Skip to main content

P-platser vid Vida Arena och Araby Park Arena

Skrivelse till Tekniska nämnden i Växjö 2018 09 28

P-platser vid Vida Arena och Araby Park Arena

Det finns P-platser för funktionshindrade vid de flesta entréerna i Arenastaden. Ofta är det två handikapp-P-platser vid de större entréerna.

Men det saknas sådana P-platser vid den viktigaste entrén till Vida Arena, dvs den östra entrén.

Vid Araby Park Arena saknas P-platser för funktionshindrade.

Vi förslår därför att tekniska förvaltningen får i uppdrag att verka för

att lämpligt antal P-platser för funktionsnedsatta med P-tillstånd ordnas utanför östra entrén till Vida Arena där det också är entré till en gymnasieskola och till många bostäder.

att lämpligt antal P-platser för funktionsnedsatta med P-tillstånd ordnas vid Araby Park Arena.

för Vänsterpartiets arbetsgrupp Tillgänglighet för alla

Örjan Mossberg (V)

ledamot i tekniska nämnden

MOTION OM ATT ANVÄNDA RÄTTVIKSMODELLEN

MOTION TILL VÄXJÖ KOMMUNFULLMÄKTIGE

OM ATT ANVÄNDA RÄTTVIKSMODELLEN VID LIVSMEDELSTILLSYN

Det är inte sällan som vi förtroendevalda får höra kritik mot myndighetstillsynen av miljö, livsmedel med mera. Berörda företagare anser att de betalar mycket pengar för en tillsyn och regeltillämpning som kunde vara enklare.

Enklare regler” har länge varit ett mantra oavsett vilken regering vi haft. Svårigheten verkar vara att få till en dialog om vilka regler som kan förenklas eller tas bort. Men i ett fall har det lyckats; den s k Rättviksmodellen har, efter att den varit ”svarta fåret” i flera år från bl a Livsmedelsverkets sida, blivit en framgångssaga. Nu är modellen på väg att omfattas av många kommuner. Representanter för Rättviks kommun åker runt i landet och berättar om hur de gått från mycket dåligt omdöme av Svenskt näringsliv i bemötande av företagare till bland de 10 bästa.

Vad har då gjorts i Rättviks kommun? Jo, de har byggt upp en rådgivande dialog med företagen och tar betalt efter tillsynsarbetet, inte i förskott. Just detta med rådgivning är ofta en hake i förenklingsarbetet. Det verkar finnas två skolor – en som anser att rådgivning inte kan kombineras med myndighetens granskning, en skola som anser att det är förenligt med varandra. Rättviksmodellen tar fasta på den senare och har alltså med tiden vunnit stort i anseende i Sverige. Vi tycker att Växjö kommun ska göra ett seriöst arbete för att söka förenkling och förståelse hos berörda företagare genom att tillämpa väsentliga delar av modellen från Rättvik.

Vänsterpartiets fullmäktigegrupp hemställer

att Växjö fullmäktige beslutar att uppdra åt kommunstyrelsen att i samråd med miljö- och hälsoskyddsnämnden införa den s k Rättviksmodellen i tillsynen och därvid bygga upp rådgivande dialog mellan företagare och myndigheten samt fakturera efter att tillsynen har skett.

180927

Carin Högstedt, (V)

Klimatet behöver vänstern och jämlikheten

Trots årtionden av larmrapporter minskar inte de svenska utsläppen i den takt de behöver. De flesta av oss gör de miljövänliga val vi har möjlighet till, men för att vända utvecklingen måste också politiken ta sitt ansvar. Istället för att lägga över klimatångest på vanligt folk behöver de som orsakar mest förstöring sluta komma undan och börja bidra.

En person från jordens rikaste 1 procent släpper ut 175 gånger mer än någon från de fattigaste 10 procenten. För att ställa om till ett hållbart samhälle, behöver vi alltså jämlikhet. Vänsterpartiet vill ha en miljonärskatt som minskar utsläppen och ökar välfärden. Genom en statlig grön investeringsbank kan vi ta de steg som på riktigt ställer om våra städer till att bli hållbara.

