Skip to main content

Till Omsorgsnämnden i Växjö kommun Om att utreda och lägga grund för bättre arbetsvillkor inom äldre- och tillgänglighetsförvaltningen och därmed mer robust vård och omsorg

Bakgrund

I denna hemska tid i pandemi har vi kunnat läsa spaltkilometrar om tillståndet i svensk äldreomsorg; brist på personal, brist på utbildad personal, brist på kontinuitet i framför allt hemtjänst/hemvård, många sjukskrivna inom personalen.  Vi har också kunnat läsa om hängivenhet inom vårdpersonalen, hur de gör allt för att äldre och svaga ska få skydd mot smitta, att sjuka ska få bästa möjliga vård. Detta i en organisation som ofta beskrivs som ”anorektisk” efter åratals sparande.

Enligt Socialstyrelsens lägesrapport (mars 2020) var undersköterskor och annan personal i hemtjänst/hemvård och äldreboenden sjukskrivna i mycket hög utsträckning redan för Corona-krisen. 2007 var antal personal i snitt 12 på varje omsorgstagare i hemtjänsten (rikssiffror). Nu är snittet 16. Växjö kommun är inget undantag från att ha problem med att rekrytera och behålla personal samt ha en hög kontinuitet.

Oavsett hur och när pandemin får ett stopp och det blir dags för utvärderingar i stor skala, så anser jag att det redan nu går att dra vissa konklusioner av pandemins konsekvenser i Växjö kommun. Därför följande

Förslag

Att låta utreda (gärna utomstående utredare) hur ökad anställningstrygghet genom fasta anställningar och heltider istället för timvikariat och andra otrygga former kan utveckla verksamheten och öka kontinuiteten (färre olika personal i vården av omsorgstagare)

Att ovanstående förslag ska inkludera de privata företagen, som driver boenden och hemtjänst. De ska ha samma krav på sig som de kommunala

Att målet för utredning och förslag ska vara att skapa en vård och omsorg som är robust, attraktiv för vårdarbetare, ger hållbar arbetsmiljö och därmed trygg och säker omsorg för äldre och personer med olika funktionsvariationer

 

Carin Högstedt (V)

Ledamot i omsorgsnämnden

20200426

Om att alla hyresgäster ska ha tillgång till nätuppkoppling i sina lägenheter

På de särskilda boendena finns möjlighet för alla boende att använda digitala verktyg för att exempelvis kunna följa samhällsdebatten, tala med anhöriga, se filmer eller lösa korsord. De digitala verktygen säkerställer att de som bor på särskilda boenden har samma möjligheter som merparten av befolkningen.

Gruppboenden (t.ex. LSS-boenden) som finns i kommunen ska få tillgång till wifi i lägenheter och inte endast i gemenskapsutrymmen. Detta är ännu inte infört fullt ut.

Tillgång till wifi är en förutsättning för att kunna möta ökade förväntningar på att medborgare ska använda digitala verktyg för att kommunicera med exempelvis myndigheter. Det underlättar även kontakten med anhöriga som bor på annan ort eller möjliggör tätare kontakt med anhöriga och bekanta som av olika anledningar har svårt att besöka boenden. Ökad kontakt med anhöriga främjar sannolikt den psykiska hälsan och bidrar till social stimulans.

Det nya coronaviruset har ytterligare förstärkt behovet av digitala kontaktvägar. Isoleringen och ensamheten för olika riskgrupper blir högst påtaglig.

Utifrån ovanstående resonemang och för att trygga att samma möjligheter finns i kommunens samtliga boendeformer finns skäl att snabba på installation av wifi i lägenheter tillhörande gruppboenden.

Initialt ska tillgång i de kommunalt ägda fastigheterna säkerställas, men tillgång till wifi bör även vara ett krav vid eventuella upphandlingar av boenden som drivs i privat regi.

Således yrkar vi att alla nuvarande och kommande hyresgäster i gruppboenden ska ha tillgång till wifi i sina lägenheter.

Växjö 20200330

Carin Högstedt, (V), ledamot omsorgsnämnden

Maria Garmer, (V), andre vice ordförande VKAB

Om behovet av kommunikationsstöd för samtal med barn inom LSS

När jag efterfrågat hur Barnkonventionen som lag påverkar verksamheten inom omsorgsnämnden har jag fått ett informativt svar utifrån vad som är känt i dagsläget. Utredningar pågår på alla politiska nivåer. Barnrättslagens direkta påverkan inom omsorgsförvaltningen är främst inom LSS-verksamheten. Det framhålls i tjänsteunderlaget att barns rätt att komma till tals är mycket viktigt enligt nya lagen och att kommunikationsstöd vid samtal med barn ”vore önskvärt”.

