Lekplatsen i Strandbjörket är en mycket populär och välbesökt plats för barnfamiljer under sommarhalvåret.
Lekplatsen angränsar till Värendsgatanoch den enda avgränsning mot biltrafiken som finns är en trottoar. Avståndet från lekplatsen till biltrafiken är endast ett par meter och under dagtid är sikten alltid skymd av parkerade bilar längs Värendsgatan.
Även om hastigheten är relativt låg och trafiken inte är så intensiv längs Värendsgatan så kan konsekvenserna bli stora om ett barn springer ut obemärkt på gatan.
Med anledning av ovanstående yrkar jag att:
Tekniska nämnden ger förvaltningschefen i uppdrag att vidta de åtgärder som krävs för att förbättra säkerheten vid den aktuella platsen.
Uppdraget återrapporteras till nämnden innan sommaren 2020.
Lekplatsen i Strandbjörket är en mycket populär och välbesökt plats för barnfamiljer under sommarhalvåret.
Lekplatsen angränsar till Värendsgatanoch den enda avgränsning mot biltrafiken som finns är en trottoar. Avståndet från lekplatsen till biltrafiken är endast ett par meter och under dagtid är sikten alltid skymd av parkerade bilar längs Värendsgatan.
Även om hastigheten är relativt låg och trafiken inte är så intensiv längs Värendsgatan så kan konsekvenserna bli stora om ett barn springer ut obemärkt på gatan.
Med anledning av ovanstående yrkar jag att:
Tekniska nämnden ger förvaltningschefen i uppdrag att vidta de åtgärder som krävs för att förbättra säkerheten vid den aktuella platsen.
Uppdraget återrapporteras till nämnden innan sommaren 2020.
Nätverket Åldersvänliga städer grundades 2010 av Världshälsoorganisationen WHO för att främja utbyte av erfarenheter och kunskaper mellan städer och orter i hela världen. I dialog med äldre invånare har åtta områden identifierats. En åldersvänlig stad ska lägga vikt vid
Utomhusmiljöer och bebyggelse
Bostäder
Transporter
Respekt och social inkludering
Delaktighet i samhället och arbetsliv
Frivilligarbete
Kommunikation och information
Samhällsstöd och hälsovård
I Sverige är det hittills Stockholm, Göteborg, Uppsala, Gävle och Hallstahammar som är med i nätverket. I Världen i övrigt kan nämnas Akita i Japan, Trondheim i Norge, Dijon i Frankrike, Melville i Australien, Oslo i Norge…
En enkel beskrivning av åldersvänlig stad är en plats där det vardagliga livets behov är lätt tillgängliga och där äldre blir tagna på allvar och känner makt över sitt dagliga liv istället för begränsningar.
Det kan invändas att ovanstående områden på ett eller annat sätt innefattas i Växjö kommuns mål och program. Vår tanke med att gå med i nätverket är att få stimulans utifrån att förverkliga tillgängligheten, få nya idéer och lära av andras erfarenheter. Omvärldsbevakning är alltid nyttig. Dessutom är en åldersvänlig kommun en kommun som är bra för alla andra, barnfamiljer inte minst. Det finns inga motsättningar mellan äldres och yngres behov i detta fall.
Vi hemställer
Att Växjö fullmäktige uppdrar till kommunstyrelsen och omsorgsnämnden att närmare utreda hur ett medlemskap i WHOs nätverk Åldersvänliga städer kan bidra till Växjö kommuns utveckling inom ovan nämnda politikområden och om positivt ansöka om medlemskap
Till Växjö kommunföretag ABs ordförande Catharina Winberg (M)
Bakgrund
Redan 2013 skrev Eva-Britt Svensson och undertecknad till VKAB om att inventera och tillgänglighetsmärka, ”T-märka”, de kommunala hyresrätterna. Allt för en bättre service till presumtiva hyresgäster, men också som ett underlag för renoveringar och förbättringar. Målet är förstås att alla ska kunna efterfråga alla bostäder och inte exkluderas på grund av dålig tillgänglighet i ute- och/eller innemiljön. VKAB var positiva och startade ett arbete, men det lades ner, då nu många (fler än 2 000) av de berörda bostäderna skulle säljas.
I januari 2017 skrev vi återigen om tillgänglighetsmärkningen – nu som motion till fullmäktige, som enhälligt biföll förslaget.
Frågor
Är all inventering av Växjöbostäders och Vidingehems bostäder, ute- och innemiljö, klar?