Efter åratal av privatiseringar så har vanligt folk numera för lite möjlighet att påverka utsläppen. De som idag har makten över utsläppen är inte Växjö kommunfullmäktige eller Sveriges riksdag, utan privata storföretag. Det är de privata energijättarna som bestämmer över Sveriges el och uppvärmning. Energijättar som pratar om grön energi i Sverige men som i andra handen sitter med smutsiga kolkraftverk gör det tydligt att intresset att skydda sina investeringar och kortsiktiga vinster går före miljön.

Vänsterpartiet vill att framtiden för klimatet ska avgöras av demokratiska beslut, inte av eventuell välvilja från företagsägarna. Därför måste våra kommunala företag gå före i omställningen. Vi vill att kommunen ska börja använda solenergi i alla våra verksamheter. Vi vill att vi ska vara ärliga och börja redovisa kommunens totala utsläpp, inkluderat de utsläpp vi bidrar till utomlands. Vi kräver att våra hyresbostadsområden ska få ha kvar sina grönområden och lekplatser. Men när vi har föreslagit alla dessa saker så har de blågröna sagt nej. Inte konstigt att Växjö under de blågrönas styre har rasat i miljörankingen från att kunna kalla sig Europas grönaste stad till att inte ens vara på topp 30 i Sverige.

Klimatkrisen innebär att vi behöver förändra våra städer i grunden. I Växjö har Vänsterpartiet jobbat för bättre cykelvägar och fått igenom ett avdrag för elcyklar. Detta har vi gjort för att öka antalet hållbara resor, men samtidigt så vill Socialdemokraterna och de blågröna (inklusive Miljöpartiet) öka bilismen via trafikplats Fagrabäck. En jätterondell av betong som kommer ta så mycket plats att de måste hugga ner delar av naturreservatet Fylleryd. Till detta säger Vänsterpartiet nej. Vi säger att naturreservat, kollektivtrafik och en småskalig lösning måste få gå före viljan till ännu ett skrytprojekt om vi ska kunna göra Växjö hållbart.

Vänsterpartiet vill att det som förstör ska bekosta utbyggnad av mer hållbart resande. Därför vill vi använda flygskatten och en ny avgift på vägslitage för tunga lastbilar till att utöka kollektivtrafiken. Vänsterpartiet har inför den här sommaren fått igenom avgiftsfria resor för ungdomar och om vi får bestämma efter valet så ska även äldre få åka avgiftsfritt under dagtid. När vi går mot avgiftsfri kollektivtrafik får alla rätt till staden, inte bara de som har råd.

Ett hållbart samhälle behöver hållbar mat. Enligt en studie publicerad i journalen Science tar världens samlade boskap upp 83 procent av jordens odlingsmark och står för 60 procent av jordbrukets totala utsläpp.

Vänsterpartiet inser att samhället måste minska på kött och öka lokal, ekologisk och växtbaserad mat. Vi vill att Växjö stad ska gå före med de egna verksamheterna och stegvis växla över så att andelen minskar till samma nivå som i början av 1990-talet. Vi vill ha fler tillagningskök och personal ska få de verktyg som krävs för att alla ska få tillgång till näringsrik och hållbar mat.

Det är bara modig och grön vänsterpolitik som har vad som krävs för att hindra klimatkrisen. Med Vänsterpartiet får de få rika betala sin del av förstöringen och med jämlikheten bygger vi ett hållbart samhälle för oss många och vår jord.

Robert Armblad (V), riksdagskandidat
Maria Garmer (V), kommunfullmäktigekandidat
Johnny Werlöv (V), kommunfullmäktigekandidat

Kranvatten till folket på stan

– Ge alla möjlighet att släcka törsten på stan genom tillgängligt dricksvatten, säger Eva-Britt Svensson och Örjan Mossberg om motionen som passar extra bra i majvärmen i Växjö.

 

Motion

Till kommunfullmäktige i Växjö

Kranvatten 

Växjöborna och besökare borde kunna dricka det fina vattnet från Bergaåsen i centrala Växjö genom att kommunen erbjuder så kallade dricksfontäner på flera platser.

 

Nu är det många kommuner som erbjuder sina invånare och sina gäster en möjlighet att släcka törsten mitt i den heta staden. Ett exempel är Borås som erbjuder alla fritt dricksvatten i en enkel ”fontän” mitt på Stora torget där en även kan fylla på sin flaska under en kran.

