Vi är överens med Oliver Rosengren om att en gymnasieexamen är en viktig faktor för att undvika arbetslöshet. Däremot anser vi inte att godkända terminsbetyg under gymnasiet ska vara en förutsättning för att få sommarjobb. Kommunala sommarjobb ska erbjudas alla som vill. Alternativet för de elever som inte nått målen är att delta i sommarskola, men för elever som är skoltrötta eller av andra anledningar behöver en paus från skolan för att bygga självförtroende eller få arbetslivserfarenhet tror inte vi att sommarskola som krav är rätt väg att gå. Den här diskussionen har förts tidigare – både på opinionssidan i Smålandsposten som i interpellationer och inlämnade motioner från oppositionens sida.

Det vore klädsamt om Oliver Rosengren angav källor när han svänger sig med att ”forskning visar att sommarjobbsgarantier har liten eller ingen effekt i sig själva”. Förra året var det 747 ungdomar som sökte feriejobb. 21 ungdomar som sökte hade inte godkända betyg i svenska och matte. Men elva av dem lyckades bli godkända innan terminen var slut, fyra tackade nej och sex elever kombinerade sommarskola och sommarjobb. Så vi pratar inte om en särskilt stor grupp ungdomar.

Men det är retoriken kring detta som är den springande punkten – den moderatledda majoritetens mantra att hårda krav är en framgångsrik faktor. Hur vet vi detta? Har vi frågat de aktuella ungdomarna hur de ser på ”moroten”? Vilka motiv har funnits? Av vilka anledningar tackade fyra elever nej? Vi vet inte hur många som valde att inte ens försöka söka sommarjobb när kraven höjdes, vi vet inte heller om det finns något som helst samband mellan kraven på betyg och att ungdomar fick godkänt innan terminen var slut. 

Moderaterna driver arbetslinjen men inte när det gäller elevers möjlighet att sommarjobba inom ramen för den kommunala garantin. Här ska det ställas krav istället för att möjliggöra för alla som vill att få arbetslivserfarenhet. Sommarjobb är fortfarande, precis som förra året, oerhört värdefullt för ungdomar som av olika anledningar behöver ett sammanhang utanför skolan. En chans att få kontakter och bygga självförtroende.

Vänsterpartiet i Växjö menar att krav måste ställas utifrån individuella förutsättningar att nå målen, annars är det bara ett tufft och onödigt hinder på vägen som förstärker känslan av utanförskap.

Elisabet Flennemo (V) ledamot i Nämnden för arbete och välfärd

Maria Garmer (V) ledamot i Kommunstyrelsen

Det låter fint: Vi ska öka antalet platser i daglig verksamhet enligt LSS och höja kvalitén. Så långt är jag och vänsterpartietmed. Antalet människor med behov av plats kommer att öka. Men vad handlar er insändare om egentligen? ”Samla fler mindre enheter under ett tak”, skriver ni. Vad betyder det i praktiken?

Det finns 28 olika dagliga verksamheter i Växjö kommun (enligt Växjö kommuns webb). Stora flertalet har verksamheter för personer med olika grader av utvecklingsstörning. Det är välfungerande verksamheter som betyder väldigt mycket för de människor som berörs och deras anhöriga. Vid besök på ett antal har jag fått positiva wibbar. Här sker fantastiska saker! Som det ska vara.

Blågrönas förslag (enligt insändaren) innebär att några enheter med särskild inriktning kommer att finnas kvar. Papperian och Kupan har nämnts i diskussioner i omsorgsnämnden. Så citerar jag blågröna igen: ”Förslagsvis blir det ett par större enheter med olika samlade verksamheter med olika ingång och lokalmässiga avgränsningar.”

När jag går igenom utbudet av de dagliga verksamheterna som finns nu, så är tre samlade i samma byggnad på S Vallviksvägen. Funkar mycket bra enligt personal. Några är förlagda till företag och ska så förbli, hoppas jag. Bland annat i Lammhult och Gemla. En privatdriven enhet ligger i Ingelstad. En hel del enheter är i högsta grad knutna till sin plats i geografin, torp på Telestad, i Bramstorp, Annevik vid Helgasjön, Lövåsen i Växjö. Några har kaféuppdrag på arbets- eller konferenscenter. Till slut är jag nere på ca fyra enheter i Växjö stad, som kanske – beroende på vilka deltagare som är berörda – skulle kunna samlokaliseras. Om en daglig verksamhet innehåller skogshantering, så är det ju väldigt bra om den ligger i skogen. Som exempel.

