Skip to main content

Reell frihet även som 65+ och med krämpor

Det är brist på behörig personal inom äldreomsorgen. Det är rekryteringsproblem. När det saknas personal blir de som är kvar stressade och pressade. Stressrelaterade sjukdomar ökar. Ond cirkel uppstår. Ingen vårdtagare, ingen medarbetare, inga anhöriga, ingen omsorg mår väl av situationen. Vad kan göras?

Här är några av de mål och förslag som Vänsterpartiet har föreslagit före valet (en del sedan åratal tillbaka):

Vi vill gå lite utanför boxen genom att starta försök på ett par arbetsplatser med kortare arbetsdag, minst en inom omsorgen och samma inom socialtjänsten. Genom följeforskning kan arbetsgivare och facken få reda på vad som händer på en arbetsplats, där medarbetarna har tid och ork. Hur påverkas trivsel, stress, sjukskrivningar, kvalitén på vård och omsorg, vårdtagarnas upplevelser av vardagen?

Vi vill fortsätta utanför boxen med försök där medarbetare i hemtjänsten inom något geografiskt område får testa att laga mat hemma hos den som ska äta. Hur påverkas vårdtagarens måltidsupplevelse, delaktighet? Är detta en möjlighet att minska äldre/funktionsnedsatta hemmaboendes ensamhet och oro? Vi tror det, men vi startar med försök för att få mer erfarenheter.

Växjö kommun ska vara en arbetsplats som låter tala om sig, sticka ut, vara progressiv. Delade turer, visstidsanställningar och minutstyrning hör definitivt inte till det som lockar fler till omsorgsyrken. Det borde tillhöra det förgångna. Istället ska medarbetarna ges mer makt över sin arbetssituation. Intraprenader är ett sätt att låta personalen styra mer över sin budget och innehållet i verksamheten på till exempel ett äldreboende. Det handlar egentligen i grunden om att arbetsgivaren har tillit till sin personal.

I Vänsterpartiet talar vi om reell valfrihet. Med det menar vi att även skröpliga, åldersrika personer ska kunna fortsätta sitt vardagsliv med ett innehåll som är självvalt: Intressen, fritid, kultur, mat, TV-serier, Facebook, lusten till det ena eller andra finns där. Ingenting upphör på grund av en åldersgräns. Valfrihet kan heller inte begränsas till att välja en privat eller kommunal utförare. ”Valen” görs fortfarande av en myndighet, inte den berörda enskilde individen. Det vill vi ändra på.

Därför anser vi att efter 85 ska invånare ha rätt till plats på särskilt boende utan myndighetsbeslut. Det ska räcka med att en person vill bo så. En vårdtagare som bor hemma ska kunna förfoga över vissa hemtjänsttimmar till det den önskar göra, utan myndighetsbeslut. Det är faktiskt sådana små reformer som kan skapa meningsfullt vardagsliv även sent i livet.

Vi har noterat att flera partier i valrörelsen var inne på samma tankegångar om frihet i äldreomsorgen. Så gott som alla tycker också att det ska byggas trygghetsboenden. Vi ser fram mot att få stöd när vi kommer med våra förslag under kommande mandatperiod. Växjö kommun kan och ska vara en föregångskommun ifråga om omsorgsbehövandes delaktighet och stöd i sitt vardagsliv.

Carin Högstedt, Mikael Vester

(SMP 2018-12-17)

Bakåtsträvande budget med flera hot

Den budget som M och KD lade fram och som röstades igenom med stöd av SD i onsdags är ett steg i fel riktning. Ur flera perspektiv är detta dokument att betrakta som bakåtsträvande, ojämlikt och icke jämställt.

Samma vecka som klimattoppmötet hölls presenterades en budget där M och KD visar tecken på bakåtsträvan i en tid där det krävs tydliga steg framåt. Sänkning av anslag till Naturvårdsverket på med 100 (M) respektive 109 (KD) miljoner kronor. Därutöver avskaffas flygskatten och lantbruket ges ökad befrielse från koldioxidskatt för dieselbränsle. På det hela taget en allt annat än progressiv klimatpolitik.