Vi i Växjö som har ett av Sveriges bästa vatten borde kunna erbjuda något liknande.

 

Beslutet om friskt vatten från Bergaåsen togs ju i nästan total enighet i kommunfullmäktige och nu när vi alla i Växjö stad kan njuta av vattnet hemma i köket borde vi kunna få del av det när vi är på stan och även gäster i centrala Växjö stad ska kunna få del av det fina vattnet.

Tänkbara placeringar är Vattentorget, Stora Torget, Willans Park, Oxtorget och utanför biblioteket.

 

Miljö- och klimatvinsterna är många med detta förslag på grund av att vatten och andra drycker som säljs i flaska och burk orsakar stor skada på grund av transporter och spridning av plast i naturen.

 

Därför föreslår vi

att tekniska nämnden får i uppdrag att ordna flera dricksfontäner med kran för att fylla på vattenflaskan i centrala Växjö

Växjö 2018 05 29

 

Örjan Mossberg                                                            Eva-Britt Svensson

Replik till Lennart Adell Kind (L), Förskolan kommunens viktigaste verksamhet, 27/7.

Det är något hejdlöst över Adell Kinds (L) inlägg på Opinion, nu senast om förskolans betydelse, innan dess om landsbygdspolitiken som ”alltför ofta håller sig inom 50-skyltarna”. Om vi börjar med förskolan. Adell Kinds beskrivning av förskolans uppgifter, behovet av professionell och välutbildad personal och målet trygga, kreativa, nyfikna barn med lust att lära – jomenvisst. Självklart.  Kraven som ställs upp är till del intressanta. Speciellt fäster jag mig vid att förskollärare som jobbat 10 år ska få möjlighet till fortbildning med 80 % av lönen. Men så kommer krav på att barnen ska få möjlighet att delta i matlagningen och fler förskolor ska ha egna kök. Ni i (L) har suttit med i en majoritet i 12 år tillsammans med M, C, KD och senast även MP. Den perioden har ni genomfört en måltidsorganisation, som inneburit nerläggning av matlagningen i ca 20 förskolekök och en centralisering av guds nåde. Jag måste fråga: Har ni ändrat er om köksnerläggningen? Eller är ni totalt överkörda av de övriga partierna i nuvarande majoritet? Ni har ju inte sagt halv sju om en annan inställning till köksnerläggningen. Eller är det rentav en politisk invit åt vänster?

I landsbygdsinsändaren (21/7) beskrivs en kommun som lämnat stor del av livet utanför 50-skyltarna bakom sig. Fullt så illa är det inte enligt min mening. En del krav i insändaren har (V) dessutom fått igenom – som t ex bostadsbyggande, tomter, mark utanför Växjö stad. Närproducerade livsmedel ska kommunen köpa ”så mycket som möjligt”, anser (L). Återigen, ni har suttit med och styrt och de senaste åren har andelen närproducerat legat stilla på en nivå långt under era egna mål! (L) tycker ”kommunen ska handla så mycket som möjligt av lokala lanthandlare och bensinmackar”. Betyder det mer än i dagsläget enligt ”skafferiavtalet”? Ska upphandlingsenheten ha nya direktiv? En stilla undran. Vilken konstellation ser ni ska genomföra er politik? Den gamla har ju uppenbarligen inte varit till er fördel.

Carin Högstedt, (V)

180730

VÄLBEHÖVLIG TANDVÅRDSREFORM

Hur längre har det inte diskuterats att tänderna tillhör kroppen? Vänsterpartiet anser att det är dags att på allvar göra något åt problemen med att många faktiskt inte ha råd med tandvård. Därför föreslår vi en reform där samtliga kostnader för tandvård över

2 000 kr fullt ut subventioneras.

Detta gäller de kostnader den enskilde har under en tolvmånadersperiod. Förslaget innebär att nuvarande system, där staten subventionera 50 % på kostnader mellan

3 000 och 15 000 kronor och 85 % från 15 000 kronor och uppåt avskaffas. Tandvårdsbidraget påverkas inte av förslaget.