Tydligen ska det göras en utredning med direktivet centralisering för att åstadkomma fler platser och bättre kvalitet. Jag tycker vi ska analysera vilka behov av daglig verksamhet som finns och kommer att finnas i hela kommunen. Det är bra att sprida arbetsplatser. Vi ska också analysera hur utbudet av verksamheter stämmer med vad deltagarna vill ha och behöver. Vad behöver vi mer av? Mindre? Gärna fler företagsförlagda verksamheter! Gärna fler föreningsknutna! Finns det enheter som gärna vill samlokaliseras – så fint. Synd bara att ni blågröna gör centraliseringen till målet i sig.

Carin Högstedt, (V)

20200128

För snart ett år sen så kom Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna överens om att göra det tillåtet med obegränsat hög hyra på nybyggda lägenheter. Detta trots att vanligt folk, pensionärer och studenter inte har råd att hyra nybyggda lägenheter med dagens redan höga hyror. Vi i Vänsterpartiet kommer göra allt vi kan i riksdagen för att stoppa förslaget – men vi behöver din hjälp!

Hyresgästföreningen har räknat ut att hyran kommer höjas 25-30% för nybyggen, vilket kommer göra det omöjligt för människor med vanliga inkomster att flytta till en nybyggd lägenhet. Du som bor i en äldre hyreslägenhet kanske läser det här och tänker att det inte kommer påverka dig och din hyra, men där har du fel.

Obegränsade hyror på nybyggen leder i det långa loppet till attallas hyror går upp. Dessutom så är avtalet mellan S, Mp, C och L upplagt så att det kommer bli extra höga hyreshöjningar för alla oss som hyr lägenhet i närheten av stadskärnan såsomCentrum/Dalbo/Araby/Nydala i Växjö.

Nästa logiska steg för de partier som tror att marknaden sätter bra hyror för nybyggen är att till slut införa samma system för äldre hyresrätter. Om du bor i trea med 7000kr i hyra så skulle alltså din nya hyra bli 9000kr! Vi måste tillsammans förhindra att det här sker!

Det här kan du göra för att bli en del av motståndet mot regeringens hyreschock:
• Sprid ordet! Sätt upp lappar och prata med dina grannar om vad som är på väg att hända!
• Hör av dig till S, Mp, C, L och kräv att förslaget stoppas!
• Gå med i Hyresgästföreningen! HGF kämpar för oss hyresgäster och jobbar hårt med att stoppa regeringens hyreschock, ju fler medlemmar desto större chans att regeringen lyssnar!
• Gå med i Vänsterpartiet! För oss är bostaden en rättighet, inte en handelsvara!

Tillsammans kommer vi stoppa förslaget om obegränsade hyror!

Robert Armblad – Vänsterpartiet Växjö
Eva-Britt Svensson – Vänsterpartiet Växjö

”Vad är tre miljoner i förhållande till vad de framtida kostnaderna kan bli när barn och familjer mår dåligt?” Denna mycket relevanta fråga ställde Karin Svensson i sin insändare den 3 december.
Liknande frågor har jag som ledamot för Vänsterpartiet i kommunfullmäktige ställt i en interpellation till Oliver Rosengren (M), ordförande i NAV på kommunfullmäktige den 19 november. Som bakgrund till avvecklingen menar förvaltningen och den styrande politiken bland annat att behoven hos målgruppen (barn och familjer) har förändrats sedan psykoterapiteamet startades. Det är inte en helt övertygande beskrivning eftersom man i princip använde samma formulering som skäl till att starta upp verksamheten för tre år sedan. Ett annat argument är att det inte är en lagstyrd verksamhet och det bör tilläggas att inga öppenvårdsinsatser är lagstyrda. Om man drar detta till sin yttersta spets kan det resonemanget leda till att alla förebyggande och tidiga insatser avvecklas och att enbart insatser som styrs av lagstiftningen återstår, det vill säga omhändertagande av barn.
Psykoterapiteamet har bland annat funnits till för just de familjer som riskerat att få ett eller flera barn omhändertagna men där insatsen från teamet har undanröjt en sådan åtgärd. Kostnaden för en insats från psykoterapiteamet för dessa familjer ligger så klart långt under den kostnad det blivit för kommunen att omhänderta familjens barn. Ytterligare ett argument som den blågröna majoriteten använder är att psykoterapi inte är kommunal verksamhet utan hör till hälso- och sjukvården. Det är en ganska tunn förklaring eftersom det var känt redan vid införandet av psykoterapiteamet, men att man ändå valde att starta upp verksamheten. Förmodligen för att man tyckte det var viktigt att kunna erbjuda utsatta familjer just den typen av insatser som teamet har kunnat erbjuda. En verksamhet som Växjö kommun ska vara stolt över!
En kritik jag också vill lyfta är att konsekvensbeskrivningen kopplat till nedläggning av teamet är daterat 2019-11-18 två dagar innan beslutet om nedläggning av psykoterapiteamet togs på nämndsammanträdet 2019-11-20. Ett sådant viktigt dokument måste finnas tillgängligt i god tid innan beslut. Det handlar om transparens.
Vänsterpartiet reserverade sig mot beslutet med ett eget yrkande om att ge förvaltningen i uppdrag att inom ramen för organisationsförändringen på avdelningen Barn och familj tillse att Psykoterapiteamet kan fortsätta sin verksamhet i nuvarande form.