Fördelningspolitiskt ser M och KD till att de som har mycket får mer och de som har lite får mindre.

Ett antal specifika punkter i budgeten bör nämnas som har med fördelning att göra.

Tredubblat RUT-avdrag från 25 000 till 75 000 kronor om året, en reform som gynnar de med högst inkomst.

Slopad avdragsrätt för fackföreningsavgiften. Slopandet av denna motsvarar ungefär skattesänkningen för de som tjänar under 30 000 kronor i månaden, vilket i praktiken innebär att fackanslutna inom detta inkomstskikt blir helt utan skattesänkning.

Höjning av gränsen för statlig inkomstskatt till 42 000 kronor i månaden i nya budgeten. Dubbel vinst för en grupp höginkomsttagare som får sänkt jobbskatt och dessutom slipper betala statlig inkomstskatt.

Nedläggningen av Jämställdhetsmyndigheten skickar en helt felaktig signal om vilken väg vi borde gå som samhälle. Att det dessutom sker precis vid tiden för hundraårsjubileet av allmän och lika rösträtt lämnar en unken smak efter sig.

Nu måste vi som Vänsterpartister peka på andra sätt och nya riktningar. De finns och de kan leda till ett mer jämlikt och jämställt samhälle. Naturligtvis måste allt ske med klimatet och miljön i fokus, det har aldrig varit viktigare.

Björn Kleinhenz, Maria Garmer, Johnny Werlöv

(SMP 2018-12-19)

Hyresgäster drabbas av dubbelbeskattning

Kommunala Växjöbostäder föreslår en hyreshöjning med sju procent. Det är en kraftig höjning, långt över de rekommendationer som kommer från bland andra Fastighetsägarna. Växjöbostäder hänvisar till att dagens hyror ligger lågt i jämförelse med andra hyresrätter. Björn Johansson från Hyresgästföreningen påpekar dock i Smålandsposten att det är en missvisande beskrivning då Växjöbostäder hänvisar till snittpriser, i stället för att jämföra med liknande objekt.

Vidare anser Växjöbostäder att höjningen är nödvändig för att kunna tillgodose de renoveringsbehov som finns, men vetskapen om att lägenheterna har underhållsbehov kan ju knappast ha dykt upp ur tomma intet? Varför har de blågröna i så fall inte låtit en större del av Växjöbostäders vinst stanna i bolaget för att täcka dessa behov?
I de blågrönas budget för 2019 ska ett vinstuttag på 98,8 miljoner kronor också täcka kostnader även i verksamheter som inte har med hyresrätterna att göra. En sorts dubbelbeskattning av hyresgästerna för att undvika en skattehöjning för alla medborgare.

Och vad hände med intäkterna från utförsäljningen av de 2 069 lägenheterna som försvann från Växjöbostäder, var inte tanken att de skulle användas bland annat för att rusta upp? Nu är det hos hyresgästerna notan landar när en för stor del av vinsten plockats ut ur bolaget för att täcka kostnader för kommunens ordinarie verksamheter.

Vänsterpartiet har varit tydliga med att det är en kortsiktig och ojämlik lösning att låta uttag från de kommunala bolagen täcka alltför stora kommunala kostnader. I vår budget för 2019 förslår vi en skattehöjning på 40 öre per intjänad hundralapp. Det skulle ge ökade skatteintäkter på 80 miljoner kronor. Så bidrar vi gemensamt och ökar resurserna till skola, omsorg och hållbart boende.

Slutligen går det att läsa i Smålandsposten den 24 oktober att Växjöbostäders VD Maria Säterdal anser att det är dags för en attitydförändring hos hyresgästföreningarna. Inställningen att en låg hyra är bra, ska bytas mot att rätt hyra är bra.

