INTERPELLATION

Om andelen behörig personal i förskola/grundskola/gymnasium och fritidshem

Till Pernilla Tornéus, (M),  ordförande i utbildningsnämnden i Växjö kommun

BAKGRUND

I många branscher råder svårigheter att rekrytera rätt personal, både i offentlig och privat verksamhet. Det är det problem som nämns mest frekvent när en talar med företagsledare och chefer i vård/omsorg och inom skolvärlden. Det är mycket oroande att träffa förskolepersonal, som berättar att på min avdelning/förskola finns ingen behörig förskolelärare.

FRÅGOR

1.      Hur ser personalsituationen ut de senaste fem åren i förskolan, grundskolan, gymnasiet och fritidshemmen? Andel förskollärare/lärare/barnskötare/behörig personal och ej behörig?

2.      Hur har grupperna/klasserna utvecklats de senaste fem åren i förhållande till personaltätheten?

3.      Vad görs för att rekrytera behörig personal och vad kan mer göras?

Carin Högstedt, (V)

180419

INTERPELLATION

till Ulf Hedin (M), omsorgsnämndens ordförande

Om bristen på undersköterskor

1   Många enheter inom äldreomsorgen i Växjö kommun har stor brist på utbildade undersköterskor. På vissa enheter är inte ens hälften av de anställda utbildade för arbetet och på vissa ställen är stor del av de anställda vikarier. Pressen på kvarvarande undersköterskor ökar därmed i vissa fall dramatiskt.

Hur många utbildade undersköterskor saknas?

2  Utbildningsmöjligheterna för undersköterskor räcker tydligen inte till för att ge kommunen tillräckligt många sökande till lediga jobb i omsorgsförvaltningen.

Hur många går i utbildning till undersköterska i Växjö kommun?

3   Många enheter inom omsorgsförvaltningen har problemet att många utbildade undersköterskor slutar sin anställning.

Hur många utbildade undersköterskor slutade under 2017?

 4  Borde inte kommunen direkt starta utbildning av undersköterskor?

 Växjö 2018 01 24

Örjan Mossberg (V)

ledamot i fullmäktige

INTERPELLATION TILL UTBILDNINGSNÄMNDENS ORDFÖRANDE PERNILLA TORNÉUS

PORR-FILTER PÅ SKOLORNAS DATORER

Forskare har konstaterat i flera rapporter att porrsurfning går allt längre ner i åldrar, för pojkar så lågt som i 11-årsåldern och för flickor i 13-årsåldern när de börjar titta på porr.  Samtidigt visar forskarna på att pornografin blir allt grövre och än mer grövre våld.  De som surfar och ser på porr får en mycket snedvriden uppfattning om samliv och relationer och om den manliga rollen.  Porren är gratis på internet och är bara ett knapptryck bort.  92 % av porrfilmerna innehåller våld, sadism och förnedring. Våldet i dessa filmer eskalerar och blir allt grövre.  Vuxenvärlden vet inte vad barnen utsätts för.

I en rapport från Skolverket, dnr 20115:00067, utkommen år 2016, konstaterar Skolverket att mer än 50% av skolorna saknar porr-filter på skoldatorerna. Det är alltså mer än hälften av alla skolor!

Skolan är skyldig enligt skollagen att upprätta en plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever. Frågorna om kränkningar har den senaste tiden fått stor uppmärksamhet och nu måste skolorna se till att skydda eleverna från att surfa på datorerna eller surfplattor. Det finns filter som skyddar mot pornografiskt innehåll och detta borde ingå i det förebyggande arbetet på alla skolor oavsett huvudman

Utdrag ur Skolverkets rapport:

”Få skolor blockerar tillgång till vissa internettjänster. Av alla grund- och gymnasieskolor är det ganska få som blockerar elevernas och/eller personalens tillgång till olika internettjänster. Det kan gälla tjänster som t.ex. Facebook, Spotify, Youtube. Fristående grundskolor är mer benägna att blockera tillgången till olika internettjänster jämfört med kommunala. Ungefär var fjärde rektor i fristående grundskola uppger att skolan blockerar vissa internettjänster för elever och/eller personal. En av tio kommunala grundskolor har den typen av begränsning.

Jämfört med internettjänster är det fler skolor som blockerar elevers och/eller lärares tillgång till visst material på internet, t.ex. våld och pornografi. Knappt hälften av skolorna blockerar åtkomsten till den typen av material, vilket är ungefär samma resultat som för fyra år sedan. Om skolorna blockerar åtkomsten av visst material är det vanligast att man gör det både för elever och personal.”

Med anledning av Skolverkets rapport frågar jag

1 – om skolorna i Växjö kommun har infört porr-filter på datorerna,

2 – om inte så är fallet,  finns det intresse att undersöka förekomsten av filter, både i kommunala    skolor och i privata, samt vidta åtgärder för att förhindra möjligheter att porr-surfa.

Eva-Britt Svensson (V)

INTERPELLATION

Till Växjö kommunstyrelses ordförande Anna Tenje, (M)

Om läget för nya bostäder i kommundelscentra och mindre orter utanför Växjö stad

Bakgrund

”Det ska alltid finnas byggbara tomter för hyres- och äganderätter i alla kommundelscentra och de mindre orterna”. Så har fullmäktige bestämt i Landsbygdsprogrammet från 2013.

Och i oktober 2016 bekräftades det i beslutet på en V-motion: ”Kommunfullmäktige uppdrar till kommunstyrelsen och byggnadsnämnden att inventera möjlig mark att bygga på, att mark köps in om nödvändigt, att det finne tomter och detaljplaner för byggande av såväl villor som hyresrätter och även trygghetsboenden”. Alla i fullmäktige var eniga om detta. Vår motion och beslutet ska undanröja att bostadsbyggande fördröjs eller uteblir på grund av brist på detaljplaner, VA-ledningars otillräckliga och dåliga status, brist på mark etc. Det vill säga Växjö kommun utanför stadsgränsen ska behandlas på samma sätt som Växjö stad.

Tyvärr har jag en stark känsla av att utvecklingen inte går på räls enligt de enhälliga besluten. Det blev stopp för nya bostäder i Tävelsås på grund av brist på kapacitet i ledningar som ett exempel. Brist på tomter redovisas i flera orter.

Frågor

1.      Finns det fler orter än Tävelsås, där VA-ledningarna inte räcker till för en utbyggnad av nya bostäder? Vilka i så fall och vilka lösningar kommer att finnas?

2.      Vilken tillgång på detaljplaner finns i de sex kommundelscentra och i de övriga orterna som t ex Tävelsås? Var behöver det  kompletteras för att ny bebyggelse ska kunna genomföras när behov uppstår?

3.      På vilka orter  behöver kommunen mer mark för att ha en god beredskap inför behov av nya bostäder?

4.      Första etappmålet för nya bostäder utanför staden enligt Landsbygdsprogrammet är 500 till 2020. Hur ligger kommunen till i förhållande till det målet?

5.      Vad vill du göra för att öka effektiviteten och beredskapen för nya bostäder utanför stadsgränsen? Eller är du nöjd med nuvarande situation?

Carin Högstedt, (V), 171120