Skip to main content

Livet utanför stadsgränsen – läget?

Hur många beslut som än tas om bostäder utanför Växjö stad, så verkar det trögt. Det är mitt bestämda intryck.
Frågor ställs nu till Anna Tenje (M) om hur läget är och om hon är nöjd med takten på bostadsbyggandet.

 

INTERPELLATION

 

Till Växjö kommunstyrelses ordförande Anna Tenje, (M)

 

Om läget för nya bostäder i kommundelscentra och mindre orter utanför Växjö stad

 

Bakgrund

”Det ska alltid finnas byggbara tomter för hyres- och äganderätter i alla kommundelscentra och de mindre orterna”. Så har fullmäktige bestämt i Landsbygdsprogrammet från 2013.

Och i oktober 2016 bekräftades det i beslutet på en V-motion: ”Kommunfullmäktige uppdrar till kommunstyrelsen och byggnadsnämnden att inventera möjlig mark att bygga på, att mark köps in om nödvändigt, att det finne tomter och detaljplaner för byggande av såväl villor som hyresrätter och även trygghetsboenden”. Alla i fullmäktige var eniga om detta. Vår motion och beslutet ska undanröja att bostadsbyggande fördröjs eller uteblir på grund av brist på detaljplaner, VA-ledningars otillräckliga och dåliga status, brist på mark etc. Det vill säga Växjö kommun utanför stadsgränsen ska behandlas på samma sätt som Växjö stad.

Tyvärr har jag en stark känsla av att utvecklingen inte går på räls enligt de enhälliga besluten. Det blev stopp för nya bostäder i Tävelsås på grund av brist på kapacitet i ledningar som ett exempel. Brist på tomter redovisas i flera orter.

Frågor

1.      Finns det fler orter än Tävelsås, där VA-ledningarna inte räcker till för en utbyggnad av nya bostäder? Vilka i så fall och vilka lösningar kommer att finnas?

 

2.      Vilken tillgång på detaljplaner finns i de sex kommundelscentra och i de övriga orterna som t ex Tävelsås? Var behöver det  kompletteras för att ny bebyggelse ska kunna genomföras när behov uppstår?

 

3.      På vilka orter  behöver kommunen mer mark för att ha en god beredskap inför behov av nya bostäder?

 

4.      Första etappmålet för nya bostäder utanför staden enligt Landsbygdsprogrammet är 500 till 2020. Hur ligger kommunen till i förhållande till det målet?

 

5.      Vad vill du göra för att öka effektiviteten och beredskapen för nya bostäder utanför stadsgränsen? Eller är du nöjd med nuvarande situation?

 

 

Carin Högstedt, (V), 171120

OM RELATIONEN PERSONAL INOM STYRNING, LEDNING och KONTROLL KONTRA OPERATIVT ARBETE I VÄXJÖ KOMMUN

INTERPELLATION

Till kommunstyrelsens ordförande Anna Tenje, (M)

OM RELATIONEN PERSONAL INOM STYRNING, LEDNING och KONTROLL KONTRA OPERATIVT ARBETE I VÄXJÖ KOMMUN

Det finns rapporter om att t ex lärare och läkare lägger mycket tid på dokumentation istället för på sina patienter och elever. Det finns också rapport om att ”allt fler styr och kontrollerar – allt färre gör själva jobbet”, se DN Debatt 29/9 2017, Patrik Hall, professor i statsvetenskap, Malmö Högskola. Hans artikel bygger på studier av personalutvecklingen i offentlig sektor under 2001-13.
Det vore intressant att se liknande analys av Växjö kommuns personalsammansättning, låt säga de senaste 10 åren. Vilka yrkeskategorier växer, vilka minskar? Vad har privatiseringarna lett till i form av avtalsskrivande, kontroller, upphandlingar? Är proportionerna ungefär desamma över åren eller har det skett förändringar mellan gruppen operativ personal och administrativ?
Är medveten om att det säkert inte är enkelt att svara på, men tycker samtidigt att Växjö kommun ska ha grepp om utvecklingen och att en analys kan leda till större medvetenhet om var behoven är störst.
Så mina frågor om vad en analys av de senaste 10 åren ger för resultat:
1. Är tendensen att allt fler styr och kontrollerar och allt färre gör själva jobbet, dvs vårdar, undervisar etc? Vilka förklaringar finns i så fall? Fördelning kvinnor/män?
2. Vilka yrkeskategorier har ökande tendens antal anställda respektive minskande? Vad beror det på?
3. Vilka operativa yrkeskategorier har fått utökade krav på dokumentation och kontroll i sina arbetsuppgifter? Fördelning kvinnor/män?
4. Hur mycket administrativt merarbete har privatiseringarna/entreprenaderna lett till?
5. Om det kräver mycket tid och arbete att göra en analys – kan du tänka dig att låta utomstående forskare göra den?
Carin Högstedt, (V)
171009

