Skip to main content

Replik på ”Besparingar i Växjö – på vems bekostnad?”

Skrivet av vaxjo den . Postad i Insändare.

”Vad är tre miljoner i förhållande till vad de framtida kostnaderna kan bli när barn och familjer mår dåligt?” Denna mycket relevanta fråga ställde Karin Svensson i sin insändare den 3 december.
Liknande frågor har jag som ledamot för Vänsterpartiet i kommunfullmäktige ställt i en interpellation till Oliver Rosengren (M), ordförande i NAV på kommunfullmäktige den 19 november. Som bakgrund till avvecklingen menar förvaltningen och den styrande politiken bland annat att behoven hos målgruppen (barn och familjer) har förändrats sedan psykoterapiteamet startades. Det är inte en helt övertygande beskrivning eftersom man i princip använde samma formulering som skäl till att starta upp verksamheten för tre år sedan. Ett annat argument är att det inte är en lagstyrd verksamhet och det bör tilläggas att inga öppenvårdsinsatser är lagstyrda. Om man drar detta till sin yttersta spets kan det resonemanget leda till att alla förebyggande och tidiga insatser avvecklas och att enbart insatser som styrs av lagstiftningen återstår, det vill säga omhändertagande av barn.
Psykoterapiteamet har bland annat funnits till för just de familjer som riskerat att få ett eller flera barn omhändertagna men där insatsen från teamet har undanröjt en sådan åtgärd. Kostnaden för en insats från psykoterapiteamet för dessa familjer ligger så klart långt under den kostnad det blivit för kommunen att omhänderta familjens barn. Ytterligare ett argument som den blågröna majoriteten använder är att psykoterapi inte är kommunal verksamhet utan hör till hälso- och sjukvården. Det är en ganska tunn förklaring eftersom det var känt redan vid införandet av psykoterapiteamet, men att man ändå valde att starta upp verksamheten. Förmodligen för att man tyckte det var viktigt att kunna erbjuda utsatta familjer just den typen av insatser som teamet har kunnat erbjuda. En verksamhet som Växjö kommun ska vara stolt över!
En kritik jag också vill lyfta är att konsekvensbeskrivningen kopplat till nedläggning av teamet är daterat 2019-11-18 två dagar innan beslutet om nedläggning av psykoterapiteamet togs på nämndsammanträdet 2019-11-20. Ett sådant viktigt dokument måste finnas tillgängligt i god tid innan beslut. Det handlar om transparens.
Vänsterpartiet reserverade sig mot beslutet med ett eget yrkande om att ge förvaltningen i uppdrag att inom ramen för organisationsförändringen på avdelningen Barn och familj tillse att Psykoterapiteamet kan fortsätta sin verksamhet i nuvarande form.

Elisabet Flennemo (V)
Ledamot i Kommunfullmäktige och i Nämnden för arbete och välfärd

Hur dåligt får det bli och hur länge?

Skrivet av vaxjo den . Postad i Insändare.

Vid senaste sammanträdet med Omsorgsnämnden i Växjö kommun fick vi en genomgång av Socialstyrelsens senaste Äldreguiden. Den bygger på intervjuer med vård- och omsorgstagare på äldreboenden, i gruppboenden och i hemtjänst/hemvård i hela landet, privat och offentlig. Det är många parametrar som frågas om: Måltidsmiljön, personalens tillgänglighet, aktiviteter, utevistelser med fler plus ett betyg på helheten. Oavsett vad man tycker om dessa mätningar så finns de, publiceras och görs varje år. Finns alla skäl att titta på resultaten. Hur är nöjdheten på Toftagården, Sjöliden, Bågen, Åbovägen?