Hyresgästföreningarnas uppgift är att bevaka hyresgästernas intresse, vilket betyder att denna föreslagna attitydförändring går stick i stäv med deras uppdrag. För vad hjälper förändrade attityder de som redan lever på marginalen, kanske har sitt första jobb eller är pensionär eller student?

För de som bor i en lägenhet som i dag kostar cirka 7000 kronor i månaden blir det en höjning på nära 500 kronor månaden. Vänsterpartiet i Växjö tycker att allmännyttan bör sträva efter rimlig hyra och kontinuerligt underhåll.

Maria Garmer (V), Björn Kleinhenz (V), Johnny Werlöv (V), Elisabet Flennemo (V)

Stadshuset hade kunnat hanteras annorlunda

I den bästa av kommuner hade diskussionen om ett eventuellt nytt kommunhus fått ta tid. En parlamentarisk kommitté (alla partier) hade tillsatts, som fått ta ställning till underlag om nuvarande kommunhusets status, framtida användningsmöjligheter kontra behov av något nytt, placering, storlek, kostnader. – Hur påverkar den ständigt påhejade digitaliseringen besöksfrekvensen till den kommunala administrationen? – Är det möjligt att fördela delar av administration till olika delar av staden eller utanför? Med tanke på den digitala framtiden är tanken inte alls främmande, inte för oss och medborgare har varit inne på det också. -Vad säger ca 600 medarbetare i nuvarande kommunhus om sin arbetsmiljö? – Och vad säger övriga som arbetar i kommunen (ca 6000), men nästan aldrig har någon anledning att besöka kommunhuset, om sin arbetsmiljö i skolor och äldreboenden? – Kan säkerheten tryggas i det nya kontorshuset som samlokaliserar med en väntsal och resecentrum? – Hur är tillgängligheten för personer med funktionsnedsättningar och bilburna som saknar både cykel- och kollektivtrafikmöjligheter? – När i tiden är rätt att börja bygga nytt, dvs hur länge håller nuvarande kommunhus? Vilka funktioner är viktiga att finnas fysiskt för medborgarna i ett framtidsperspektiv? Vad får det kosta? – Vad säger medborgarna om de idéer och förslag som kommer upp under en sådan förberedande diskussion? Växjö kommuns medborgare är aktiva och engagerade i sin miljö och framtid, det vet vi. – Ja, tänk om det inte hade startat som ett inlägg i en valrörelse 2014 från den styrande majoriteten, som ville göra bostäder av det nuvarande kommunhuset! Betydligt enklare hade ju varit att bygga bostäder ovanpå stationen, enligt (V)s förslag. (V) har otaliga gånger hävdat att bostäderna på Stationsområdet kan ha lägre P-norm och vända sig till den stora grupp människor som är billösa. De bor ju på stationen! De som besöker kommunhuset är en annan kategori. De kommer bl a från delar av kommunen som inte har mer än ett par bussar i veckan. Det är trångt på den tänkta placeringen, mycket trångt.

Om en förberedande och djupare diskussion hade förekommit, så kanske det inte blivit någon partipolitisk enighet i alla fall. Då hade olika alternativ kunnat utgöra ämne för en folkomröstning i det nyss överståndna valet. Vi kanske hade sluppit viss hybris (världens finaste parlamentsbyggnad uttryckte ett kommunalråd i fullmäktige – fast något parlament aldrig varit påtänkt att husera i nybygget!) och entusiastiska lovord över det vinnande arkitektförslaget, vilket förslag sedan sagts inte gå att genomföra i verkligheten!?!?

Den nu i media pågående infekterade debatten om kommunhuset och bl a fasadens utseende visar med all önskvärd tydlighet att det är en fråga som berör medborgarna. Folk bryr sig om sin stad, sin kommun och vill kunna vara stolta. Tyvärr gick den här processen snett från början.  Bara kostnaden (712 milj kr) hade förtjänat att det blivit en valfråga i någon form.