Sydostleden – Växjö kommuns del upprör cyklister

Hur tänker Växjö kommuns tekniska nämnd hantera klagomålen på Sydostleden, den 27 mil långa cykelleden med nationell status? Besvikelsen gäller den del som går genom Växjö kommun; tvättbrädestuk, inte alls bra kvalité. Carin Högstedt ställer frågor till tekniska nämndens ordförande, Sofia Stynsberg (M).

 

INTERPELLATION

 

170810

Till tekniska nämndens ordförande Sofia Stynsberg (M)

 

Om standarden på Sydostleden och eventuella åtgärder för förbättring

 

Det finns ett positivt intresse för att använda den nationella cykelleden Sydostleden, som går mellan Växjö och Simrishamn, 27 mil. Sträckan i Växjö kommun får dock stark kritik för dålig standard, sämst på leden. Kommunerna som är berörda har satsat åtskilliga miljoner på färdigställandet, allt i syfte att stimulera besöksnäringen, utveckla företag och landsbygd utmed leden och bidra till motion och folkhälsa.

Kritiken mot Växjö kommuns del av leden är oroväckande, då den säkert minskar intresset för att cykla i just vår kommun. (V) har genom motion till Växjö fullmäktige föreslagit förbättringar, bland andra asfaltering av förslagsvis halva bredden så att hästar och cyklar lätt kan samsas. Det blev nej till det.

Frågorna är nu:

1.      Kommer något att göras för att förbättra standarden? I så fall vad?

 

2.      Delar du min oro för att besöksnäringen tar skada av den negativa betygssättningen från cyklister som testat leden?

 

Carin Högstedt, (V)

Omodernt och ohållbart – Trafikplats Fagrabäck

Om du inte redan gjort det – läs Kjell Johanssons artikel i dagens Smp! Vilken kapacitet det finns bland medborgare i Växjö kommun. Och engagemang!

Här är en i raden av reservationer som (V) måst göra. V = Växjös miljöparti.

 

RESERVATION, ärende 42 kommunstyrelsen 170815, antagande av detaljplan för Växjö 9:52, Fagrabäcksrondellen i Växjö kommun.

 

Beslut om Trafikplats Fagrabäck går stick i stäv mot klimat- och miljömål, globala såväl som  nationella, regionala och lokala. Trafikplatsbygget medför mer bilism, mer asfalt, mer buller, mer partiklar och gör intrång i naturreservatet i Fyllerydsskogen. Kort sagt: Det är inte ett för framtiden hållbart projekt ur någon aspekt. Den omställning som krävs för att uppfylla miljö- och klimatmål finns inte i projektet.

En omställning som pekar framåt innebär en samhällsförändring, där privat och offentlig sektor t ex förändrar arbetstider så att inte alla börjar och slutar sina arbeten samtidigt. Det innebär också en princip att inte underlätta för bilismen utan i varje läge stimulera  kollektivtrafiken, cyklande och samåkning.

En medborgare i Växjö kommun, Kjell Johansson, har förtjänstfullt lagt fram 14 punkter med möjliga åtgärder som kan uppmuntra till mer cyklande och mer kollektivtrafikåkande. Det är det enda hållbara sättet att möta ökande invånarantal och köbildningar vid vissa tider på dygnet (morgon och sen eftermiddag)  i nuvarande Fagrabäcksrondell.  All erfarenhet säger att ökad bekvämlighet för bilister ger ökad trafik. Ett omtänkande är nödvändigt!

Vi reserverar oss mot beslutet att godkänna detaljplanen för Fagrabäcksrondellen!

För Vänsterpartiet i Växjö kommunstyrelse

Carin Högstedt

Eva-Britt Svensson

20170815