När jag första gången (jag är ny i nämnden) tog del av Äldreguiden blev jag alldeles förskräckt. Vilka skillnader! Har mest tittat på de särskilda boendenas resultat. Där finns ju de svagaste människorna, de som bedömts av myndighet kvalificera sig för ett äldreboende, vilket inte är lätt numera. Även om jag besökt boenden, talat med handläggare, haft yrkanden i nämnden, förstått att förvaltningen arbetar med besök på boenden, så när nu en ny mätning presenteras och resultaten är fortsatt dåliga på t ex Attendos äldreboenden Åbyvägen och Vikaholmsallén, så frågar jag mig och på sammanträdet:

  • Hur dåligt får det bli och hur länge? Bakom siffrorna finns ju människorna, de som sägs att vi är till för, de som struntar i vilket ägarnamn som står vid entrén, men faktiskt vill ha en värdig vård och omsorg med varierade aktiviteter och personal som har tid att hjälpa och samtala, trösta, lugna. Självfallet är det skillnad på kvalité om nöjdheten är 100 % eller 33 %, bara som exempel.

När jag nu måndag 28/10 läser Smp och ser att den negativa kritiken mot gruppboendet Snälltåget fortsätter, att svidande kritik mot hemvård och hanteringen av Abdel Hassan framförs och inte första gången, så vad göra?

Har sedan tidigare lämnat in en skrivelse till nämnden om att tala om för människor som får beslut om boende eller hemtjänst att det finns en Äldreguide som kan ge ledning för vårdtagare och anhöriga i valet av utförare. Informationen om både kommunal och privat vård kan bli mycket bättre. Viss konsumentmakt kan och ska upprätthållas genom objektiv information.

På sammanträdet senast fick jag inte svar på frågan om hur dåligt det får bli och hur länge. Men majoriteten sa att nästa möte ska ta upp om kommunens avtalskrav är relevanta och om viten vid avtalsskrivningar med privata ska föras in vid misskötsel. Javisst. OK. Men frågan kvarstår! Hur dåligt, hur länge? Skulle nämnden kunna göra en djupandning och tillsammans kunna diskutera vilka åtgärder som kan skapa tryggheten att all verksamhet håller hög kvalité? Misstag görs ibland, det är mänskligt. Men grunden ska vara god. Det finns personal i verksamheten som sliter och kämpar med kroppen som insats för att göra det så bra som möjligt. De ska ha resurser, stöd och inflytande. Vad kostar egentligen nerskärningar långsiktigt? Vad kostar privatiseringen i form av kontroll, juridik och bristande transparens?

Det skulle vara en enorm tillgång för Växjö kommun om ryktet sa att det är en plats att åldras värdigt på. Kanske kan vi enas i nämnden om det åtminstone? Bra början.

Carin Högstedt, (V)

Ledamot i Omsorgsnämnden

 

 

 

PRYLSVINN OCH CIRKULÄRA UPPHANDLINGAR

Skrivet av vaxjo den . Postad i Insändare.

Ett antal representanter för olika organisationer skriver 5/8 om det prylsvinn som likt matsvinn ska begränsas för att åstadkomma mindre avfall och istället en cirkulär ekonomi. Artikeln vänder sig till enskilda och företag. Bra! Jag har inga invändningar! Helt klart ska vi ha ett kretsloppstänkande, där låna, byta, dela, laga, köpa begagnat är tänkbara alternativ till att köpa och äga.

Det jag vill komplettera med är att en viktig sektor i den nödvändiga omställningen är den offentliga – kommuner/regioner/landsting och staten. Dessa upphandlar för mycket stora belopp varje år och har därmed stor makt att bidra till omställningen.

Vänsterpartiets fullmäktigegrupp har motionerat om att genomföra cirkulära upphandlingar. Med det menar vi upphandlingar där det ställs krav på att produkter till exempel är tillverkade av återvunnet material och att de är möjliga att sortera till återbruk när de är utslitna. Vi menar också att upphandlingar kan vara forskningsfrämjande. Upphandlingar kan efterfråga funktioner utan att svaret nödvändigtvis är att köpa. Svaret kan vara delning eller leasing. Det går också att göra innovativa upphandlingar. Det innebär att i ett upphandlingsunderlag efterfråga något som inte finns, men är önskvärt att det skapas. Kan tänka att många prylar till exempel inom sjuk- och hälsovård är av plast och inte tillverkas i något miljömässigt bättre material/alternativt bättre plast. Plats för innovationer! Genom att offentlig sektor utgör stor efterfrågan på både produkter och tjänster är det viktigt att de använder de medel som finns. Upphandlingar är ett medel.