De ekonomiska klyftorna präglar Sverige. Hundratusentals svenskar går inte till tandläkaren fast de behöver det. För den som ändå inte har råd med behandlingen blir det inte meningsfullt att överhuvudtaget undersöka tänderna. Enligt PRO har 13 % av pensionärerna avstått från tandläkarbesök under det senaste året trots att de haft problem med tänderna. Bland pensionärer med de lägsta inkomsterna var det nästan en fjärdedel som inte gick till tandläkaren. Men problemet finns bland personer i alla åldrar. Sedan tandvårdsmarknaden avreglerades har priserna stigit kraftigt. De höga kostnaderna för undersökning och behandling gör att de som tjänar minst besöker tandläkaren mer sällan eller helt avstår från tandläkarbesök.

Vänsterpartiets utgångspunkt är att alla ska ha råd med friska tänder. Precis som att en kan gå till sjukvården oavsett om en är rik eller fattig så ska en kunna gå till tandläkaren. Det ska inte synas i munnen om en har hög eller låg inkomst. Det är dags för nästa stora sociala reform – ett högkostnadsskydd i tandvården.

Med detta förslag tas stora steg mot Vänsterpartiets mål om att tänderna på riktigt ska anses som en del av kroppen och därför omfattas av högkostnadsskydd. Vårt svar på ett Sverige där toppen drar ifrån, och där många lämnas efter, är en politik för ekonomisk jämlikhet. Stora klyftor är dåligt för ett lands utveckling. Och tvärt om. Jämlika samhällen presterar bättre. Folk mår bättre. Vi vill att Sverige återigen ska bli världens mest jämlika samhälle, ett samhälle där tänder och god munhälsa inte längre är en klassfråga.

Eva-Britt Svensson

Vänsterpartiet

Medborgarbudget – en demokratireform

Medborgarförslag, allmänhetens frågestund, direktmöten, offentliga nämndsammanträden, TV-sända fullmäktige – alla sådana reformer i Växjö kommun har kommit till tack vare Vänsterpartiets förslag och inte utan motstånd. Alla vill inte ge medborgarna mer inflytande utan tycker det ska vara förbehållet de valda politikerna. (V) vill ha mer av deltagardemokrati. Vi tror det är bra att överbrygga glappet av misstroende mellan förtroendevalda och folk i allmänhet. Vi tror reformer för att utveckla demokratin alltid kan försvaras. Därför nedanstående motion om medborgarbudget.

 

Motion

Till Växjö kommunfullmäktige

 

OM ATT INFÖRA MEDBORGARBUDGET I VÄXJÖ KOMMUN

Medborgarbudget är ett samlingsbegrepp för metoder som används för att involvera medborgare i beslutsprocesser om hur resurser används inom kommuner och landsting/regioner. Medborgarbudget eller ”participatory budgeting” används i alla världsdelar.

Det startade i Brasilien, i Porto Alegre, på 1980-talet och växte snabbt till att omfatta många kommuner. I Europa var det 2003 endast 20 kommuner som hade medborgarbudget, 2013 var det 1 317 kommuner. I vissa länder är metoden frekvent. Dit hör inte Sverige. SKL har drivit ett projekt med fem kommuner för bortåt 10 år sedan. I vissa svenska kommuner pågår medborgarbudget i någon form. T ex har Uppsala startat medborgarbudget för landsbygden i sin kommun.

Medborgarbudget globalt sett handlar om demokrati, dialog med medborgarna och att våga ge medborgarna beslutsrätt över en del av budgeten, oftast investeringar. Medborgarna får diskutera, prioritera och göra avvägningar inom en viss procent av berörd kommuns budget. I Sevilla i Spanien började det med 1,4% av budgeten och efter några år var det 18%. Det kan vara öronmärkta pengar till något område inom kommunens verksamhet eller ingen begränsning alls. Det är som sagt olika.

En statsvetare  och ledamot i Solna fullmäktige, Faradj Koliev (S), skriver på DN Debatt 24/6 2018, att det viktiga är principerna, inte vilken modell som används. Principerna är 1. Aktivt medborgardeltagande, 2 Medborgarinflytande, 3 Social förändring, livskvalité, 4 Transparens och kontinuitet. Koliev menar att ”ju mer man upprätthåller dessa principer, desto högre chans att lyckas”.

