Kommunnytt nr. 2 2019
Kommunnytt för februari månads kommunfullmäktige hittar du här!
Kommunnytt för februari månads kommunfullmäktige hittar du här!
LOV, lagen om valfrihet, infördes för särskilda boenden i Växjö kommun 2014. Det är i
Sverige i dagsläget 21 kommuner av 290 som infört LOV just för särskilda boenden. LOV
för hemtjänst t ex är betydligt vanligare. Antal LOV är rätt stabilt över tid enligt SKL.
Kommuner går ur systemet, andra ansluter sig. Senaste kommunen som lämnade LOV för
särskilt boende är Umeå.
På senare år har det tillkommit flera nya LOV-boenden i Växjö kommun. Det speciella med
dessa är att kommunen inte kan säga nej till ett nytt boende, om de uppställda kriterierna för
innehållet uppfylls. Det finns inget kommunalt veto, inte ens om det är risk för
överetablering av platser. Omsorgsförvaltningen varnade inför beslutet 2014 i en utredning
för den situation som nu är ett faktum: Det finns fler ”vilande platser” än som är befogat och
de kostar, eftersom de är spridda över många boenden. Detta bl a har lett till att
omsorgsnämndens majoritet nu har beslutat lägga ner kommunala platser på särskilda
boenden. Det i sin tur har gett upphov till att människor med rätt till särskilt boende och
besittningsskydd tvingas flytta med allt vad det medför av oro hos alla berörda, boende,
anhöriga och vårdpersonal.
När vi blickar framåt så ser vi i Vänsterpartiet att det finns risk för upprepning; nya LOVboenden
väntar i kulisserna. Intressenter finns enligt uppgift. Kommunen har ingen makt att
stoppa etableringar, även om nya platser inte beräknas behövas. Uppenbar risk för stängning
av fler kommunala platser! Vi vill att kommunen återtar makten över nya etableringar av
särskilda boenden, planeringen av omsorgen och inte sätter sig i ”situation Evelid” igen. Vi
ser fram mot en framtid där innehållet i alla särskilda boenden har hög kvalité beträffande
vård och omsorg, men också erbjuder olika inriktning och specialitéer i det vardagliga
innehållet.
Vänsterpartiets fullmäktigegrupp hemställer
Att Växjö kommunfullmäktige beslutar
Att uppdra åt omsorgsnämnden att sluta tillämpa LOV för nya särskilda boenden i Växjö
kommun
Carin Högstedt, (V)
190211
Det finns många skäl att avslå den förändring av särskilda boendena Bågen, Evelid och koncentrationen av korttidsplatser, nerläggning av Ingelshov m m som föreslås av de styrande i M+C+L+KD+MP. Här är några:
1. De boende på Evelid har fått ett löfte om att inte tvingas flytta från Evelid. Det förpliktigar rent etiskt. Att hyresgästerna på särskilt boende i Växjö kommun lever längre där än i jämförbara kommuner ska vi glädjas åt! Det tyder på trivsel.
2. Det är aldrig bra med flytt mot sin vilja och ska inte tillgripas, när det inte är absolut nödvändigt. Det är inte absolut nödvändigt i detta fall!
3. Bakom hela förslaget ligger ett beslut 2014 om att tillämpa LOV (Lagen om valfrihet) beträffande särskilda boenden. Det olyckliga beslutet har lett till att fler särskilda boendeplatser än vad som används (med dagens kriterier för plats i särskilt boende) har byggts. Det ska inte boende på Evelid, Bågen m fl lida och flytta för.
4. Korttidsplatser finns nu på Ingelshov i Ingelstad och några här och var på olika särskilda boenden i kommunen. Det är bra att det finns spritt i kommunen ur anhörigperspektiv. Det ska vara nära till besöken! Kan bli ännu bättre!
5. Koncentrationen av korttidsplatser till Växjö (Evelid) är negativt ur landsbygdssynpunkt. Varför koncentrera till Växjö stad, när orterna utanför så väl behöver arbetsplatser?
6. Förslaget har sin grund i LOV och den fria etableringen av särskilda boenden. Kommunen och skattebetalarna har ingen möjlighet att stoppa en överetablering av platser i privata företag. Det är det som så ironiskt kallas valfrihet. Det är bara att betala!
7. För att hindra fortsatt oplanerad utbyggnad utan behov krävs att Växjö kommun lämnar LOV för särskilt boende. Annars kan tvångsflytten från kommunala boenden fortsätta. Det blå-gröna förslaget är ett sätt att kratta i manegen för nya privata boenden. Det är nuvarande hyresgäster som – trots besittningsskydd – får både betala skatt och flytta på grund av LOV.
Vi beklagar beslutet och reserverar oss. Vi kommer tillbaka med motion om att överge LOV för att förhindra fortsatt nerläggning av kommunala platser och fortsatt flyttcirkus.
Carin Högstedt, (V) Mikael Vester, (V)
Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. (Socialtjänstlagen 1 kap 1§)
Det som står ovan är socialtjänstlagens portalparagraf. Den ligger till grund för det arbete som utförs av socionomer med flera. Häromdagen lyssnade jag på författarna och forskarna bakom boken ”Manifest för ett socialt arbete i tiden” (Philip Lalander och Magnus Dahlstedt). Manifestet är framåtsyftande och pekar på ett långsiktigt förebyggande arbete både på samhällsnivå och på individnivå med siktet inställt på att minska människors sociala utsatthet. Målet är att fler människor blir inkluderade i samhället. En självklarhet som bör genomsyra en socialnämnds visioner och uppdrag.