Vi i Vänsterpartiet är övertygade om att såväl enskilda som privata företag, sociala företag och den offentliga sektorn – alla behöver vara aktiva i att uppnå målen i de miljö- och klimatmål som Parisavtalet (Agenda 2030) innebär på alla nivåer, nationella och lokala.

Vår motion om cirkulära upphandlingar (lämnades in i april 2019) kommer att behandlas i kommunfullmäktige så småningom. Vi hoppas naturligtvis på att den mottas positivt!

Carin Högstedt, (V)

20190805

KVINNOJOUREN – EN LIVSVIKTIG FRISTAD

Skrivet av vaxjo den . Postad i Insändare.

 

På 1970-talet öppnade det första kvinnohuset/kvinnojouren i England. Inte av privata sektorn, inte av offentliga, inte av någon marknad. Det var enskilda kvinnor som tog hand om och skyddade misshandlade systrar. Samhället hade noll intresse för det elände som många kvinnor och barn levde i. Kvinnojourrörelsen spreds över världen.

I Växjö startade kvinnojouren i början på 80-talet. Det var kvinnor från alla partierna och enskilda som gick samman. Växjö kommun svarade upp på vår begäran om resurser till hyra och telefon. Men alla var inte glada. Vi fick höra att ”lägenhetsbråk, det klarar polisen så bra”. Sedan dess har mycket hänt. Lagar har ändrats, barnen ses som offer, yrkesgrupper har kunskaper om detta våld i nära relationer som tar sig många uttryck – från trakasserier och hot till rå fysisk misshandel och våldtäkt. Ingen förändring har skett utan kamp från rörelsen.

Kvinnojouren i Växjö har funnits i nära 40 år utan avbrott. Från början och i många år helt utan anställd personal. Allt jourande skedde ideellt. Även idag med anställd personal är volontärerna en viktig del i verksamheten, som inbegriper samtal med och skydd för behövande men också information till föreningar/organisationer och ständig kompetensutveckling. Det går inte att räkna alla tusen ideella timmar som är nerlagda, det går inte att värdera på kronan. Det är inte heller särskilt meningsfullt. Den som vill förstå, gör det. Andra vill inte.

Kvinnojouren har haft ett bra samarbete med Växjö kommun genom åren. Kommuner har efter lagändringar fått större ansvar för att möta våld i nära relationer. Växjö kommun har treåriga avtal med Kvinnojouren. Jag har personligen i alla möjliga sammanhang i Sverige och även utanför pratat väl om Växjö kommuns behandling av Kvinnojouren. Många jourer i landet har mycket sämre resurser och vissa har tvingats lägga ner. Vi skulle tillsammans kunna vara stolta över den stabila verksamheten för skydd, råd och stöd till utsatta kvinnor och deras barn.

Det var naturligtvis väntat. Efter behandlingen av Macken, Diakonicentrum, SFI-undervisningen, Vilhelmshill m fl så kommer nu uppsägning av avtalet med Kvinnojouren Blenda. De Blå-gröna vill å ena sidan ha mer hjälp av frivilligorganisationer, å andra sidan samtidigt slå av benen på dem. Nu ska det sparas pengar på skyddat boende genom upphandling på marknaden. Sluta! Sluta marknadisera! Börja istället värdera efter förtjänst de stora insatser som fortfarande görs av ideella, medkännande, empatiska, kunniga människor.

Carin Högstedt, (V)

En av grundarna

Dags för rättvis miljöpolitik!