Dessutom dök en ny stor husfråga upp från ingenstans inför denna valrörelse; placeringen av ny/renoverad simhall. Helt plötsligt var den efterlängtade nya simhallen placerad på ett industriområde i Växjö stads periferi! Växjöbor reagerade starkt och nu utreds äntligen att behålla nuvarande placering vid Växjösjön, centralt och bra för alla kategorier besökare. Därtill med möjlighet att komplettera med kallbadhus i framtiden. – För dyrt vid Växjösjön, sas det. Men kalkyler saknades, det fanns bara ”indikationer” på kostnader.

Vi tror det är bra om Växjö kommun i framtiden lägger sig vinn om att riktigt stora projekt involverar både förtroendevalda och kommuninvånare från start. Det kan förhindra mycken folklig ilska och leda till utveckling med sans och måtta.

Carin Högstedt, (V)

Mikael Karlsson, (V)

Klimatet behöver vänstern och jämlikheten

Trots årtionden av larmrapporter minskar inte de svenska utsläppen i den takt de behöver. De flesta av oss gör de miljövänliga val vi har möjlighet till, men för att vända utvecklingen måste också politiken ta sitt ansvar. Istället för att lägga över klimatångest på vanligt folk behöver de som orsakar mest förstöring sluta komma undan och börja bidra.

En person från jordens rikaste 1 procent släpper ut 175 gånger mer än någon från de fattigaste 10 procenten. För att ställa om till ett hållbart samhälle, behöver vi alltså jämlikhet. Vänsterpartiet vill ha en miljonärskatt som minskar utsläppen och ökar välfärden. Genom en statlig grön investeringsbank kan vi ta de steg som på riktigt ställer om våra städer till att bli hållbara.

Efter åratal av privatiseringar så har vanligt folk numera för lite möjlighet att påverka utsläppen. De som idag har makten över utsläppen är inte Växjö kommunfullmäktige eller Sveriges riksdag, utan privata storföretag. Det är de privata energijättarna som bestämmer över Sveriges el och uppvärmning. Energijättar som pratar om grön energi i Sverige men som i andra handen sitter med smutsiga kolkraftverk gör det tydligt att intresset att skydda sina investeringar och kortsiktiga vinster går före miljön.

Vänsterpartiet vill att framtiden för klimatet ska avgöras av demokratiska beslut, inte av eventuell välvilja från företagsägarna. Därför måste våra kommunala företag gå före i omställningen. Vi vill att kommunen ska börja använda solenergi i alla våra verksamheter. Vi vill att vi ska vara ärliga och börja redovisa kommunens totala utsläpp, inkluderat de utsläpp vi bidrar till utomlands. Vi kräver att våra hyresbostadsområden ska få ha kvar sina grönområden och lekplatser. Men när vi har föreslagit alla dessa saker så har de blågröna sagt nej. Inte konstigt att Växjö under de blågrönas styre har rasat i miljörankingen från att kunna kalla sig Europas grönaste stad till att inte ens vara på topp 30 i Sverige.

Klimatkrisen innebär att vi behöver förändra våra städer i grunden. I Växjö har Vänsterpartiet jobbat för bättre cykelvägar och fått igenom ett avdrag för elcyklar. Detta har vi gjort för att öka antalet hållbara resor, men samtidigt så vill Socialdemokraterna och de blågröna (inklusive Miljöpartiet) öka bilismen via trafikplats Fagrabäck. En jätterondell av betong som kommer ta så mycket plats att de måste hugga ner delar av naturreservatet Fylleryd. Till detta säger Vänsterpartiet nej. Vi säger att naturreservat, kollektivtrafik och en småskalig lösning måste få gå före viljan till ännu ett skrytprojekt om vi ska kunna göra Växjö hållbart.