Vi anser att handläggare ska ha kunskaper och alla till buds stående medel vid samtal med barn. Det händer mycket inom ny digital teknik t ex och utveckling av hjälpmedel.  Fortbildning i kommunikation och kommunikativ miljö för handläggare är viktiga ingredienser i att möta barns behov att bli förstådda och komma till tals. Med ovanstående som bakgrund föreslås

Att Omsorgsnämnden beslutar att se över behoven av kommunikationsstöd för samtal med barn inom LSS och verkställa de åtgärder som krävs för god kommunikationsmiljö

Växjö 20200309

Carin Högstedt, (V)Ledamot Omsorgsnämnden

 

Om att rätten till heltid även ska gälla anställda inom omsorgsnämndens entreprenader

Vid framtagningen och beslut om omsorgsnämndens kompetensförsörjningsplan har det tydligt framgått att ju fler som arbetar heltid, ju färre personal saknas. Bristen på undersköterskor, sjuksköterskor och flera andra yrkeskategorier inom vård och omsorg är och blir framåt i tiden ett mycket påtagligt problem. Därav kompetensförsörjningsplanen som innehåller ett antal åtgärder för att möta bristen på kompetens.

En åtgärd som saknas är att rätten till heltid för anställda inom verksamheter som drivs på entreprenad/LOV. I kommunens omsorg har den rätten gällt i många år. Att alla inte vill/orkar arbeta heltid är ett faktum inom denna sektor, så dominerad av kvinnor och det kommer att krävas andra åtgärder att brytamed det. Men rätten finns och det är positivt för verksamheten och kommunen. Vi menar att den rätten ska gälla även de privatanställda inom verksamheter, som kommunen finansierar; Rätt till heltid och möjlighet till deltid, så som gäller i kommunens omsorgsverksamhet.

Således föreslår vi

Att omsorgsnämnden beslutar att vid eventuella nya avtal och vid förnyelse av avtal ställa krav på rätten till heltid för personalen

Växjö 20190330

 

Carin Högstedt, (V)

Mikael Wester, (V)

Om redovisning av vilka konsekvenser Barnkonventionen som lag får för nämndens olika verksamheter

Äntligen är Barnkonventionen en del i Sveriges lagstiftning. Avsikten är att barns ställning i samhället ska stärkas, barnens åsikter tas på allvar och att beslut ska innehålla ett barnperspektiv.

Omsorgsnämnden har mycket omfattande verksamheter och stort ansvar ifråga om barns situation direkt och indirekt. Därför undrar jag:

1. Har all personal fått kunskaper om vad nya lagen innebär?
2. Vilka vägledande dokument behöver revideras?
3. Vilka förändringar inom förvaltningen har nya lagen medfört hittills?
4. Vilka fler förändringar kan vi se fram mot?
5. På vilka områden i verksamheterna kommer lagen bedömningsmässigt att ha störst betydelse för barnens ställning?

 

Carin Högstedt, (V)

20200123

Om att ha ett bra underlag vid eventuell förlängning av avtal med privata utförare av vård och omsorg

Omsorgsnämndens förvaltning gör både anmälda och oanmälda besök i de privata verksamheterna inom nämndens ansvarsområde. Enligt uppgift görs noggranna iakttagelser som dokumenteras. På nämndens sammanträden får vi muntliga sammanfattningar av kontrollerna.

När nämnden har att ta ställning till om ett avtal ska förlängas har vi egna minnesbilder och en kort sammanfattning av läget i den aktuella verksamheten från tjänsteperson som underlag. Vi anser att mer underlag i form av dokumentation från kontrollbesöken behövs för att vara helt säkra på att göra rätt bedömning. Detta är mycket angeläget när det gäller låg nöjdhet hos boende/vårdtagare och när klagomål kommit fram till nämndledamöter och nämndpersonal från berörda och anhöriga. En ny rutin ska dock gälla lika för alla.

Således hemställer undertecknad

 

Att omsorgsnämnden får ett gediget skriftligt underlag när ärenden om förlängning/avslutning av avtal med privata utförare är på dagordningen för beslut.

 

Carin Högstedt (V)

20200211