Skrivet av vaxjo den . Postad i Insändare.

Klimatomställningen kan inte vänta. Vi har bara tio år på oss att mildra klimatförändringarnas konsekvenser, så det är bråttom. För att stoppa den negativa utvecklingen så behövs det dels massiva offentliga satsningar och så måste vi våga ta itu med fossilindustrin och alla de andra som tjänar på fortsatta utsläpp, deras makt över samhällsutvecklingen måste brytas. Vi måste också se till att omställningen blir rättvis och betalas av de som skitar ned allra mest – inte att vanligt folk ska fortsätta betala hela notan. Därför är det bara vänsterpolitik som kan göra klimatomställningen i EU rättvis och hållbar.

När det gäller att bryta fossilindustrins makt så vill vi i Vänsterpartiet först ta bort de svängdörrar som finns mellan oljebolagens kontor och EU-parlamentet. Det är våra folkvalda som ska bestämma i parlamentet – inte storföretagens lobbyister. Sedan så vill vi ta bort alla EU-bidrag som i dagsläget går till de som tjänar stora pengar på miljöfarlig verksamhet. Istället vill vi använda dessa pengar till att ställa om våra klimatskadliga industrier till att producera miljövänlig energi och hållbara produkter. Ingen som arbetar på en klimatskadlig industri idag ska behöva välja mellan att få mat på bordet och lämna över en hel planet till sina barn.

För att alla ska hjälpa till i vår nödvändiga omställning så måste det processen kännas rättvist. Det är inte rimligt att vanligt folk ska få en massa höjda skatter och tvingas ändra sin livsstil om rika knösar och lyxlirare kan fortsätta flyga omkring och lyxkonsumera hela året runt som inget hade hänt. Därför kräver vi i Vänsterpartiet att de rika som skitar nedallra mest, de ska också vara de som ändrar sin livsstil allra mest. Därför vill vi införa en progressiv flygskatt så att demåste betala in mer och mer pengar till omställningen för varje gång de flyger. Jakten på skattesmitare ska också ges högre prioritet. Pengarna som vi får från lyxlirarnas resor och när vi sätter dit skattesmitare vill vi använda till att rusta upp kollektivtrafiken och göra det billigare för vanligt folk att ta tåget ut i Europa. Vi i Vänsterpartiet vill helt enkelt att det miljövänligaste alternativet att resa också alltid ska vara det billigaste.

Sammanfattningsvis; vi i Vänsterpartiet kräver:

• Kraftigt höjda klimatambitioner med bindande regler och mål där de rika får betala mest
• Massiva offentliga satsningar på att ställa om vårt samhälle
• Bryt fossilindustrins makt över miljöpolitiken
• Rusta upp kollektivtrafiken och sänk biljettpriserna – miljövänligt resande ska alltid vara det billigaste alternativet

På så sätt kan vi skapa ett Europa för alla – inte bara de rika – samtidigt som vi räddar klimatet.

Robert Armblad
Kandidat till EU-parlamentet
Vänsterpartiet Kronoberg

 

Ett Europa för alla – inte bara för de rika

Skrivet av vaxjo den . Postad i Insändare.

Det politiska läget ute i resten av Europa påminner på många sätt om hur vi har det i Sverige. Högerextrema krafter som normaliseras av den traditionella högern och en ideologilös socialdemokrati som i sin tur är med och ökar de klyftor som högerextremismen växer ur. Kvar står vi i Vänsterpartiet och våra europeiska systerpartier som den enda kraften till vänster, starkt övertygade om att det är jämlikhet, jämställdhet, antirasism och en rättvis ekologisk omställning som vi behöver. Det är endast med dessa grundvärderingar som vi kan skapa ett Europa som är till för oss alla, inte bara för de rika.

