Skip to main content

Konstnärlig utsmyckning – även i privata byggnader

I kommuner gäller att en procent av byggkostnaderna ska avsättas till konstnärlig utsmyckning av något slag. Det kan handla om bostäder men också andra publika byggen. Den regeln är bra och borde även kunna ställas som krav på privata byggherrar, tycker Vänsterpartiet i Växjö kommun.

 

MOTION TILL

VÄXJÖ KOMMUNFULLMÄKTIGE

 

KONSTNÄRLIG UTSMYCKNING/GESTALTNING ÄVEN VID PRIVATA BYGGNATIONER

 

Växjö kommun har ett brett utbud av kultur. Det handlar om allt från musik, teater, litteratur, gallerier m m.

 

Kulturens betydelse för en växande kommun kan inte överskattas. Det handlar om hur kommunen upplevs av sina invånare men också av besökare och av personer som planerar att flytta till kommunen.

 

I Växjö kommun finns beslut om att när kommunen genom allmännyttans fastighetsbolag gör nybyggnation, så ska en procent av byggkostnaden sättas av för konstnärlig utsmyckning. Ett bra beslut som gör kommunen mer attraktiv.

Kommunens invånare ska få uppleva och möta konst i sin vardag, såväl i centrum som i alla stadsdelar och på landsbygden.  Den offentliga konsten ska vara tillgänglig, skapa engagemang och delaktighet.

 

I Växjö kommun sker väldigt mycket nybyggnation av andra aktörer än kommunens fastighetsbolag, varför målet att en procent av produktionskostnaden vid nybyggnation även borde gälla för privata aktörer. När byggnadslov beviljas till privata fastighetsbolag ska de upplysas om att kommunen kräver att en procent av produktionskostnaden ska avsättas för konstnärlig utsmyckning.

 

Vänsterpartiet föreslår att Växjö kommunfullmäktige beslutar

 

att vid beviljat bygglov för privata byggherrar ska en procent av beräknad produktionskostnad avsättas för konstnärlig utsmyckning/gestaltning.

 

Växjö 19 februari 2018

Snåla vindar för kollektivtrafiken

På fullmäktige i tisdags frågade Carin Högstedt (V) om det ska saknas vindskydd och bänkar hela tiden då stadsbussarna huserar på Kronobergsgatan. Sofia Stynsberg (M), orförande i TN, kunde inte svar men lovade ta med sig frågan. Nu har Örjan Mossberg (V) kollat saken. Det finns inga sådana planer. Bara några bänkar är det tänkt.

Därför denna skrivelse med tydliga krav.

 

Skrivelse till Tekniska nämnden

Om viss bekvämlighet vid nya tillfälliga bussterminalen

Den tillfälliga uppställningen av stadsbussar vid Kronobergsgatan saknar idag elementära bekvämligheter. Det saknas busskurer (bara en finns på plats) och sittmöjligheter och det saknas möjlighet att gå in för lite värme som vid nuvarande stationen med väntsalen där.

Kronobergsgatan ska enligt planerna vara stadsbussarnas hemvist i två till tre år medan stationsområdet byggs om.

För alla bussresenärers skull krävs det åtgärder. Många har svårt att stå en längre stund och kollektivtrafik ska ju vara bekväm. Enligt uppgift finns inga planer på rejäla förbättringar för de resande.

Därför krävs det snabba beslut om

att busskurer eller liknande regn- och vindskydd sätts upp vid busshållplatserna på Kronobergsgatan

 att sittmöjlighet/bekväma bänkar placeras vid hållplatserna på Kronobergsgatan

 att om möjligt ordna ”värmestuga” som tillfällig ersättning för stationens väntsal.

Växjö 2018-02-06

Örjan Mossberg (V)

ledamot i tekniska nämnden

Hyresrätter till rimliga hyror – saknas i utbudet!

Det byggs mycket bostäder i Sverige och Växjö för närvarande. Men ofta är det bostadsrätter och villor, fast efterfrågan på hyresrätter är väldigt stor av unga, av nya i Sverige, av pensionärer, av studenter, av folk som vill bo i hyresrätt.
Kan det göras något mer för att de hyresrättet som byggs kan efterfrågas av de som behöver? Ja, det tror vi i Vänsterpertiet. Därav denna nya motion, se nedan.

 

MOTION

Till Växjö fullmäktige

 

Om att bygga fler hyresrätter med rimliga hyror

Det byggs mycket bostäder i Sverige just nu – men alldeles för få för de mest behövande. 2016 byggdes 42 000 nya bostäder. Av dem var bara 15 000 hyresrätter och av dem byggdes ca hälften av allmännyttan. Boverket har konstaterat at det främst är nyanlända, låginkomsttagare och unga som har stort behov av bostäder i form av hyresrätter med rimliga hyror.