Hur ser resultatet ut?
Har åtgärder gjorts utifrån resultatet?
Har resultatet påverkat informationen på bostadsförmedlingen och i så fall hur? T-märkning?
Planer för framtiden vad gäller människors tillgång till bostäder som inkluderar personer med olika funktionsnedsättningar, hyresgäster såväl som släkt och vänner på besök?
I Växjö kommun finns 19 särskilda boenden, offentliga och privata. För att få plats där krävs myndighetsbeslut. Blanketten som ska fyllas i radar upp boendena i bokstavsordning. Max tre får anges och plats blir på första alternativet, om det finns ledig lägenhet där.
En kan anta att valet görs utifrån geografiska aspekter och att anhöriga, om de finns i närheten, av praktiska orsaker spelar stor roll i själva valet av boende.
Vi V-partister anser att det finns fog för att informera om var det går att hitta betyg på innehållet och utbudet i de olika boendena. T ex skulle deras presentationssidor på nätet kunna ha samma uppställning och klargöra både likheter och skillnader, eventuella profiler och inriktningar.
Det finns seriösa kvalitetsrapporter, t ex Äldreguiden, som görs fortlöpande av Socialstyrelsen och visar boendes nöjdhet med måltidssituation, med aktiviteter, med personalens tid att hjälpa, med boendes inflytande och mycket annat. I Äldreguiden 2018, (uppdaterad januari 2019) kan en se att bedömningen av varje boendes helhet varierar mellan 100% nöjdhet och 54%. Andelen äldre som alltid eller oftast upplever måltiden som en trevlig stund varierar mellan 100 % och 38 %. Nöjdhet med aktivitetsutbudet varierar mellan 81 % nöjda och 38 %. För att ta några exempel.
Vi tror att kunskaper som guide i en valsituation är bra och att vi som individer har olika värderingar av vad som är viktigt.
Därför hemställer undertecknad
Att omsorgsnämnden beslutar att låta samordna uppgifterna om de särskilda boendena på hemsidan så att de blir jämförbara
Att omsorgsnämnden beslutar att biståndshandläggarna ska ge både skriftlig och muntlig information till hyresgäster och deras anhöriga om hur kunskap i Äldreguiden m fl seriösa kvalitetsrapporter kan hittas på nätet och användas
Angående förslaget på avveckling av psykoterapiteamet
I den planerade organisationsförändringen finns ett förslag att avveckla psykoterapiteamet. Som bakgrund till organisationsförändringen anges att ”över tid har problematiken blivit alltmer komplex och verksamheterna möter större familjer med flera barn i olika åldrar. Våld i nära relationer ökar, likaså föräldrar med begränsade resurser och allt fler familjer med många barn och ungdomar med svår problematik som kriminalitet, missbruk och utanförskap”. Anledningen till att Psykoterapiteamet startade 2016 var att man inom verksamheterna just såg en ökad komplexitet i ärenden. Av samma anledning som psykoterapiteamet startades ska verksamheten nu avvecklas.
Ett av skälen som anges för avvecklande är förändrade behov hos socialtjänstens målgrupp där familjer och barn i stort utanförskap har ett ökat behov av mer stödjande och uppsökande insatser i hemmet av mer pedagogiskt innehåll. Ett annat skäl är avdelningens budgetförutsättningar inför 2020. Ett tredje skäl är att psykoterapi inte är en lagstadgad verksamhet – vilket inte någon öppenvårdsinsats inom socialtjänsten är.
Hur har man kommit fram till att den målgrupp psykoterapiteamet möter har förändrade behov?
Hur många familjer och barn är i behov av stödjande och uppsökande insatser i hemmet av mer pedagogiskt innehåll jämförelsevis med andra öppenvårdsinsatser?
Vilken hjälp ska de familjer få som inte är i behov av hempedagogiska insatser om förslaget går igenom?
Vad kostar psykoterapiteamets verksamhet – hur stor blir besparingen?
Har psykoterapiteamet intäkter genom interna handledningsuppdrag och i så fall hur mycket?
Av vilken anledning upphörde psykoterapiteamets möjlighet att erbjuda interna konsultationer för kollegor (s.k. reflekterande team)?
På vilket sätt har man följt upp psykoterapiteamets verksamhet som har pågått i tre år?
Om man inte gjort en uppföljning/utvärdering – hur ser du på att man gör organisationsförändringar utan att uppföljning/utvärdering har genomförts?