Klimatforskningen gör det tydligt att vi bara har ett fåtal år på oss att rädda världen från en akut klimatkris. Det finns en stark folkrörelse för att driva på miljöarbetet men motståndarna är mäktiga för att de tjänar på dagens system. Fossilindustrin och dess ägares makt över miljöpolitiken måste brytas. Klimatfrågan kräver en politik för ekonomisk jämlikhet då det är samhällets rikaste som orsakar störst klimatutsläpp, inte bara genom sin makt utan även genom sitt sätt att leva. Vänsterpartiets klimatpolitik ser därför till att de som bär ansvaret för utsläppen genom sina storföretag och sitt lyxliv får betala konsekvenserna – inte de som redan drabbats hårt av åtstramningar och ökade klyftor.

Högern och socialdemokraternas åtstramningspolitik har skapat samhällsklyftor som blivit en grogrund för den växande extremhögern. En extremhöger som attackerar såväl invandrare, flyktingar, religiösa minoriteter och hbtq-personer som kvinnor. Vänsterns antirasism och feminism är centrala motståndskrafter för att hålla tillbaka den här utvecklingen. Vi kräver ekonomisk rättvisa för kvinnor. Vi försvarar rätten till lagliga och säkra aborter, kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa och hbtq-rättigheter. Vi står upp för en human flyktingpolitik och jobbar hårt i EU-parlamentet för att skapa säkra vägar för flyktingar och livräddningsinsatser på Medelhavet.

Även arbetare ställs mot varandra då dagens EU ställer företagens ekonomiska vinster före arbetares rättigheter. Oavsett om vi är svenskar, polacker eller fransmän behöver vi alla ett arbete med skälig lön och trygga arbetsvillkor. Idag ser det inte ut så. Det är numera utbrett att företag använder EUs kryphål till att pressa ner såväl löner som arbetsvillkor. Lösningen är att garantera att arbetskraft från alla länder har villkor och löner som är minst lika bra som inhemska löntagare på arbetsmarknaden. Kryphål måste täppas till och facket ska alltid kunna kräva svenska kollektivavtal för de som jobbar i Sverige.

Men för att vi ska kunna förändra på riktigt så måste EU bli mer demokratiskt. Under ett stort antal år har makt och beslut medvetet förts bort från folkligt inflytande och demokratiska organ till opåverkbara EU-institutioner. Vänsterpartiet vill demokratisera EU genom att ge mindre makt till EU:s byråkrater och mer makt till våra folkvalda i Sveriges riksdag.

Vänsterpartiets arbete i EU-parlamentet gör EU mer klimatinriktat, mindre rasistiskt, mer feministiskt, mer rättvist och mer demokratiskt. Vi kräver en politik för jämlikhet. Vi är den starkaste motkraften mot de högernationalister och rasister som vill ta makten över EU och Europa.

Rösta på Vänsterpartiet den 26 maj!

Robert Armblad
Kandidat till EU-parlamentet
Vänsterpartiet Kronoberg

HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK

Skrivet av vaxjo den . Postad i Insändare.

Så sakteliga ökar kunskapen om hedersrelaterat våld och förtryck (HRV), utbredning, bakgrund och möjliga åtgärder i Sverige, Växjö kommun och regionen. Utbredningen är osäker, då HRV ofta redovisas under beteckningen ”våld i nära relationer” istället för en egen kategori våld/förtryck. Det finns flera rapporter från senare tid som visar att många ungdomar i storstadsområden är begränsade i sina liv och sina val. Enligt t ex Örebro universitet är så många som var tolfte niondeklassare starkt kontrollerade för att skydda släktens rykte. Flest utsatta är flickor/kvinnor men även pojkar är begränsade i sina liv.