Elisabet Flennemo (V)
Ledamot i Kommunfullmäktige och i Nämnden för arbete och välfärd

Vid senaste sammanträdet med Omsorgsnämnden i Växjö kommun fick vi en genomgång av Socialstyrelsens senaste Äldreguiden. Den bygger på intervjuer med vård- och omsorgstagare på äldreboenden, i gruppboenden och i hemtjänst/hemvård i hela landet, privat och offentlig. Det är många parametrar som frågas om: Måltidsmiljön, personalens tillgänglighet, aktiviteter, utevistelser med fler plus ett betyg på helheten. Oavsett vad man tycker om dessa mätningar så finns de, publiceras och görs varje år. Finns alla skäl att titta på resultaten. Hur är nöjdheten på Toftagården, Sjöliden, Bågen, Åbovägen?

När jag första gången (jag är ny i nämnden) tog del av Äldreguiden blev jag alldeles förskräckt. Vilka skillnader! Har mest tittat på de särskilda boendenas resultat. Där finns ju de svagaste människorna, de som bedömts av myndighet kvalificera sig för ett äldreboende, vilket inte är lätt numera. Även om jag besökt boenden, talat med handläggare, haft yrkanden i nämnden, förstått att förvaltningen arbetar med besök på boenden, så när nu en ny mätning presenteras och resultaten är fortsatt dåliga på t ex Attendos äldreboenden Åbyvägen och Vikaholmsallén, så frågar jag mig och på sammanträdet:

• Hur dåligt får det bli och hur länge? Bakom siffrorna finns ju människorna, de som sägs att vi är till för, de som struntar i vilket ägarnamn som står vid entrén, men faktiskt vill ha en värdig vård och omsorg med varierade aktiviteter och personal som har tid att hjälpa och samtala, trösta, lugna. Självfallet är det skillnad på kvalité om nöjdheten är 100 % eller 33 %, bara som exempel.

När jag nu måndag 28/10 läser Smp och ser att den negativa kritiken mot gruppboendet Snälltåget fortsätter, att svidande kritik mot hemvård och hanteringen av Abdel Hassan framförs och inte första gången, så vad göra?

Har sedan tidigare lämnat in en skrivelse till nämnden om att tala om för människor som får beslut om boende eller hemtjänst att det finns en Äldreguide som kan ge ledning för vårdtagare och anhöriga i valet av utförare. Informationen om både kommunal och privat vård kan bli mycket bättre. Viss konsumentmakt kan och ska upprätthållas genom objektiv information.

På sammanträdet senast fick jag inte svar på frågan om hur dåligt det får bli och hur länge. Men majoriteten sa att nästa möte ska ta upp om kommunens avtalskrav är relevanta och om viten vid avtalsskrivningar med privata ska föras in vid misskötsel. Javisst. OK. Men frågan kvarstår! Hur dåligt, hur länge? Skulle nämnden kunna göra en djupandning och tillsammans kunna diskutera vilka åtgärder som kan skapa tryggheten att all verksamhet håller hög kvalité? Misstag görs ibland, det är mänskligt. Men grunden ska vara god. Det finns personal i verksamheten som sliter och kämpar med kroppen som insats för att göra det så bra som möjligt. De ska ha resurser, stöd och inflytande. Vad kostar egentligen nerskärningar långsiktigt? Vad kostar privatiseringen i form av kontroll, juridik och bristande transparens?

Det skulle vara en enorm tillgång för Växjö kommun om ryktet sa att det är en plats att åldras värdigt på. Kanske kan vi enas i nämnden om det åtminstone? Bra början.

Carin Högstedt, (V)

Ledamot i Omsorgsnämnden