I den bästa av kommuner hade diskussionen om ett eventuellt nytt kommunhus fått ta tid. En parlamentarisk kommitté (alla partier) hade tillsatts, som fått ta ställning till underlag om nuvarande kommunhusets status, framtida användningsmöjligheter kontra behov av något nytt, placering, storlek, kostnader. – Hur påverkar den ständigt påhejade digitaliseringen besöksfrekvensen till den kommunala administrationen? – Är det möjligt att fördela delar av administration till olika delar av staden eller utanför? Med tanke på den digitala framtiden är tanken inte alls främmande, inte för oss och medborgare har varit inne på det också. -Vad säger ca 600 medarbetare i nuvarande kommunhus om sin arbetsmiljö? – Och vad säger övriga som arbetar i kommunen (ca 6000), men nästan aldrig har någon anledning att besöka kommunhuset, om sin arbetsmiljö i skolor och äldreboenden? – Kan säkerheten tryggas i det nya kontorshuset som samlokaliserar med en väntsal och resecentrum? – Hur är tillgängligheten för personer med funktionsnedsättningar och bilburna som saknar både cykel- och kollektivtrafikmöjligheter? – När i tiden är rätt att börja bygga nytt, dvs hur länge håller nuvarande kommunhus? Vilka funktioner är viktiga att finnas fysiskt för medborgarna i ett framtidsperspektiv? Vad får det kosta? – Vad säger medborgarna om de idéer och förslag som kommer upp under en sådan förberedande diskussion? Växjö kommuns medborgare är aktiva och engagerade i sin miljö och framtid, det vet vi. – Ja, tänk om det inte hade startat som ett inlägg i en valrörelse 2014 från den styrande majoriteten, som ville göra bostäder av det nuvarande kommunhuset! Betydligt enklare hade ju varit att bygga bostäder ovanpå stationen, enligt (V)s förslag. (V) har otaliga gånger hävdat att bostäderna på Stationsområdet kan ha lägre P-norm och vända sig till den stora grupp människor som är billösa. De bor ju på stationen! De som besöker kommunhuset är en annan kategori. De kommer bl a från delar av kommunen som inte har mer än ett par bussar i veckan. Det är trångt på den tänkta placeringen, mycket trångt.

Om en förberedande och djupare diskussion hade förekommit, så kanske det inte blivit någon partipolitisk enighet i alla fall. Då hade olika alternativ kunnat utgöra ämne för en folkomröstning i det nyss överståndna valet. Vi kanske hade sluppit viss hybris (världens finaste parlamentsbyggnad uttryckte ett kommunalråd i fullmäktige – fast något parlament aldrig varit påtänkt att husera i nybygget!) och entusiastiska lovord över det vinnande arkitektförslaget, vilket förslag sedan sagts inte gå att genomföra i verkligheten!?!?

Den nu i media pågående infekterade debatten om kommunhuset och bl a fasadens utseende visar med all önskvärd tydlighet att det är en fråga som berör medborgarna. Folk bryr sig om sin stad, sin kommun och vill kunna vara stolta. Tyvärr gick den här processen snett från början.  Bara kostnaden (712 milj kr) hade förtjänat att det blivit en valfråga i någon form.

Dessutom dök en ny stor husfråga upp från ingenstans inför denna valrörelse; placeringen av ny/renoverad simhall. Helt plötsligt var den efterlängtade nya simhallen placerad på ett industriområde i Växjö stads periferi! Växjöbor reagerade starkt och nu utreds äntligen att behålla nuvarande placering vid Växjösjön, centralt och bra för alla kategorier besökare. Därtill med möjlighet att komplettera med kallbadhus i framtiden. – För dyrt vid Växjösjön, sas det. Men kalkyler saknades, det fanns bara ”indikationer” på kostnader.

Vi tror det är bra om Växjö kommun i framtiden lägger sig vinn om att riktigt stora projekt involverar både förtroendevalda och kommuninvånare från start. Det kan förhindra mycken folklig ilska och leda till utveckling med sans och måtta.

Carin Högstedt, (V)

Mikael Karlsson, (V)

Uppdaterades: 17 okt 2018