Hur kan någon form av våld och förtryck kopplas till ”heder”? undrar många. Bakgrunden är skillnaden i sättet att styra sin region, sitt land och synen på hur rätt skipas, värderingar av individen kontra kollektivet. I Sverige är det (numera) naturligt med individualism, sekulärt styrelseskick, oberoende domstolar, självständighet. Hedersvåldets grund finns i klansamhällena, i länder med svag eller ingen gemensam styrning, där släktens/klanens heder ska värnas till varje pris. Individens önskningar är sekundära, kollektivets och blodsbandens vilja är allt. Hedersnormen och de patriarkala strukturerna gynnas av inneslutenhet och segregation. Studien från Örebro kommer fram till att ekonomisk, politisk, religiös, social och kulturell rörlighet gör det svårare att upprätthålla hedersnormerna. Här har vi alltså en stor uppgift: Att minska segregationen och öka kunskapen om hur det kan göras.

Institutet för lokal och regional demokrati (ID) gjorde 2015 en studie av hur HRV hanteras i länets kommuner. Förekomsten av hedersvåld, av barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning kartlades och förslag till åtgärder framfördes. I alla kommuner förekom hedersvåld. Det kunde konstateras trots att ingen kommun hade tillförlitlig statistik. Ingen kommun hade handlingsplan för att förebygga/möta detta våld och förtryck. Läget är ungefär detsamma idag men medvetenheten om HRV har ökat, kunskaperna hos berörd personal inom t ex skolan likaså. För tre år sedan motionerade Vänsterpartiet i Växjö kommun om en handlingsplan. Den bifölls av hela fullmäktige, men planen har låtit vänta på sig. Lär dock vara på gång nu och vi ser fram mot det. En handlingsplan underlättar arbetet. Planen är kallad ”Våld i nära relationer och hedersrelaterat förtryck”, vilket tyvärr kan leda fel. HRV ska inte vara ett bihang till våld i nära relationer, det är en särskild kategori. Region Kronoberg är utsedd till ett av fyra län som ska starta ett resurscentrum för våld i nära relationer med fokus på hedersvåld (återigen sammanblandning?). Positivt – en plan för detta ska antas.

De unga människor som söker hjälp för att de inte står ut med kontrollen av sina liv, som är rädda för tvångsäktenskap, som inte får välja sina kompisar, kan få hjälp och skydd. Det svåra är att de ställs helt utanför sin familj, sin släkt, sina nätverk när hedersnormen slår till. Hur kan vi erbjuda nya nätverk och trygghet i denna utsatta situation? Inte enkelt.

Samhällets arbete ska vara förebyggande. Där har vi alla ett uppdrag att öka våra kunskaper, se tecknen, ställa frågorna, informera om alternativ och vad som gäller i Sverige. Stöd, skydd när det hänt ska vara självklart. Vi avser motarbeta segregation och tror på möten och dialog mellan människor som en bra grund för att hedervåldet ska upphöra.

Carin Högstedt (V)

Elisabet Flennemo (V)

Anna Bertland (V)

Stärk kunskapen om psykisk ohälsa

Skrivet av vaxjo den . Postad i Insändare.

I Sverige tar en person sitt liv var sjätte timma. Ungefär 90 procent av dessa lider av en långvarig eller kortvarig psykisk ohälsa, vilket i de flesta fall kan behandlas med rätt vård och hjälp.

Självmord förekommer i alla samhällsklasser, oavsett ålder och kön, och är den vanligaste dödsorsaken hos män i medelåldern och den näst vanligaste hos yngre kvinnor. Tidigare självmordsförsök är den högsta riskfaktorn för att försöka ta sitt liv igen och i Sverige försöker ungefär 15 000 personer att ta sitt liv varje år. Men det finns ett stort mörkertal. Varje år drabbas mellan 10 000 och 15 000 anhöriga och närstående av svår sorg på grund av suicid. Dessa personer löper risk för att själva utveckla psykisk och fysisk ohälsa på lång sikt och behöver stöd.

Staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har en överenskommelse om psykisk ohälsa. Syftet med överenskommelsen är att skapa förutsättningar för ett långsiktigt arbete på området psykisk hälsa med ett gemensamt ansvarstagande från berörda aktörer.

