Det är ett nationellt problem att rekrytera såväl deltidsbrandmän som undersköterskor. Flera kommuner satsar nu på att göra nya yrken/arbeten genom kombinationstjänster, där en del är brandman och en del är t ex undersköterska.

Fördelarna är många. Båda yrkena kräver vård- och omvårdnadskompetens. En kombination kan väcka intresse hos både kvinnor och män. Jämställdheten kan öka när ett så gott som totalt mansdominerat och ett nästan totalt kvinnodominerat arbetsområde slås ihop. Mångfald, jämställdhet, bredare rekryteringsunderlag och ökad kompetens – vi kan bara se fördelar och tycker att Växjö kommun ska gå i täten för att utveckla nya kombinationer tjänster. Självfallet ska även en lärare eller tekniker kunna kombinera sin tjänst med att vara deltidsbrandman. Just nu är dock behovet av undersköterskor stort och vård- och omsorgskompetensen behövs också i brandmansjobbet.

Mer underlag hur kombinationstjänster kan genomföras och utvecklas finns i t ex Jönköpings kommun, i MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap), SKL, Kommunal, Vision, Brandmännens Riksförbund. (Se t ex Dagens Samhälle nr 40 2018 och nr 25 2019.)

Räddningstjänst är en synnerligen viktig verksamhet och vars betydelse vi tror ökar med tanke på klimatförändringar. Beredskapen ska vara god. Rekrytering av personal är en grundförutsättning för en bra beredskap.

Vänsterpartiets fullmäktigegrupp hemställer

Att Växjö fullmäktige uppdrar åt berörda nämnder, främst omsorgsnämnden, att tillsammans med Värends Räddningsförbund utveckla rekryteringsbasen genom att använda kombinationstjänster som ett verktyg

Växjö 20190701

Carin Högstedt, (V)

Ann-Christin Eriksson, (V)

LOV, lagen om valfrihet, infördes för särskilda boenden i Växjö kommun 2014. Det är i
Sverige i dagsläget 21 kommuner av 290 som infört LOV just för särskilda boenden. LOV
för hemtjänst t ex är betydligt vanligare. Antal LOV är rätt stabilt över tid enligt SKL.
Kommuner går ur systemet, andra ansluter sig. Senaste kommunen som lämnade LOV för
särskilt boende är Umeå.
På senare år har det tillkommit flera nya LOV-boenden i Växjö kommun. Det speciella med
dessa är att kommunen inte kan säga nej till ett nytt boende, om de uppställda kriterierna för
innehållet uppfylls. Det finns inget kommunalt veto, inte ens om det är risk för
överetablering av platser. Omsorgsförvaltningen varnade inför beslutet 2014 i en utredning
för den situation som nu är ett faktum: Det finns fler ”vilande platser” än som är befogat och
de kostar, eftersom de är spridda över många boenden. Detta bl a har lett till att
omsorgsnämndens majoritet nu har beslutat lägga ner kommunala platser på särskilda
boenden. Det i sin tur har gett upphov till att människor med rätt till särskilt boende och
besittningsskydd tvingas flytta med allt vad det medför av oro hos alla berörda, boende,
anhöriga och vårdpersonal.
När vi blickar framåt så ser vi i Vänsterpartiet att det finns risk för upprepning; nya LOVboenden
väntar i kulisserna. Intressenter finns enligt uppgift. Kommunen har ingen makt att
stoppa etableringar, även om nya platser inte beräknas behövas. Uppenbar risk för stängning
av fler kommunala platser! Vi vill att kommunen återtar makten över nya etableringar av
särskilda boenden, planeringen av omsorgen och inte sätter sig i ”situation Evelid” igen. Vi
ser fram mot en framtid där innehållet i alla särskilda boenden har hög kvalité beträffande
vård och omsorg, men också erbjuder olika inriktning och specialitéer i det vardagliga
innehållet.
Vänsterpartiets fullmäktigegrupp hemställer
Att Växjö kommunfullmäktige beslutar
Att uppdra åt omsorgsnämnden att sluta tillämpa LOV för nya särskilda boenden i Växjö
kommun

Carin Högstedt, (V)
190211

Vid senaste redovisningen av befolkningsutvecklingen i kommunstyrelsens arbetsutskott fick vi klart för oss att det är en mycket tydlig utflyttning av unga mellan 25 och 29 år under de två första kvartalen. På helårsbasis brukar det jämna ut sig men ett visst tapp i den här åldersgruppen kvarstår. En stor grupp är troligen studenter som är färdiga med studierna och som inte vill/kan bo kvar.  Viktiga faktorer i sammanhanget är naturligtvis passande arbete och bostad efter campusboendet. Självfallet påverkas siffrorna av Linnéuniversitetets utbud av utbildningar, konjunkturer med mera. Statistiken är mer positiv i åldersgruppen 20 – 24 år ska sägas.

