Skip to main content

Författare: vaxjo

Centrumskolan i centrum

Skrivet av vaxjo den . Postad i Insändare.

13 lärare bort från Centrumskolan i Araby. Det får en läsa i tidningen. Bygger på en rapport från Ernst o Young, sägs det. Om den har nämndens ledamöter fått muntlig rapport i mars. Sedan händer ingenting förrän nu i november när Smp slår upp nyheten. Rapporten? Har inte nämndens ledamöter fått förrän nu. Eller? Kanske ordförandena, de tre i presidiet?
I denna kommun som ibland flyter av mjölk o honung ska 13 vuxna bort på en skola som behöver alla krafter!

 

Till Opinion, Smp

 

MOTSÄGELSEFULLT AV DE BLÅ-GRÖNA!

I tisdags (21/11) fanns hur mycket pengar som helst i Växjö kommun. Inga som helst problem att satsa på investeringar i skolor, förskolor, simhall och ett nytt kommunhus för över 700 milj kr. Sparmålet 25 milj kr på personal inom äldreomsorgen kvarstod dock.

Igår (27/11) kunde vi läsa ett reportage om Araby, ett särskilt utsatt område i Växjö. I Smp. Vi fick en redovisning i väldigt trista siffror. Inget nytt kanske men fakta som skär i varje medkännande människa. Polisen Admir Smailagic som känner området väl ger sin syn på vad han önskar för att få bukt med kriminalitet, narkotika, utanförskap: Politiska åtgärder för att satsa extra mycket för att komma åt ungdomar i riskzonen. Amailagic menar att det krävs stora insatser i skolan och sociala insatser i övrigt.

Polisens närvaro anser Amailagic högst väsentlig: Det räcker inte med vad som gjorts de gångna två åren eller att lägga till två år. Det är ett långsiktigt arbete. Målet är att Araby ska upplevas lika tryggt som andra bostadsområden i Växjö. Vänsterpartiet delar polisens bedömningar.

Så idag (28/11) läser vi i Smp att 13 anställda på Centrumskolan, som ligger i Araby, ska bort. Facket liksom kvarvarande lärare är oroliga. Färre ska göra mer och likafullt nå goda resultat och mål! I en skola som ligger i ett särskilt utsatt område i Sverige, ingen tvekan om det. Skolan ska vara kompensatorisk. Här finns mycken trångboddhet och fattigdom att kompensera.

Jag undrar: Har det varit för många anställda på Centrumskolan? Pernilla Tornéus (M) säger i Smp att varken elever eller personal ska påverkas negativt. Lite märkligt om 13 vuxna ska bort och det har inga konsekvenser.

Jag undrar: Är Centrumskolan tillräckligt prioriterad med satsningar med tanke på situationen, tryggheten, resultaten? Det går ju att omfördela kommunens resurser inom  budget. Vad kan vara mer angeläget än att ge barnen det stöd och den hjälp som de har behov av för att kunna ta sig genom grundskola och gymnasium, den bästa starten vi kan ge de unga för ett bra fortsatt liv.

För mig är det motsägelsefullt att ena dagen låta som det regnar manna över Växjö kommun, trots besparingar på omsorgspersonal, och så nästa dag dra in 13 tjänster på Centrumskolan av alla skolor. Jag tror inte jag är ensam om den uppfattningen.

Carin Högstedt, (V)

Har Växjö kommuns skolor ”porrfilter”?

Skrivet av vaxjo den . Postad i Interpellationer.

Eva-Britt Svensson (V) har lämnat in en interpellation till utbildningsnämndens ordförande Pernilla Tornéus (M) om hur det ser ut i kommunens skolor, egna och privatdrivna, med tillgänglighet till nätets pornografiska utbud. Det finns filter som skyddar från sådana sidor. Då porren är en inspirationskälla till förnedrande kvinnosyn och sexism, så är det angeläget att filtrera dylikt. Se #tystiklassen!