Målsättningen är att befolkningen ska erbjudas behovsanpassade och effektiva insatser av god kvalitet, där en av insatserna är att förebygga självmord.

Flera kommuner i Sverige har redan tagit fram handlingsplaner. En av dessa är Södertälje kommun där målet för det suicidpreventiva arbetet är att ingen person – barn, vuxen eller äldre – ska behöva hamna i en sådan situation att suicid upplevs som den enda utvägen, ingen ska behöva ta sitt liv. Södertäljes handlingsplan riktar sig till kommunstyrelsen, alla nämnder samt anställda inom kommunen som i sitt yrke möter personer med psykisk ohälsa och risk för suicid eller som möter anhöriga till personer med risk för suicid.

Region Kronoberg bedriver ett utvecklingsarbete i syfte att stärka det suicidförebyggande arbetet. Under december genomförs flera aktiviteter i Kronoberg, bland annat visas filmen ”Stör döden” i periodpauserna på hockey- och innebandymatcher i länet. Under nästa år kommer ett skolbaserat program att erbjudas årskurs 8 i länets alla högstadieskolor (Youth aware of Mental health, YAM).

Det pågår även ett arbete med att ta fram en regional handlingsplan. Planen är nu ute på remiss och tanken är sedan att varje kommun utarbetar en egen handlingsplan. Det är ett viktigt och angeläget arbete som nu håller på att ta fart i länet.

Hur kommer ansvariga politiker i Växjö kommun hantera uppmaningen från regionen att ta fram en handlingsplan för Växjö kommun? För några år sedan lämnade Socialdemokraterna en motion om att ta fram en handlingsplan för suicidprevention till kommunfullmäktige som avslogs.

Vänsterpartiet i Växjö menar att det måste finnas kompetens hos alla anställda i Växjö kommun i att kunna möta och erbjuda stöd till personer med psykisk ohälsa och risk för suicid. Den kunskapen ska också kunna användas i möten med anhöriga till personer med risk för suicid. Med baskunskap i suicidprevention vågar en fråga och se till att personen får rätt hjälp. Kunskapen är också värdefull internt kollegor emellan.

Elisabet Flennemo, Maria Garmer

(SMP 2018-12-21)

Reell frihet även som 65+ och med krämpor

Skrivet av vaxjo den . Postad i Insändare.

Det är brist på behörig personal inom äldreomsorgen. Det är rekryteringsproblem. När det saknas personal blir de som är kvar stressade och pressade. Stressrelaterade sjukdomar ökar. Ond cirkel uppstår. Ingen vårdtagare, ingen medarbetare, inga anhöriga, ingen omsorg mår väl av situationen. Vad kan göras?

Här är några av de mål och förslag som Vänsterpartiet har föreslagit före valet (en del sedan åratal tillbaka):

Vi vill gå lite utanför boxen genom att starta försök på ett par arbetsplatser med kortare arbetsdag, minst en inom omsorgen och samma inom socialtjänsten. Genom följeforskning kan arbetsgivare och facken få reda på vad som händer på en arbetsplats, där medarbetarna har tid och ork. Hur påverkas trivsel, stress, sjukskrivningar, kvalitén på vård och omsorg, vårdtagarnas upplevelser av vardagen?

Vi vill fortsätta utanför boxen med försök där medarbetare i hemtjänsten inom något geografiskt område får testa att laga mat hemma hos den som ska äta. Hur påverkas vårdtagarens måltidsupplevelse, delaktighet? Är detta en möjlighet att minska äldre/funktionsnedsatta hemmaboendes ensamhet och oro? Vi tror det, men vi startar med försök för att få mer erfarenheter.

Växjö kommun ska vara en arbetsplats som låter tala om sig, sticka ut, vara progressiv. Delade turer, visstidsanställningar och minutstyrning hör definitivt inte till det som lockar fler till omsorgsyrken. Det borde tillhöra det förgångna. Istället ska medarbetarna ges mer makt över sin arbetssituation. Intraprenader är ett sätt att låta personalen styra mer över sin budget och innehållet i verksamheten på till exempel ett äldreboende. Det handlar egentligen i grunden om att arbetsgivaren har tillit till sin personal.

