Författare: vaxjo

Vi är överens med Oliver Rosengren om att en gymnasieexamen är en viktig faktor för att undvika arbetslöshet. Däremot anser vi inte att godkända terminsbetyg under gymnasiet ska vara en förutsättning för att få sommarjobb. Kommunala sommarjobb ska erbjudas alla som vill. Alternativet för de elever som inte nått målen är att delta i sommarskola, men för elever som är skoltrötta eller av andra anledningar behöver en paus från skolan för att bygga självförtroende eller få arbetslivserfarenhet tror inte vi att sommarskola som krav är rätt väg att gå. Den här diskussionen har förts tidigare – både på opinionssidan i Smålandsposten som i interpellationer och inlämnade motioner från oppositionens sida.

Det vore klädsamt om Oliver Rosengren angav källor när han svänger sig med att ”forskning visar att sommarjobbsgarantier har liten eller ingen effekt i sig själva”. Förra året var det 747 ungdomar som sökte feriejobb. 21 ungdomar som sökte hade inte godkända betyg i svenska och matte. Men elva av dem lyckades bli godkända innan terminen var slut, fyra tackade nej och sex elever kombinerade sommarskola och sommarjobb. Så vi pratar inte om en särskilt stor grupp ungdomar.

Men det är retoriken kring detta som är den springande punkten – den moderatledda majoritetens mantra att hårda krav är en framgångsrik faktor. Hur vet vi detta? Har vi frågat de aktuella ungdomarna hur de ser på ”moroten”? Vilka motiv har funnits? Av vilka anledningar tackade fyra elever nej? Vi vet inte hur många som valde att inte ens försöka söka sommarjobb när kraven höjdes, vi vet inte heller om det finns något som helst samband mellan kraven på betyg och att ungdomar fick godkänt innan terminen var slut. 

Moderaterna driver arbetslinjen men inte när det gäller elevers möjlighet att sommarjobba inom ramen för den kommunala garantin. Här ska det ställas krav istället för att möjliggöra för alla som vill att få arbetslivserfarenhet. Sommarjobb är fortfarande, precis som förra året, oerhört värdefullt för ungdomar som av olika anledningar behöver ett sammanhang utanför skolan. En chans att få kontakter och bygga självförtroende.

Vänsterpartiet i Växjö menar att krav måste ställas utifrån individuella förutsättningar att nå målen, annars är det bara ett tufft och onödigt hinder på vägen som förstärker känslan av utanförskap.

Elisabet Flennemo (V) ledamot i Nämnden för arbete och välfärd

Maria Garmer (V) ledamot i Kommunstyrelsen

Det låter fint: Vi ska öka antalet platser i daglig verksamhet enligt LSS och höja kvalitén. Så långt är jag och vänsterpartietmed. Antalet människor med behov av plats kommer att öka. Men vad handlar er insändare om egentligen? ”Samla fler mindre enheter under ett tak”, skriver ni. Vad betyder det i praktiken?

Det finns 28 olika dagliga verksamheter i Växjö kommun (enligt Växjö kommuns webb). Stora flertalet har verksamheter för personer med olika grader av utvecklingsstörning. Det är välfungerande verksamheter som betyder väldigt mycket för de människor som berörs och deras anhöriga. Vid besök på ett antal har jag fått positiva wibbar. Här sker fantastiska saker! Som det ska vara.

Blågrönas förslag (enligt insändaren) innebär att några enheter med särskild inriktning kommer att finnas kvar. Papperian och Kupan har nämnts i diskussioner i omsorgsnämnden. Så citerar jag blågröna igen: ”Förslagsvis blir det ett par större enheter med olika samlade verksamheter med olika ingång och lokalmässiga avgränsningar.”

När jag går igenom utbudet av de dagliga verksamheterna som finns nu, så är tre samlade i samma byggnad på S Vallviksvägen. Funkar mycket bra enligt personal. Några är förlagda till företag och ska så förbli, hoppas jag. Bland annat i Lammhult och Gemla. En privatdriven enhet ligger i Ingelstad. En hel del enheter är i högsta grad knutna till sin plats i geografin, torp på Telestad, i Bramstorp, Annevik vid Helgasjön, Lövåsen i Växjö. Några har kaféuppdrag på arbets- eller konferenscenter. Till slut är jag nere på ca fyra enheter i Växjö stad, som kanske – beroende på vilka deltagare som är berörda – skulle kunna samlokaliseras. Om en daglig verksamhet innehåller skogshantering, så är det ju väldigt bra om den ligger i skogen. Som exempel.

Tydligen ska det göras en utredning med direktivet centralisering för att åstadkomma fler platser och bättre kvalitet. Jag tycker vi ska analysera vilka behov av daglig verksamhet som finns och kommer att finnas i hela kommunen. Det är bra att sprida arbetsplatser. Vi ska också analysera hur utbudet av verksamheter stämmer med vad deltagarna vill ha och behöver. Vad behöver vi mer av? Mindre? Gärna fler företagsförlagda verksamheter! Gärna fler föreningsknutna! Finns det enheter som gärna vill samlokaliseras – så fint. Synd bara att ni blågröna gör centraliseringen till målet i sig.

Carin Högstedt, (V)

20200128