Till ordförande i nämnden för Arbete och Välfärd (NAV) Oliver Rosengren (M)
Under sista kvartalet 2018 belyste Smålandsposten i ett antal reportage verksamheten inom förvaltningen Arbete och välfärd. I den inledande artikeln (7 november) anges att under 2018 har elva lex Sarah-utredningar gjorts efter anmälan om missförhållanden, anmälningar där personal uppmärksammat brister. Fler utredningar pågick vid artikelns publicering. Utredningarna pekar på tydliga organisatoriska problem och mycket hög arbetsbörda för personalen. Problemen kopplas till den stora omorganisationen som genomfördes i januari 2017 på uppdrag av den blågröna majoriteten. Omorganisationen resulterade bland annat i att personal på enheten för ekonomiskt bestånd slutade, ärenden lades på hög och sekretessbelagda handlingar försvann. I slutet av september 2018 hade myndighetsenheten, enligt ansvarig chef, 1150 pågående ärenden, varav 500 inte hade någon specifik handläggare. Personalen räcker inte till pga. sjukskrivningar och vakanser.
Frågor med utgångspunkt för ovan angiven artikel i Smålandsposten:
1. Hur många av de 500 ärenden utan handläggare har fått handläggning?
2. I flera fall har beställda sekretessbelagda handlingar som beställts av en klient lagts i
receptionen och försvunnit. Har detta föranlett en uppdatering av rutiner och i så fall på
vilket sätt?
3. En orosanmälan som gäller tre barn fastnar i systemet, kommunikationen brister och
barnens situation utreds inte. På vilket sätt har man säkerställt att den här typen av allvarliga
brister inte uppstår igen?
4. I flera fall framkommer att det är den höga arbetsbelastningen som ligger bakom misstag
som lett till att människor inte fått förväntat stöd och hjälp. Har vakanta tjänster tillsatts?
5. Under föregående mandatperiod ökade sjukskrivningar. Har det tagits fram en handlingsplan
för att komma tillrätta med de höga sjukskrivningstalen?
6. I ett fall hamnar en person som är i behov av boendestöd eller hemtjänst på sjukhus. Vilka
rutiner/riktlinjer har införts för att ansvarsfördelningen mellan Omsorgsförvaltningen och
Arbete och välfärd ska fungera?
7. En akut ansökan om ekonomiskt bistånd inkommer både via e-post och vanligt brev.
Handläggaren är inte i tjänst och ansökan blir liggande eftersom myndigheten är ovan att hantera akuta ansökningar via e-post. Vilka åtgärder har vidtagits för att förhindra att detta sker igen?
8. Ett flertal klienter har inte fått sina beslut om ekonomiskt bistånd eftersom de saknar registrerad e-post på ”mina sidor” (infördes maj 2017). Informationen om detta har inte fungerat och informationen har enbart getts på svenska. Eftersom inga beslut getts har klienter heller inte kunnat överklaga. Har åtgärder vidtagits så att klienter, oavsett språk, på ett kvalitetssäkert sätt får rätt information?
9. En person utan fast boende saknar boende för natten. Ärendet pekar på generella brister när det gäller boende för individer som på grund av missbruk eller psykisk sjukdom inte klarar eget boende utan tillsyn. En internutredning pekar på att det behövs ett akutboende eller härbärge i kommunen. Hur ställer sig den blågröna majoriteten i NAV till utredningens resultat?
10. Hur många beslut att inte anmäla till IVO har tagits under 2017 – 2018, där oegentligheter upptäckts?

Elisabet Flennemo (V), 190109

Uppdaterades: 03 mar 2019