Vi tror att det är dags att utveckla deltagardemokratin i Växjö kommun. För kontinuitetens skull är det måhända en förutsättning att det finns en bred majoritet som vill göra detta för att öka medborgarnas direkta inflytande. Det kommer också att påverka förtroendet mellan medborgare och förtroendevalda positivt liksom utvecklingen i kommunen över huvud taget.

Vi hemställer således att Växjö fullmäktige  beslutar

att medborgarbudget ska introduceras i Växjö kommun

och att om svaret är ja uppdra till fullmäktiges presidium

att överlägga med gruppledarna om vilken form medborgarbudgeten ska utformas i

 

Växjö 20180712

Vänsterpartiets fullmäktigegrupp

 

Carin Högstedt

Håkan Frizén

Maria Garmer

Forskning för förskola/skola på vetenskaplig grund

Det finns kommuner som arbetar systematiskt med forskning och praktik/samarbete forskare och pedagoger, för att förbättra undervisningen, skapa tryggare lärare, fortbildning och bättre inlärningsmiljö för barn och unga.
Det ska Växjö kommun också göra, anser Vänsterpartiets fullmäktigegrupp

 

Motion

Till Växjö kommunfullmäktige

 

MER FORSKNING I SKOLAN

Enligt skollagen ska all utbildning vila på vetenskaplig grund. Därför behövs praktiknära forskning, det vill säga samarbete mellan pedagoger och forskare. Målet är naturligtvis att utveckla arbetet i förskolan och skolan, så att lärare blir tryggare i sin undervisning och barns och ungas inlärning förbättras.

Vissa kommuner har antagit ett systematiskt arbetssätt att främja forskningen i  klassrummen. Piteå är en av dem. Där deltar ett 20-tal lärare i magisterutbildning på universitet och genomför praktiknära studier i skolor tillsammans med forskare. Från början var det 40 lärare som deltog men hälften hoppade av. Lärdomen är att det måste finnas tillräcklig tid avsatt för studierna. Villkoren skiljer sig mellan skolorna. Avsikten i Piteå är att få en gemensam modell för hur forskningsintresserade pedagoger ska kunna bidra utan att  knäckas av brist på tid. Andra kommuner som har ett systematiskt utvecklingsarbete för att leva upp till skollagens krav på vetenskaplig grund är Stockholm, Malmö, Kristianstad, Helsingborg och Hässleholm, men någon total kartläggning finns inte. (Samtliga fakta ur artikel i Dagens samhälle nr 25 2018).

Växjö är en växande kommun med höga mål för utbildningen, men en bra bit från att nå dem. Vi tror att satsning på kompetensutveckling genom forskning och samarbete med Linnéuniversitetet är en viktig del i att komma framåt. Vi tror också det är ett sätt att rekrytera och behålla personal som vill utveckling. Det som krävs är systematiskt arbete och bra villkor för den som har ett forskningsuppdrag på deltid och samtidigt har ett arbete att sköta.

Härmed hemställer vi att Växjö fullmäktige beslutar att uppdra åt kommunstyrelsen och utbildningsnämnden

att ta fram en plan för hur samverkan mellan forskare och pedagoger ska ske och kunna stimulera utbildningen i Växjö kommun

att ta fram en policy för vilka villkor som ska gälla för lärare som deltar i forskningsprojekt

och att därmed säkerställa att utbildningen lever upp till kraven på vetenskaplig grund

Växjö 180710

Vänsterpartiets fullmäktigegrupp

 

Carin Högstedt

 

Ann-Christin Eriksson

ETT VÄXJÖ FÖR ALLA – INTE BARA FÖR DE RIKASTE

Här hittar ni vårt budgetförslag för Växjö kommun 2019!

– Sex timmars arbetsdag!
– Gratis bussresor åt äldre!
– Sänkta politikerarvoden!
– Mer personal i skolan och mindre barngrupper!
– Utökad hemtjänst! Låt de äldre själva bestämma!
– Fritidsutrustningsbibliotek! Alla barn och unga har rätt till en meningsfull fritid!

Och mycket mera i vår budget för ett Växjö för alla – inte bara för de rikaste!