 

INTERPELLATION TILL UTBILDNINGSNÄMNDENS ORDFÖRANDE PERNILLA TORNÉUS

PORR-FILTER PÅ SKOLORNAS DATORER

Forskare har konstaterat i flera rapporter att porrsurfning går allt längre ner i åldrar, för pojkar så lågt som i 11-årsåldern och för flickor i 13-årsåldern när de börjar titta på porr.  Samtidigt visar forskarna på att pornografin blir allt grövre och än mer grövre våld.  De som surfar och ser på porr får en mycket snedvriden uppfattning om samliv och relationer och om den manliga rollen.  Porren är gratis på internet och är bara ett knapptryck bort.  92 % av porrfilmerna innehåller våld, sadism och förnedring. Våldet i dessa filmer eskalerar och blir allt grövre.  Vuxenvärlden vet inte vad barnen utsätts för.

 

I en rapport från Skolverket, dnr 20115:00067, utkommen år 2016, konstaterar Skolverket att mer än 50% av skolorna saknar porr-filter på skoldatorerna. Det är alltså mer än hälften av alla skolor!

Skolan är skyldig enligt skollagen att upprätta en plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever. Frågorna om kränkningar har den senaste tiden fått stor uppmärksamhet och nu måste skolorna se till att skydda eleverna från att surfa på datorerna eller surfplattor. Det finns filter som skyddar mot pornografiskt innehåll och detta borde ingå i det förebyggande arbetet på alla skolor oavsett huvudman

Utdrag ur Skolverkets rapport:

”Få skolor blockerar tillgång till vissa internettjänster. Av alla grund- och gymnasieskolor är det ganska få som blockerar elevernas och/eller personalens tillgång till olika internettjänster. Det kan gälla tjänster som t.ex. Facebook, Spotify, Youtube. Fristående grundskolor är mer benägna att blockera tillgången till olika internettjänster jämfört med kommunala. Ungefär var fjärde rektor i fristående grundskola uppger att skolan blockerar vissa internettjänster för elever och/eller personal. En av tio kommunala grundskolor har den typen av begränsning.

Jämfört med internettjänster är det fler skolor som blockerar elevers och/eller lärares tillgång till visst material på internet, t.ex. våld och pornografi. Knappt hälften av skolorna blockerar åtkomsten till den typen av material, vilket är ungefär samma resultat som för fyra år sedan. Om skolorna blockerar åtkomsten av visst material är det vanligast att man gör det både för elever och personal.”

Med anledning av Skolverkets rapport frågar jag

1 – om skolorna i Växjö kommun har infört porr-filter på datorerna,

2 – om inte så är fallet,  finns det intresse att undersöka förekomsten av filter, både i kommunala    skolor och i privata, samt vidta åtgärder för att förhindra möjligheter att porr-surfa.

 

Eva-Britt Svensson (V)

Reservation mot glashus på löpande räkning

Skrivet av vaxjo den . Postad i Reservationer.

Här är Vänsterpartiets reservation mot kommunfullmäktiges beslut om nytt så kallat stadshus och försäljning av det befintliga kommunhuset.

 

Reservation i ärende 5. Kommunfullmäktige 2017 11 21.

Nytt kommunhus och försäljning av det gamla.

På följande grunder reserverar vi oss mot beslutet att sälja befintliga kommunhuset och låta bygga nytt på löpande räkning.

Priset för ett nytt kommunhus vid Norra Stationsområdet är mycket högt och dessutom synnerligen osäkert. Det finns ett riktpris men bygget sker på löpande räkning vilket framgår av kontraktet mellan Vöfab och Skanska. Det hela kan bli dyrt för Växös skattebetalare.
I fullmäktigedebatten påstås att 85% av kostnaderna är garanterade i upphandling. Påståendet har inte bekräftats!

Det finns en risk med det så kallade vardagsrummet. Det rummet kan beskrivas vacker och det har arkitekten gjort men hur blir det i verkligheten. Risken att det blir ett ”tillhåll” är stor och kostnader för bevakning eller värdar för att få det att fungera finns inte med i kalkylerna.

