Skip to main content

Författare: vaxjo

Livet utanför stadsgränsen – läget?

Hur många beslut som än tas om bostäder utanför Växjö stad, så verkar det trögt. Det är mitt bestämda intryck.
Frågor ställs nu till Anna Tenje (M) om hur läget är och om hon är nöjd med takten på bostadsbyggandet.

 

INTERPELLATION

 

Till Växjö kommunstyrelses ordförande Anna Tenje, (M)

 

Om läget för nya bostäder i kommundelscentra och mindre orter utanför Växjö stad

 

Bakgrund

”Det ska alltid finnas byggbara tomter för hyres- och äganderätter i alla kommundelscentra och de mindre orterna”. Så har fullmäktige bestämt i Landsbygdsprogrammet från 2013.

Och i oktober 2016 bekräftades det i beslutet på en V-motion: ”Kommunfullmäktige uppdrar till kommunstyrelsen och byggnadsnämnden att inventera möjlig mark att bygga på, att mark köps in om nödvändigt, att det finne tomter och detaljplaner för byggande av såväl villor som hyresrätter och även trygghetsboenden”. Alla i fullmäktige var eniga om detta. Vår motion och beslutet ska undanröja att bostadsbyggande fördröjs eller uteblir på grund av brist på detaljplaner, VA-ledningars otillräckliga och dåliga status, brist på mark etc. Det vill säga Växjö kommun utanför stadsgränsen ska behandlas på samma sätt som Växjö stad.

Tyvärr har jag en stark känsla av att utvecklingen inte går på räls enligt de enhälliga besluten. Det blev stopp för nya bostäder i Tävelsås på grund av brist på kapacitet i ledningar som ett exempel. Brist på tomter redovisas i flera orter.

Frågor

1.      Finns det fler orter än Tävelsås, där VA-ledningarna inte räcker till för en utbyggnad av nya bostäder? Vilka i så fall och vilka lösningar kommer att finnas?

 

2.      Vilken tillgång på detaljplaner finns i de sex kommundelscentra och i de övriga orterna som t ex Tävelsås? Var behöver det  kompletteras för att ny bebyggelse ska kunna genomföras när behov uppstår?

 

3.      På vilka orter  behöver kommunen mer mark för att ha en god beredskap inför behov av nya bostäder?

 

4.      Första etappmålet för nya bostäder utanför staden enligt Landsbygdsprogrammet är 500 till 2020. Hur ligger kommunen till i förhållande till det målet?

 

5.      Vad vill du göra för att öka effektiviteten och beredskapen för nya bostäder utanför stadsgränsen? Eller är du nöjd med nuvarande situation?

 

 

Carin Högstedt, (V), 171120

Ytterligare en motion som blivit ännu mer aktuell genom #metoo-rörelsen

För ett par veckor sedan lämnade V in en motion om intensivt jämställdhetsarbete, där skolan, föräldrarna, barnen/ungdomarna ska verka för att framtiden inte innebär sexistiska trakasserier, kränkningar, våld/våldtäkter, hot, hat i en evig ond cirkel.
Nu lämnar vi in ytterligare en motion om att tjejer på högstadiet ska kunna få feministiskt självförsvar som tillval i skolan. OBS, de ska inte lära sig slåss! Se nedan!

 

MOTION TILL VÄXJÖ KOMMUNFULLMÄKTIGE

 

INFÖR FEMINISTISKT SJÄLVFÖRSVAR SOM TILLVAL UNDER HÖGSTADIEUTBILDNINGEN

 

#Metoo-kampanjen har visat att de flesta kvinnor utsatts för någon form av sexuella trakasserier, övergrepp eller tafsande. Det finns ett sätt, förutom att arbeta med förändrade attityder, att få en ändring till stånd. Attityder kan förändras genom att hela samhället: skolor, idrottsrörelsen, civilsamhället mycket mer diskuterar och tar ansvar för hur vi förhåller oss mellan könen. Men förutom attitydförändringar är utbildning i feministiskt självförsvar oerhört viktigt. Inte för att lära sig slåss, ta till våld, utan för att öka kunskapen om hur en tar sig ur en hotfull situation, ökar självförtroendet och för att kunna använda kroppsspråk på ett sätt som förhindrar övergrepp i alla former. Det en lär sig är att använda sin röst för att värja sig mot hot och glåpord, att sätta gränser med kroppsspråket och enkla fysiska självförsvarstekniker för att kunna slå sig fri om en blir angripen.

Det handlar om att kompensera det faktum att tjejer och kvinnor sällan fått lära sig att i samma utsträckning som män våga höja sin röst och använda sin kropp för att försvara sig själv.

Ingen kan ha undgått att uppmärksamma hur utbrett detta våld och övergrepp mot kvinnor är – och ingen kan längre acceptera att detta får fortgå.

 

Därför föreslår Vänsterpartiet

Att alla flickor under högstadieutbildningen erbjuds kurser i feministiskt självförsvar.

 

 

Eva-Britt Svensson                                        Carin Högstedt

Ledamot (V), Växjö kommunfullmäktige        Ledamot (V), Växjö kommunfullmäktige

Låt inte #metoo bli en krusning på ytan!

Det måste hända något för att vi i framtiden ska slippa sexistiskt våld och trakasserier! Att flickor/kvinnor nu berättar är bra, men det kan inte stanna där. Grogrunden ska bort och vi tror att skolan kan göra en insats. Läs och bedöm!