Exempel på kommuner som 2010 – 2016 byggde flest hyresrätter i antal är Örebro, Lund, Helsingborg, Umeå. Räknat per tusen invånare är det i toppen Sigtuna, Upplands Väsby, Örebro, Sundbyberg. Alla fakta hittills i Dagens Samhälle, nr 18 2017.

Överhuvudtaget är Örebro kommun i många nyhetsrubriker för sin bostadspolitik. Så vad gör de då? Det nämns att de pressar priserna vid markanvisningar. De ger hyresrabatt på nybyggt i 10 år. De låser räntorna i 10 år. De bygger kontinuerligt och vid markanvisning skriver de in i avtal att ett visst antal bostäder ska vara hyresrätter. Örebro kommun har tagit fram ”Örebromodellen” som innebär snabb planering, samarbete och dialog med privata bostadsbolag för att få fram bostäder till nya invånare med reguljära löner. Speciellt det privata företaget Botrygg har ett intressant koncept för låga hyror, där bostadsrätter subventionerar hyresrätter i ett område och där marken upplåts med tomträtt. Se Dagens Samhälle nr 26 2017 om det sistnämnda.

Malmö kommun har beslutat att hälften av markanvisningarna ska gå till hyresrätter.

Göteborgs stad har gett sin allmännytta direktiv om betydligt högre takt på bostadsbyggandet. En nybyggd trea på 70 kvm ska inte kosta mer än 6 000 kr.

Ett annat exempel är SABO som har tagit fram Kombohus City, för den växande staden. Ett sätt att bygga kostnadseffektivt och funktionellt, utan att göra avkall på kvaliteten. Dessa hus upphandlas via ett ramavtal och ligger 25% under marknadspris.

ETC-bygg håller på med ett projekt för ekologiskt och klimatpositivt byggande av hyreshus i massivträ till en hyresnivå som ligger ca 10% under rådande marknadshyror.

Flera kommuner tillämpar maxhyra vid markanvisningar. Såvitt vi erfar t ex Västerås, Uppsala, Göteborg. SKL (Sveriges kommuner och landsting) har upphandlat en modell som kan sänka kostnaderna med 25 %.

Ett socialt hållbart samhälle bygger för alla kategorier människor. Vi i Vänsterpartiet anser att Växjö kan lära av andra kommuner, där byggtakten är hög vad gäller hyresrätter och där hyrorna ligger på nivåer, som även låginkomsttagare mäktar med. Staten har ett stort ansvar för bostadspolitiken och kan göra mer än för närvarande, men omvärldsbevakning kan måhända ge Växjö kommun nya impulser som driver på för produktion av fler hyresrätter.

Vi hemställer att fullmäktige ger VKAB i uppdrag att använda alla till buds stående och möjliga verktyg enligt ovan  för att fler hyresrätter till rimliga priser ska byggas, med sikte på att alla ska ha rätt till bostad.

180206

Mikael Karlsson, (V)

 

Upptages som egen motion: Carin Högstedt, (V)

Stort gap mellan mål och verklighet

De ekologiska livsmedlen i Väcjö kommun måltidsorganisation minskar. Det finns höga mål, men de betyder inget, när det sparas pengar.
Däremot är de höga målen bra att ha, när internationella nätverk lockar. Insändaren publicerad i Smålandsposten 6/2 2018.

 

Till Opinion Smp

 

MÅL OCH VERKLIGHET

Häromdagen meddelades från Växjö kommun att nu är vi med och bildar ett europeiskt nätverk som ska främja ekologisk matproduktion, ekologiskt jordbruk och konsumtion av ekologisk mat. Paris, Wien, Nurnberg är några av de sju städer/kommuner som deltar plus organisationen Citta del bio i Italien. Nätverkets huvudkontor ska ligga i Bryssel.

I pressmeddelandet står som bakgrund till Växjö kommuns medlemskap i nätverket att här har politiken satt upp högt ställda mål: 80 % av livsmedel som används i måltidsorganisationen till skolor och äldreomsorgen ska vara ekologisk 2020. Så långt är allt väl. Det är ett tydligt mål.

Men hur ser verkligheten ut? Jo, under den nya måltidsorganisationens tid har andelen ekologisk minskat, från 40 % till 38 % 2016. Även för 2017 har andelen ekologiskt minskat, men slutsiffran saknas ännu. Anledningen har varit att de styrande velat spara pengar. Så gapet mellan mål och verklighet har alltså ökat de senaste åren!

Nu är frågan: Kommer den styrande majoriteten M+C+L+KD+MP att sträva mot målet 80 %? Kommer måltidsorganisationen att få resurser som gör det möjligt? Vad säger du Magnus P Wåhlin (MP), som undertecknat pressmeddelandet? Min oro gäller den revidering av vår så gott som enhälligt antagna måltidspolicy, som är på gång. När policyn skrivs om – kommer målet för ekologiskt att skruvas ner? Eller är det fortfarande en seriös ambition att uppnå minst 80 % 2020 och sätta resurserna efter målet? Kan tilläggas att Vänsterpartiet ser det som ett bra och realistiskt mål.

