden ska få ha kvar sina grönområden och lekplatser. Men när vi har föreslagit alla dessa saker så har de blågröna sagt nej. Inte konstigt att Växjö under de blågrönas styre har rasat i miljörankingen från att kunna kalla sig Europas grönaste stad till att inte ens vara på topp 30 i Sverige.

Klimatkrisen innebär att vi behöver förändra våra städer i grunden. I Växjö har Vänsterpartiet jobbat för bättre cykelvägar och fått igenom ett avdrag för elcyklar. Detta har vi gjort för att öka antalet hållbara resor, men samtidigt så vill Socialdemokraterna och de blågröna (inklusive Miljöpartiet) öka bilismen via trafikplats Fagrabäck. En jätterondell av betong som kommer ta så mycket plats att de måste hugga ner delar av naturreservatet Fylleryd. Till detta säger Vänsterpartiet nej. Vi säger att naturreservat, kollektivtrafik och en småskalig lösning måste få gå före viljan till ännu ett skrytprojekt om vi ska kunna göra Växjö hållbart.

Vänsterpartiet vill att det som förstör ska bekosta utbyggnad av mer hållbart resande. Därför vill vi använda flygskatten och en ny avgift på vägslitage för tunga lastbilar till att utöka kollektivtrafiken. Vänsterpartiet har inför den här sommaren fått igenom avgiftsfria resor för ungdomar och om vi får bestämma efter valet så ska även äldre få åka avgiftsfritt under dagtid. När vi går mot avgiftsfri kollektivtrafik får alla rätt till staden, inte bara de som har råd.

Ett hållbart samhälle behöver hållbar mat. Enligt en studie publicerad i journalen Science tar världens samlade boskap upp 83 procent av jordens odlingsmark och står för 60 procent av jordbrukets totala utsläpp.

Vänsterpartiet inser att samhället måste minska på kött och öka lokal, ekologisk och växtbaserad mat. Vi vill att Växjö stad ska gå före med de egna verksamheterna och stegvis växla över så att andelen minskar till samma nivå som i början av 1990-talet. Vi vill ha fler tillagningskök och personal ska få de verktyg som krävs för att alla ska få tillgång till näringsrik och hållbar mat.

Det är bara modig och grön vänsterpolitik som har vad som krävs för att hindra klimatkrisen. Med Vänsterpartiet får de få rika betala sin del av förstöringen och med jämlikheten bygger vi ett hållbart samhälle för oss många och vår jord.

Robert Armblad (V), riksdagskandidat
Maria Garmer (V), kommunfullmäktigekandidat
Johnny Werlöv (V), kommunfullmäktigekandidat

Kranvatten till folket på stan

Skrivet av vaxjo den . Postad i Motioner.

– Ge alla möjlighet att släcka törsten på stan genom tillgängligt dricksvatten, säger Eva-Britt Svensson och Örjan Mossberg om motionen som passar extra bra i majvärmen i Växjö.

 

Motion

Till kommunfullmäktige i Växjö

Kranvatten 

Växjöborna och besökare borde kunna dricka det fina vattnet från Bergaåsen i centrala Växjö genom att kommunen erbjuder så kallade dricksfontäner på flera platser.

 

Nu är det många kommuner som erbjuder sina invånare och sina gäster en möjlighet att släcka törsten mitt i den heta staden. Ett exempel är Borås som erbjuder alla fritt dricksvatten i en enkel ”fontän” mitt på Stora torget där en även kan fylla på sin flaska under en kran.

Vi i Växjö som har ett av Sveriges bästa vatten borde kunna erbjuda något liknande.

 

Beslutet om friskt vatten från Bergaåsen togs ju i nästan total enighet i kommunfullmäktige och nu när vi alla i Växjö stad kan njuta av vattnet hemma i köket borde vi kunna få del av det när vi är på stan och även gäster i centrala Växjö stad ska kunna få del av det fina vattnet.

Tänkbara placeringar är Vattentorget, Stora Torget, Willans Park, Oxtorget och utanför biblioteket.

 

Miljö- och klimatvinsterna är många med detta förslag på grund av att vatten och andra drycker som säljs i flaska och burk orsakar stor skada på grund av transporter och spridning av plast i naturen.

 

Därför föreslår vi

att tekniska nämnden får i uppdrag att ordna flera dricksfontäner med kran för att fylla på vattenflaskan i centrala Växjö

Växjö 2018 05 29

 

Örjan Mossberg                                                            Eva-Britt Svensson