 

MOTION

Till Växjö kommunfullmäktige

Om en kampanj för att få bort det sexistiska våldet, trakasserierna, tafsandet, hån och hat och istället skapa grund för den jämställda kommunen

Senaste tiden har det skrivits spaltkilometrar i media om rörelsen #metoo och #metoo har blivit mil av berättelser på sociala media om hur det har varit och är att vara flicka/kvinna på denna planet. Allt från våldtäkter till verbala och fysiska tafsanden, sexistiska elakheter, mobbning verbalt och fysiskt till, ja, det är bara att läsa vad som börjar komma upp till ytan.

Rubriker från media: ”Tafsande är en del av den svenska kulturen” (Dagens ETC). ”Om man vill göra ner en pojke, då kallar man honom fröken, fjolla eller bög”(DN). ”Ingen kan säga ”inte alla män” när alla kvinnor vittnar om samma sak” (DN). ”De namngivna är toppen på ett isberg” (Dagens ETC). ”Imorgon kommer hårdhänta händer mellan benen åter kallas för skämt” (Dagens ETC). Vi har valt ett axplock av seriösa skribenters rubriker. Den sista rubriken vill vi inte se förverkligad; #metoo blev en dagslända, tillbaka på ruta ett. I skolan kommer då ”hora”, ”bög” och ”fjolla” fortsatt vara florerande tillmälen och på arbetsplatser får unga tjejer finna sig i att män i maktpositioner tar sig rätten att bete sig sexistiskt kladdande, nypande, tafsande, om de ska ha en chans på den arbetsplatsen, inom den branschen. Och tystnaden lägrar sig.

– Nej, tänker vi, det måste gå att göra något som skapar en grund för ett reellt jämställt samhälle där fortsatta trakasserier etc är otänkbara och låt oss börja i Växjö kommun! Vi tror att skolan är en naturlig utgångspunkt för ett långsiktigt arbete. Barn/unga, deras föräldrar, skolans personal – alla lärare, fritidspedagoger, måltidspersonal, elevhälsan – ja, alla ska inkluderas i en intensiv jämställdhetsdialog/utbildning/värdediskussion. Samverkanspartners och möjlig hjälp med finansiering i detta projekt kan vara SKL (Sveriges kommuner och landsting), Kvinnojourer, Män för jämställdhet, universitet, lärarhögskolor, departement.

Vi hemställer

Att Växjö fullmäktige beslutar att uppdra åt berörda nämnder

Att ett projekt för jämställdhet med det långsiktiga målet att få bort grogrunder för sexistisk beteende  startas i Växjö kommuns förskolor/skolor/gymnasier

Att barnen/ungdomarna och deras föräldrar liksom all personal involveras

Att t ex klasser/grupper/föräldrar, lärare kan komma överens om ett ”kontrakt” om ett jämställt beteende i i klassen och på skolgården

Att kunskaper om jämställdhet och HBTQ ska vara naturligt innehåll i alla skolor och i all undervisning

Att målet är att få slut på flickors/kvinnors begränsningar i livsutrymme

Att skapa ett klimat där alla i det uppväxande släktet känner friheten att vara sig själva

Växjö 171031

Carin Högstedt, (V)

Eva-Britt Svensson, (V)

SÄNKTA LÖNER ETT GISSEL

I en debattartikel 25/10 hävdar liberala ungdomsförbundet att de enbart drivs av omtanke och har enbart godhjärtade avsikter med att de vill sänka lönerna för medborgarna. Tillåt mig tvivla starkt på detta! Samtidigt torgför liberaler återkommande mantrat att ”det ska löna sig gå från bidrag till arbete”. Som om någon över huvud taget ifrågasatt detta! Förmodligen måste man vara liberal för att förstå den logiska kullerbyttan i att sänkta löner skulle leda till minskat beroende av kompletterande ekonomiskt bistånd, hyresbidrag eller nödvändigheten av att skaffa sig två jobb.
Alla allianspartier har öppet applåderat lärarlönelyftet och systemet med 1:e lärare. Ett av argumenten var att de 3-5000 kr/månad i lönehöjningar som vissa lärare fått, skulle medföra att dessa utgjorde ”loket” som successivt skulle dra övriga i lärarkollektivet snabbare mot bättre löneutveckling. Tanken är god och så fungerar ju den marknadsmässiga lönesättningen. Men om man då omvänt sänker lönerna för vissa? Enligt de marknadsliberala lagar som råder, kommer dessa lägre löner givetvis då omvänt att utgöra ett ”sänke” för övriga löntagare. Löneökningstakten hålls därmed generellt nere och där hittar vi det egentliga motivet till alliansens krav på lägre löner. Det handlar naturligtvis inte om omtanke eller gott hjärta när borgerliga företrädare med jämna mellanrum torgför lönesänkningar. Sänkta löner leder ofelbart till ökade klyftor i samhället, ökad ojämlikhet, ett än mer itudraget samhälle och i värsta fall öppnar det upp för än mörkare krafter som kan profitera på de ökade samhällsklyftorna. Bevare oss för lönesänkningar i liberal anda!
Håkan Frizén (V)

Växjös Kommunnytt nr.8 2017

Läs bland annat om eventuellt nytt ”stadshus” samt vad kommunfullmäktige tycker om gratis bussresor för pensionärer.