Vänsterpartiet vill att det som förstör ska bekosta utbyggnad av mer hållbart resande. Därför vill vi använda flygskatten och en ny avgift på vägslitage för tunga lastbilar till att utöka kollektivtrafiken. Vänsterpartiet har inför den här sommaren fått igenom avgiftsfria resor för ungdomar och om vi får bestämma efter valet så ska även äldre få åka avgiftsfritt under dagtid. När vi går mot avgiftsfri kollektivtrafik får alla rätt till staden, inte bara de som har råd.

Ett hållbart samhälle behöver hållbar mat. Enligt en studie publicerad i journalen Science tar världens samlade boskap upp 83 procent av jordens odlingsmark och står för 60 procent av jordbrukets totala utsläpp.

Vänsterpartiet inser att samhället måste minska på kött och öka lokal, ekologisk och växtbaserad mat. Vi vill att Växjö stad ska gå före med de egna verksamheterna och stegvis växla över så att andelen minskar till samma nivå som i början av 1990-talet. Vi vill ha fler tillagningskök och personal ska få de verktyg som krävs för att alla ska få tillgång till näringsrik och hållbar mat.

Det är bara modig och grön vänsterpolitik som har vad som krävs för att hindra klimatkrisen. Med Vänsterpartiet får de få rika betala sin del av förstöringen och med jämlikheten bygger vi ett hållbart samhälle för oss många och vår jord.

Robert Armblad (V), riksdagskandidat
Maria Garmer (V), kommunfullmäktigekandidat
Johnny Werlöv (V), kommunfullmäktigekandidat

Replik till Lennart Adell Kind (L), Förskolan kommunens viktigaste verksamhet, 27/7.

Det är något hejdlöst över Adell Kinds (L) inlägg på Opinion, nu senast om förskolans betydelse, innan dess om landsbygdspolitiken som ”alltför ofta håller sig inom 50-skyltarna”. Om vi börjar med förskolan. Adell Kinds beskrivning av förskolans uppgifter, behovet av professionell och välutbildad personal och målet trygga, kreativa, nyfikna barn med lust att lära – jomenvisst. Självklart.  Kraven som ställs upp är till del intressanta. Speciellt fäster jag mig vid att förskollärare som jobbat 10 år ska få möjlighet till fortbildning med 80 % av lönen. Men så kommer krav på att barnen ska få möjlighet att delta i matlagningen och fler förskolor ska ha egna kök. Ni i (L) har suttit med i en majoritet i 12 år tillsammans med M, C, KD och senast även MP. Den perioden har ni genomfört en måltidsorganisation, som inneburit nerläggning av matlagningen i ca 20 förskolekök och en centralisering av guds nåde. Jag måste fråga: Har ni ändrat er om köksnerläggningen? Eller är ni totalt överkörda av de övriga partierna i nuvarande majoritet? Ni har ju inte sagt halv sju om en annan inställning till köksnerläggningen. Eller är det rentav en politisk invit åt vänster?

I landsbygdsinsändaren (21/7) beskrivs en kommun som lämnat stor del av livet utanför 50-skyltarna bakom sig. Fullt så illa är det inte enligt min mening. En del krav i insändaren har (V) dessutom fått igenom – som t ex bostadsbyggande, tomter, mark utanför Växjö stad. Närproducerade livsmedel ska kommunen köpa ”så mycket som möjligt”, anser (L). Återigen, ni har suttit med och styrt och de senaste åren har andelen närproducerat legat stilla på en nivå långt under era egna mål! (L) tycker ”kommunen ska handla så mycket som möjligt av lokala lanthandlare och bensinmackar”. Betyder det mer än i dagsläget enligt ”skafferiavtalet”? Ska upphandlingsenheten ha nya direktiv? En stilla undran. Vilken konstellation ser ni ska genomföra er politik? Den gamla har ju uppenbarligen inte varit till er fördel.

Carin Högstedt, (V)

180730