Carin Högstedt, (V)

180203

Stor brist på undersköterskor i Växjö

Det varierar säkert men på vissa enheter inom äldreomsorgen i Växjö är det kris.
Därför interpellerar Örjan Mossberg (V) Ulf Hedin (M) i frågan.

 

INTERPELLATION

till Ulf Hedin (M), omsorgsnämndens ordförande

Om bristen på undersköterskor

1   Många enheter inom äldreomsorgen i Växjö kommun har stor brist på utbildade undersköterskor. På vissa enheter är inte ens hälften av de anställda utbildade för arbetet och på vissa ställen är stor del av de anställda vikarier. Pressen på kvarvarande undersköterskor ökar därmed i vissa fall dramatiskt.

Hur många utbildade undersköterskor saknas?

2  Utbildningsmöjligheterna för undersköterskor räcker tydligen inte till för att ge kommunen tillräckligt många sökande till lediga jobb i omsorgsförvaltningen.

Hur många går i utbildning till undersköterska i Växjö kommun?

3   Många enheter inom omsorgsförvaltningen har problemet att många utbildade undersköterskor slutar sin anställning.

Hur många utbildade undersköterskor slutade under 2017?

 Borde inte kommunen direkt starta utbildning av undersköterskor?

 Växjö 2018 01 24

Örjan Mossberg (V)

ledamot i fullmäktige

Strejkrätten bör utvecklas, inte avvecklas

Allt sedan Göteborgs containerhamn privatiserades så har det varit återkommande konflikter mellan arbetare och arbetsgivare. Detta har lyfts fram som ett nationellt problem och därför har det kommit krav från högerpartier och privatföretagens lobbyorganisation Svenskt Näringsliv att strejkrätten bör luckras upp. Att Svenskt Näringsliv är ute efter att förminska arbetares rättigheter och makt på arbetsmarknaden är inget nytt men att de skulle ha en allierad i arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) har kommit som en chock för såväl oss i Vänsterpartiet som för många fackliga företrädare. Johansson (S) har nämligen sagt att hon är beredd att göra inskränkningar i strejkrätten för att gå det anti-fackliga företaget APM Terminals till mötes.

APM Terminals har sedan privatiseringen jobbat aktivt för att få ner den fackliga aktiviteten i hamnen. APM har gått så hårt åt mot de fackliga representanterna från tjänstemannafacket Unionen så att det blev omöjligt att sköta det dagliga arbetet. Unionen blev till slut tvungna att lägga ner sin fackklubb. På ett liknande sätt har APM betett sig mot Hamnarbetarförbundet genom att systematiskt attackera såväl skyddsombud som fackliga representanter och förbundets ordförande på grund av deras fackliga engagemang. APM har använt sig av svepskäl för att avskeda de arbetare och skyddsombud som kräver grundläggande rättigheter. De har även använt sin makt som arbetsgivare och omfördelat arbetet för att ersätta ”jobbiga” tillsvidareanställda med oorganiserade visstidsanställda. Det är på grund av sådana arbetsgivare som APM att det är tur att vi har strejkrätten.

Vad är det då som högerpartier, Svenskt Näringsliv och Ylva Johansson (S) föreslår? De vill se ett system där det ska vara förbjudet att genomföra stridsåtgärder så länge som arbetsgivaren har ett kollektivavtal på plats. I exemplet med Göteborgs hamn är det en överväldigande majoritet av arbetarna som tillhör Hamnarbetarförbundet men som med förslaget skulle förlora sin rätt till stridsåtgärder för att APM har ett kollektivavtal på plats med ett annat förbund. Trots att det andra förbundet i praktiken bara organiserar en mycket liten del av hamnens arbetare. Detta skapar en situation där det är fritt fram för arbetsgivaren att välja ut det kollektivavtal som ger mest makt och vinst istället för ett avtal som är kopplat till den reella fackliga verksamheten på arbetsplatsen.

Vi uppmanar därför regeringen och regeringspartiernas lokala representanter att ta tillbaka och ta avstånd från förslaget att luckra upp strejkrätten.

Vi i Vänsterpartiet Växjö vill se förbättrade arbetsvillkor, säkrare anställningar och demokratiska organisationsstrukturer som ger de anställda mer makt över sitt arbete och arbetsplatsen. Vi står därför upp för kämpande fackföreningar och rätten att kräva sin rätt ihop med andra där man jobbar.

Robert Armblad (V)
Eva-Britt Svensson (V)
Johnny Werlöv (V)