Det pågår en genomlysning av metoder som används på avdelningen för att säkerställa att man använder evidensbaserade metoder– av vilken anledning inväntar man inte resultatet från den genomlysningen innan man avvecklar en evidensbaserad metod som psykoterapi?
Öppenvård är ingen lagstadgad verksamhet Finns det idag tankar på att avsluta andra insatser inom öppenvården?
Hur ser du på risken att det långsiktigt blir större kostnader för kommunen i form av LVU-placeringar när en verksamhet som arbetar med mycket utsatta familjer försvinner?
Hur har förslaget att avveckla psykoterapiteamet arbetats fram?
Växjö kommun har ett gott rykte inom sociala barn- och ungdomsvården (C. Greve) – bland annat pekade Greve på få omorganisationer och en väl uppbyggd öppenvård. Ser du några risker med att det goda ryktet får sig en törn genom att avveckla en verksamhet som bedriver kvalificerat psykosocialt arbete?
Hur definierar du socialtjänstens kärnuppdrag/kärnverksamhet?
I den senaste rapporten från Skolverket om hur elever i svenska skolor presterar kan vi se en utveckling för Växjö kommun som delvis pekar i fel riktning.
Det handlar bland annat om att utrikes födda och barn till föräldrar utan eftergymnasial utbildning fortsätter halka efter i hur de presterar betygmässigt.
Vad finns det för planerade insatser under nästa år för att stötta ovan nämnda grupper för att de ska kunna förbättra sina resultat?
Vilka förklaringar ser du till att nyanländas betyg försämrats så mycket under det senaste året?
På vilka sätt kan resursfördelning användas som ett instrument för att områdeschefer och rektorer ska kunna ge stöd när extra behov uppstår?
Tror du att resursfördelningsprincipen skulle kunna förändras på något sätt för att bli mer följsam och snabbt kunna användas då områdeschefer och rektorer ser att det på någon enhet pekar går åt fel håll?
Den socioekonomiska ersättningen utgör för förskolan 3 % av den totala timpengen och för grundskolan 6 % av den totala elevpengen. Tror du att några av de grupper som nämns i inledningen skulle kunna tjäna på en större omfördelning baserad på socioekonomi?
Hur stor andel behöriga lärare finns det på de skolenheter som har ett lägst resultat jämfört med de skolor som har högst resultat betygsmässigt?
Hur länge stannar i snitt de behöriga lärare som anställts de senaste fem åren på de tre enheter som har sämst resultat jämfört med de tre enheter som har bäst resultat i kommunen?
Vegetariskt som norm för politiker och tjänstepersoner
Animaliekonsumtionen har stor påverkan på klimat, miljö, djur och folkhälsa. Vänsterpartiet anser att det finns stora samhällsvinster med att verka för en minskad köttkonsumtion men det krävs politiska beslut för att understödja en mer växtbaserad kost och minskad köttkonsumtion.
Enligt Mat-klimat-listan från Sveriges lantbruksuniversitet orsakar nötkött ungefär 26 kilo växthusgaser per kilo konsumerat kött i form av koldioxid från nedhuggen skog, metangas från kornas magar och dikväveoxid från gödsel. Väljer konsumenten i stället att äta proteinrika bönor blir utsläppen endast 0,7 kilo. Det är alltså nästan 40 gånger bättre för klimatet att äta vegetabiliska proteiner istället för animaliska.
Ett sätt att på kommunal nivå minska köttätandet är att göra det till ett val, så att det inte sker slentrianmässigt. När kommunen bjuder in till möten, konferenser samt utbildningar där mat ingår, är det alltid maträtter innehållande animalier som är norm. Den kost som är sämst ur miljö- och hälsosynpunkt sanktioneras således av kommunen. De deltagare som väljer bort kött från sin kost är därför i nuläget tvungna att i förväg beställa specialkost.
Alla som vill äta kött i den kommunala verksamheten kommer även i fortsättningen att kunna göra så. Förhoppningen är att kommunalt anställda samt ledamöter i fullmäktige, nämnder och styrelsen reflekterar mer över sina matvanor och avstår från kött vid fler tillfällen än i dagsläget. På detta sätt kan Växjö kommun visa vägen och göra ett klimatpolitiskt ställningstagande.
Vänsterpartiets fullmäktigegrupp yrkar
att Växjö kommun inför vegetarisk mat som norm vid de tillfällen då kommunalt anställda samt ledamöter av kommunens nämnder, styrelser och kommunfullmäktige serveras mat. Kött eller fisk skall enligt förslaget kunna beställas som alternativ.