Innan jag lyssnade på författarna till boken var jag på mitt första sammanträde som ledamot i nämnden för Arbete och välfärd, och mellan dessa två tillställningar visade sig en djup ideologisk klyfta. Läs och ta in orden ”Arbete och välfärd” – vad är det som kommer först? Jo – arbete. Arbetslinjen. Ordförande inleder skrivningarna i internbudgeten med tre huvudrubriker – Ordning och reda i ekonomin – Nya steg mot full sysselsättning – Fortsätta pressa tillbaka utanförskapet. Självklart ska vi ha en ekonomi i balans, det är skattemedel som finansierar vår välfärd, och naturligtvis är arbete och egen försörjning det allra bästa. Men vägen dit ser olika ut för olika människor. Många människor befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden av olika skäl och måste mötas och bemötas där de befinner sig. Det innebär att tid för samtal och relationsbyggande måste finnas. Samtalet – relationen är grundbulten i förändringsarbete. Man måste också få misslyckas utan att bestraffas.
Den blågröna majoriteten i Nämnden för Arbete och välfärd med Oliver Rosengren (M) i täten vill förstärka Växjölöftets första åtagande: ”Arbetslinje för alla Växjöbor – först skyldigheter, sedan rättigheter.” Man föreslår revidering av riktlinjer för ekonomiskt bistånd där plikt och skärpta krav är ledord. Kraven på de som deltar i olika typer av aktivering (ex. SFI, vuxenutbildning) ska skärpas – frånvaro ger avräkning på biståndet. En timmes frånvaro och hela dagens ersättning stryks, tre strukna dagar innebär att inget bistånd betalas ut den månaden. Det är hårt uttryckt, det är tekniskt och det är långt ifrån det sociala arbetets kärna.
Jag och Samuel Schelin (V), ersättare i nämnden, har under innevarande mandatperiod tillsammans med den socialdemokratiska gruppen ett stort och viktigt uppdrag att lyfta det sociala arbetet som det beskrivs i portalparagrafen ovanför. Som opposition har vi liten påverkan på beslut som fattas men vi måste ta de tillfällen som erbjuds att poängtera det sociala arbetets grunduppdrag. Vi måste se till att maskorna i det sociala skyddsnätet blir tätare inte glesare.
Elisabet Flennemo
Ledamot i fullmäktige och nämnden för Arbete och välfärd
Årets första Kommunnytt är här, delvis med ny layout. Trots inställd fullmäktige har vi gjort bladet och passar på att informera om aktuella frågor, motioner och det dagliga arbetet i styrelser och nämnder.
Läs Kommunnytt här.
I Sverige tar en person sitt liv var sjätte timma. Ungefär 90 procent av dessa lider av en långvarig eller kortvarig psykisk ohälsa, vilket i de flesta fall kan behandlas med rätt vård och hjälp.
Självmord förekommer i alla samhällsklasser, oavsett ålder och kön, och är den vanligaste dödsorsaken hos män i medelåldern och den näst vanligaste hos yngre kvinnor. Tidigare självmordsförsök är den högsta riskfaktorn för att försöka ta sitt liv igen och i Sverige försöker ungefär 15 000 personer att ta sitt liv varje år. Men det finns ett stort mörkertal. Varje år drabbas mellan 10 000 och 15 000 anhöriga och närstående av svår sorg på grund av suicid. Dessa personer löper risk för att själva utveckla psykisk och fysisk ohälsa på lång sikt och behöver stöd.
Staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har en överenskommelse om psykisk ohälsa. Syftet med överenskommelsen är att skapa förutsättningar för ett långsiktigt arbete på området psykisk hälsa med ett gemensamt ansvarstagande från berörda aktörer.
Målsättningen är att befolkningen ska erbjudas behovsanpassade och effektiva insatser av god kvalitet, där en av insatserna är att förebygga självmord.
Flera kommuner i Sverige har redan tagit fram handlingsplaner. En av dessa är Södertälje kommun där målet för det suicidpreventiva arbetet är att ingen person – barn, vuxen eller äldre – ska behöva hamna i en sådan situation att suicid upplevs som den enda utvägen, ingen ska behöva ta sitt liv. Södertäljes handlingsplan riktar sig till kommunstyrelsen, alla nämnder samt anställda inom kommunen som i sitt yrke möter personer med psykisk ohälsa och risk för suicid eller som möter anhöriga till personer med risk för suicid.
Region Kronoberg bedriver ett utvecklingsarbete i syfte att stärka det suicidförebyggande arbetet. Under december genomförs flera aktiviteter i Kronoberg, bland annat visas filmen ”Stör döden” i periodpauserna på hockey- och innebandymatcher i länet. Under nästa år kommer ett skolbaserat program att erbjudas årskurs 8 i länets alla högstadieskolor (Youth aware of Mental health, YAM).
Det pågår även ett arbete med att ta fram en regional handlingsplan. Planen är nu ute på remiss och tanken är sedan att varje kommun utarbetar en egen handlingsplan. Det är ett viktigt och angeläget arbete som nu håller på att ta fart i länet.
Hur kommer ansvariga politiker i Växjö kommun hantera uppmaningen från regionen att ta fram en handlingsplan för Växjö kommun? För några år sedan lämnade Socialdemokraterna en motion om att ta fram en handlingsplan för suicidprevention till kommunfullmäktige som avslogs.
Vänsterpartiet i Växjö menar att det måste finnas kompetens hos alla anställda i Växjö kommun i att kunna möta och erbjuda stöd till personer med psykisk ohälsa och risk för suicid. Den kunskapen ska också kunna användas i möten med anhöriga till personer med risk för suicid. Med baskunskap i suicidprevention vågar en fråga och se till att personen får rätt hjälp. Kunskapen är också värdefull internt kollegor emellan.
Elisabet Flennemo, Maria Garmer
(SMP 2018-12-21)