OM RELATIONEN PERSONAL INOM STYRNING, LEDNING och KONTROLL KONTRA OPERATIVT ARBETE I VÄXJÖ KOMMUN
INTERPELLATION
Till kommunstyrelsens ordförande Anna Tenje, (M)
OM RELATIONEN PERSONAL INOM STYRNING, LEDNING och KONTROLL KONTRA OPERATIVT ARBETE I VÄXJÖ KOMMUN
Det finns rapporter om att t ex lärare och läkare lägger mycket tid på dokumentation istället för på sina patienter och elever. Det finns också rapport om att ”allt fler styr och kontrollerar – allt färre gör själva jobbet”, se DN Debatt 29/9 2017, Patrik Hall, professor i statsvetenskap, Malmö Högskola. Hans artikel bygger på studier av personalutvecklingen i offentlig sektor under 2001-13.
Det vore intressant att se liknande analys av Växjö kommuns personalsammansättning, låt säga de senaste 10 åren. Vilka yrkeskategorier växer, vilka minskar? Vad har privatiseringarna lett till i form av avtalsskrivande, kontroller, upphandlingar? Är proportionerna ungefär desamma över åren eller har det skett förändringar mellan gruppen operativ personal och administrativ?
Är medveten om att det säkert inte är enkelt att svara på, men tycker samtidigt att Växjö kommun ska ha grepp om utvecklingen och att en analys kan leda till större medvetenhet om var behoven är störst.
Så mina frågor om vad en analys av de senaste 10 åren ger för resultat:
1. Är tendensen att allt fler styr och kontrollerar och allt färre gör själva jobbet, dvs vårdar, undervisar etc? Vilka förklaringar finns i så fall? Fördelning kvinnor/män?
2. Vilka yrkeskategorier har ökande tendens antal anställda respektive minskande? Vad beror det på?
3. Vilka operativa yrkeskategorier har fått utökade krav på dokumentation och kontroll i sina arbetsuppgifter? Fördelning kvinnor/män?
4. Hur mycket administrativt merarbete har privatiseringarna/entreprenaderna lett till?
5. Om det kräver mycket tid och arbete att göra en analys – kan du tänka dig att låta utomstående forskare göra den?
Carin Högstedt, (V)
171009