I samarbete med Studentkåren försöker Växjö kommun få studenter att skriva sig i kommunen och på så sätt bli bofasta och skattebetalare här. Framgången är inte helt lysande, vad vi förstår. Vi tror att Växjö kommun behöver en långsiktig strategi för att bli attraktiv för de som kommit hit för att studera och som gärna stannar om det är möjligt och intressant nog.

Arbete och bostad är naturligtvis A och O. Här kan ännu mer ansträngningar göras för att bygga hyresrätter till rimliga hyror och ha den här kategorin unga människor i åtanke vid byggandet.

Vidéums uppdrag att verka för forskningsbaserade företag kan utvecklas liksom Science Park och Företagsfabriken, tror vi. Samarbete med Region Kronoberg och Linnéuniversitetet kan utveckla ansträngningar att få fram fler arbetsplatser för unga studenter med hög utbildning inom olika sektorer.

Vad mer spelar roll när unga människor väljer bostadsort? Växjö kommun har ju allt eller? Ja, varför inte fråga de som flyttat eller som snart är klara med sina studier. Vad har gjort att de valde bort Växjö? Vad kan få dem att stanna? Vad saknas?

För att få fram en strategi och högre andel som väljer Växjö kommun föreslår vi alltså

att Växjö kommun låter göra en gedigen enkätundersökning/utredning om orsaker till utflyttning bland unga människor och vad som skulle kunna få dem att välja Växjö istället

samt att genom ovan nämnda medel och samarbeten med bl a studentkåren, Region Kronoberg och Videum AB utveckla möjligheterna att efter avslutade studier kunna få arbete och bostad i kommunen

För Vänsterpartiets kommunala grupp 181010  Carin Högstedt, (V)

Carin Högstedt, (V)

181008

MOTION TILL VÄXJÖ KOMMUNFULLMÄKTIGE

OM ATT ANVÄNDA RÄTTVIKSMODELLEN VID LIVSMEDELSTILLSYN

Det är inte sällan som vi förtroendevalda får höra kritik mot myndighetstillsynen av miljö, livsmedel med mera. Berörda företagare anser att de betalar mycket pengar för en tillsyn och regeltillämpning som kunde vara enklare.

”Enklare regler” har länge varit ett mantra oavsett vilken regering vi haft. Svårigheten verkar vara att få till en dialog om vilka regler som kan förenklas eller tas bort. Men i ett fall har det lyckats; den s k Rättviksmodellen har, efter att den varit ”svarta fåret” i flera år från bl a Livsmedelsverkets sida, blivit en framgångssaga. Nu är modellen på väg att omfattas av många kommuner. Representanter för Rättviks kommun åker runt i landet och berättar om hur de gått från mycket dåligt omdöme av Svenskt näringsliv i bemötande av företagare till bland de 10 bästa.

Vad har då gjorts i Rättviks kommun? Jo, de har byggt upp en rådgivande dialog med företagen och tar betalt efter tillsynsarbetet, inte i förskott. Just detta med rådgivning är ofta en hake i förenklingsarbetet. Det verkar finnas två skolor – en som anser att rådgivning inte kan kombineras med myndighetens granskning, en skola som anser att det är förenligt med varandra. Rättviksmodellen tar fasta på den senare och har alltså med tiden vunnit stort i anseende i Sverige. Vi tycker att Växjö kommun ska göra ett seriöst arbete för att söka förenkling och förståelse hos berörda företagare genom att tillämpa väsentliga delar av modellen från Rättvik.

Vänsterpartiets fullmäktigegrupp hemställer

att Växjö fullmäktige beslutar att uppdra åt kommunstyrelsen att i samråd med miljö- och hälsoskyddsnämnden införa den s k Rättviksmodellen i tillsynen och därvid bygga upp rådgivande dialog mellan företagare och myndigheten samt fakturera efter att tillsynen har skett.

180927

Carin Högstedt, (V)