I Vänsterpartiet talar vi om reell valfrihet. Med det menar vi att även skröpliga, åldersrika personer ska kunna fortsätta sitt vardagsliv med ett innehåll som är självvalt: Intressen, fritid, kultur, mat, TV-serier, Facebook, lusten till det ena eller andra finns där. Ingenting upphör på grund av en åldersgräns. Valfrihet kan heller inte begränsas till att välja en privat eller kommunal utförare. ”Valen” görs fortfarande av en myndighet, inte den berörda enskilde individen. Det vill vi ändra på.

Därför anser vi att efter 85 ska invånare ha rätt till plats på särskilt boende utan myndighetsbeslut. Det ska räcka med att en person vill bo så. En vårdtagare som bor hemma ska kunna förfoga över vissa hemtjänsttimmar till det den önskar göra, utan myndighetsbeslut. Det är faktiskt sådana små reformer som kan skapa meningsfullt vardagsliv även sent i livet.

Vi har noterat att flera partier i valrörelsen var inne på samma tankegångar om frihet i äldreomsorgen. Så gott som alla tycker också att det ska byggas trygghetsboenden. Vi ser fram mot att få stöd när vi kommer med våra förslag under kommande mandatperiod. Växjö kommun kan och ska vara en föregångskommun ifråga om omsorgsbehövandes delaktighet och stöd i sitt vardagsliv.

Carin Högstedt, Mikael Vester

(SMP 2018-12-17)

Bakåtsträvande budget med flera hot

Skrivet av vaxjo den . Postad i Insändare.

Den budget som M och KD lade fram och som röstades igenom med stöd av SD i onsdags är ett steg i fel riktning. Ur flera perspektiv är detta dokument att betrakta som bakåtsträvande, ojämlikt och icke jämställt.

Samma vecka som klimattoppmötet hölls presenterades en budget där M och KD visar tecken på bakåtsträvan i en tid där det krävs tydliga steg framåt. Sänkning av anslag till Naturvårdsverket på med 100 (M) respektive 109 (KD) miljoner kronor. Därutöver avskaffas flygskatten och lantbruket ges ökad befrielse från koldioxidskatt för dieselbränsle. På det hela taget en allt annat än progressiv klimatpolitik.

Fördelningspolitiskt ser M och KD till att de som har mycket får mer och de som har lite får mindre.

Ett antal specifika punkter i budgeten bör nämnas som har med fördelning att göra.

Tredubblat RUT-avdrag från 25 000 till 75 000 kronor om året, en reform som gynnar de med högst inkomst.

Slopad avdragsrätt för fackföreningsavgiften. Slopandet av denna motsvarar ungefär skattesänkningen för de som tjänar under 30 000 kronor i månaden, vilket i praktiken innebär att fackanslutna inom detta inkomstskikt blir helt utan skattesänkning.

Höjning av gränsen för statlig inkomstskatt till 42 000 kronor i månaden i nya budgeten. Dubbel vinst för en grupp höginkomsttagare som får sänkt jobbskatt och dessutom slipper betala statlig inkomstskatt.

Nedläggningen av Jämställdhetsmyndigheten skickar en helt felaktig signal om vilken väg vi borde gå som samhälle. Att det dessutom sker precis vid tiden för hundraårsjubileet av allmän och lika rösträtt lämnar en unken smak efter sig.

Nu måste vi som Vänsterpartister peka på andra sätt och nya riktningar. De finns och de kan leda till ett mer jämlikt och jämställt samhälle. Naturligtvis måste allt ske med klimatet och miljön i fokus, det har aldrig varit viktigare.

Björn Kleinhenz, Maria Garmer, Johnny Werlöv

(SMP 2018-12-19)