Maria Garmer (V)
Björn Kleinhenz (V)
Johnny Werlöv (V)
Om att fasa ut användningen av de högfluorerade ämnena, PFAS-familjen
Människan borde ha lärt sig av skandalerna kring PCB och DDT. Men så är det inte. Gruppen PFAS (högfluorerade ämnen) innehåller över 4 700 kemikalier, som används till ytbehandling i kläder, skor, stekpannor. Ämnena finns i livsmedelsförpackningar, i brandskum, i kosmetika, i allt från pizzakartonger till hamburgerpapper.
PFAS-kemikalierna är effektiva och används allt mer över hela jorden. Problemet är att ämnena är mycket svårnedbrytbara och ansamlas i natur, djur och människor. Larmrapporterna om skador för hälsan blir fler och fler. Epidemiologiska studier visar koppling mellan PFAS-exponering och levercancer, lägre födelsevikt och påverkan på immunsystemet. Djurförsök visar påverkan på reproduktionsförmågan.
PFAS är inte förbjudna och inga gränsvärden är satta. Forskningen släpar efter. Det pågår en översyn inom EU. I Danmark har danska COOP fasat ut PFAS i livsmedelsförpackningar. På nationell nivå verkar Danmark för ett förbud mot PFAS i produkter som kommer i kontakt med livsmedel. Enligt verksamhetschef på Chemsec (Internationella Kemikaliesekretariatet) och generalsekreteraren i Naturskyddsföreningen finns det alternativ till PFAS, så det går bra för företag att frivilligt sluta använda dem. Speciellt angeläget att använda försiktighetsprincipen anser vi det vara när det gäller livsmedelsförpackningar och, om möjligt, brandskum, allt i avvaktan på mer definitiva kunskaper om giftighet, hälsoeffekter, gränsvärden och eventuella (troligen) förbud.
Vänsterpartiets fullmäktigegrupp hemställer
Att Växjö kommunfullmäktige beslutar att uppdra åt kommunstyrelsen att utreda hur Växjö kommun kan verka för att PFAS fasas ut från de produkter som används i den kommunala verksamheten
Att uppdra åt berörda nämnder och styrelser att noggrant följa forskningen
Ett antal representanter för olika organisationer skriver 5/8 om det prylsvinn som likt matsvinn ska begränsas för att åstadkomma mindre avfall och istället en cirkulär ekonomi. Artikeln vänder sig till enskilda och företag. Bra! Jag har inga invändningar! Helt klart ska vi ha ett kretsloppstänkande, där låna, byta, dela, laga, köpa begagnat är tänkbara alternativ till att köpa och äga.
Det jag vill komplettera med är att en viktig sektor i den nödvändiga omställningen är den offentliga – kommuner/regioner/landsting och staten. Dessa upphandlar för mycket stora belopp varje år och har därmed stor makt att bidra till omställningen.
Vänsterpartiets fullmäktigegrupp har motionerat om att genomföra cirkulära upphandlingar. Med det menar vi upphandlingar där det ställs krav på att produkter till exempel är tillverkade av återvunnet material och att de är möjliga att sortera till återbruk när de är utslitna. Vi menar också att upphandlingar kan vara forskningsfrämjande. Upphandlingar kan efterfråga funktioner utan att svaret nödvändigtvis är att köpa. Svaret kan vara delning eller leasing. Det går också att göra innovativa upphandlingar. Det innebär att i ett upphandlingsunderlag efterfråga något som inte finns, men är önskvärt att det skapas. Kan tänka att många prylar till exempel inom sjuk- och hälsovård är av plast och inte tillverkas i något miljömässigt bättre material/alternativt bättre plast. Plats för innovationer! Genom att offentlig sektor utgör stor efterfrågan på både produkter och tjänster är det viktigt att de använder de medel som finns. Upphandlingar är ett medel.
Vi i Vänsterpartiet är övertygade om att såväl enskilda som privata företag, sociala företag och den offentliga sektorn – alla behöver vara aktiva i att uppnå målen i de miljö- och klimatmål som Parisavtalet (Agenda 2030) innebär på alla nivåer, nationella och lokala.
Vår motion om cirkulära upphandlingar (lämnades in i april 2019) kommer att behandlas i kommunfullmäktige så småningom. Vi hoppas naturligtvis på att den mottas positivt!