En viktig pusselbit som saknas i jämförelserna är värdet av 140 p-platser. Nuvarande kommunhus har 200 p-platser. Det nya enbart 15. Motsvarande 45 p-platser görs det så kallat P-köp för (250 000 kr per plats). Men värdet av resterande 140 p-platser som finns i dagsläget saknas helt i kalkylerna. Det handlar om så mycket som 35 miljoner kronor om varje plats motsvarar ett p-köp eller det dubbla om p-platserna värderas enligt vad de faktiskt kostat i kommunens garage under WTC-huset.

Hanteringen av ärendet kunde ha varit bättre. Avsaknaden av tillräcklig dialog med medborgarna och de kommunanställda som nu arbetar i det befintliga kommunhuset är tydlig. Det visas genom ”folkets röst” som hörts på ett ovanligt tydligt sätt i media och på gator och torg i debatten om att lämna kommunhuset och flytta in i det betydligt mindre glashuset vid järnvägen.

Enligt handlingarna kan kommunen spara drygt 15 miljoner kronor på att behålla det befintliga kommunhuset ett antal år till. Hyran som kommunen betalar, 19,5 miljoner per år, innehåller ett antal miljoner för underhåll och reparationer. Dessa pengar har med god marginal räckt de senaste åren.

Eftersom nuvarande kommunhus har stora förtjänster, och gott duger ett antal år ytterligare, och eftersom den tiden kan användas till en förutsättningslös undersökning av hur kommunens framtida lokalbehov ska tillgodoses på bästa sätt reserverar vi oss till förmån för eget yrkande.

För Vänsterpartiets fullmäktigegrupp

Örjan Mossberg (V)

Gruppledare

Livet utanför stadsgränsen – läget?

Skrivet av vaxjo den . Postad i Interpellationer.

Hur många beslut som än tas om bostäder utanför Växjö stad, så verkar det trögt. Det är mitt bestämda intryck.
Frågor ställs nu till Anna Tenje (M) om hur läget är och om hon är nöjd med takten på bostadsbyggandet.

 

INTERPELLATION

 

Till Växjö kommunstyrelses ordförande Anna Tenje, (M)

 

Om läget för nya bostäder i kommundelscentra och mindre orter utanför Växjö stad

 

Bakgrund

”Det ska alltid finnas byggbara tomter för hyres- och äganderätter i alla kommundelscentra och de mindre orterna”. Så har fullmäktige bestämt i Landsbygdsprogrammet från 2013.

Och i oktober 2016 bekräftades det i beslutet på en V-motion: ”Kommunfullmäktige uppdrar till kommunstyrelsen och byggnadsnämnden att inventera möjlig mark att bygga på, att mark köps in om nödvändigt, att det finne tomter och detaljplaner för byggande av såväl villor som hyresrätter och även trygghetsboenden”. Alla i fullmäktige var eniga om detta. Vår motion och beslutet ska undanröja att bostadsbyggande fördröjs eller uteblir på grund av brist på detaljplaner, VA-ledningars otillräckliga och dåliga status, brist på mark etc. Det vill säga Växjö kommun utanför stadsgränsen ska behandlas på samma sätt som Växjö stad.

Tyvärr har jag en stark känsla av att utvecklingen inte går på räls enligt de enhälliga besluten. Det blev stopp för nya bostäder i Tävelsås på grund av brist på kapacitet i ledningar som ett exempel. Brist på tomter redovisas i flera orter.

Frågor

1.      Finns det fler orter än Tävelsås, där VA-ledningarna inte räcker till för en utbyggnad av nya bostäder? Vilka i så fall och vilka lösningar kommer att finnas?

 

2.      Vilken tillgång på detaljplaner finns i de sex kommundelscentra och i de övriga orterna som t ex Tävelsås? Var behöver det  kompletteras för att ny bebyggelse ska kunna genomföras när behov uppstår?

 

3.      På vilka orter  behöver kommunen mer mark för att ha en god beredskap inför behov av nya bostäder?

 

4.      Första etappmålet för nya bostäder utanför staden enligt Landsbygdsprogrammet är 500 till 2020. Hur ligger kommunen till i förhållande till det målet?

 

5.      Vad vill du göra för att öka effektiviteten och beredskapen för nya bostäder utanför stadsgränsen? Eller är du nöjd med nuvarande situation?

 

 

Carin Högstedt, (V), 171120